Intervju om upphovsrätten i det digitala samhället
Det är väl något slags personligt rekord i längd på intervju, när jag intervjuas om upphovsrätten i det digitala samhället i en tidskrift som heter Nordic Hardware. Det är Andreas Galistel som skriver en artikel med namnet Digital upphovsrätt i en analog tid, som avslutas med min intervju. Tänkte här puffa lite för den, och visa på hur den sitter ihop med en del annat.
Andreas kontaktade mig efter min disputation i oktober för intervjun, och den har pågått i textform lite långsamt och utdraget i tid under ett par månader. Intervjun, som börjar här, tar upp problemet med tankestrukturer uppkomna under andra förutsättningar än dagens och som är förankrade i rätten. En rätt som kan bli starkt utmanad när samhället förändras snabbt. Jag har skrivit om det i termer av metaforernas makt, bl a Under strecket i SvD.
Jag talar i intervjun om ett “‘stigberoende’ i den upphovsrättsliga utvecklingen i termer av en rättslig inlåsning oförmögen att anpassa sig till nyare sociala praktiker i ett digitalt samhälle”, som jag utvecklat här, men även i artikel i skotsk rättsvetenskaplig tidskrift, i nordisk rättsvetenskaplig tidskrift [pdf] och hos Torrentfreak.
Jag tar i intervjun upp frågan om föreställningar om skapande i upphovsrätten, som ibland kritiserats för att i alltför hög grad stå för det “ensamma geniet”. Peter Jakobsson tar upp det – bland annat – på ett bra sätt i sin nyligen publicerade avhandling Öppenhetsindustrin [pdf], som jag kan rekommendera. Vi diskuterar även anonymitetsfrågan, som vi i Cybernormer nyligen var ute i pressen (Svd, DN etc) och snackade om i anslutning till att vi släppte data från vår senaste undersökning.
Slutligen diskuterar jag den komplexa frågan om hur rättens roll påverkas av upphovsrättens bristande legitimitet:
Jag tror att vi under lång tid kommer att få se den dubbelhet som finns nu mellan reglering och enforcement, d.v.s. ett tillstånd av en mycket riskabel mellan-zon där man i Sverige instiftar oerhört långtgående lagstiftning, mycket som en följd av sina internationella åtaganden, men samtidigt inte på bred front tillämpar desamma. Det ger ett förtydligande av rätten som rättspluralistisk – för att vara akademisk – d.v.s. att vi som rättens adressater i högre utsträckning själva har att förhålla oss till olika normsystem, där rätten bara är ett av alla försök till att styra vårt beteende. Man kan uttrycka det som att det finns en stor risk att rätten som imperativ minskar, d.v.s. att “bryta mot lagen” blir mindre laddat.
Vad tror ni om det – vad kommer egentligen det att leda till – påverkas själva rättens roll? Är det en överdriven analys, och om inte, hur stort behov har vi av rättens roll som stark auktoritet i ett samhälle?
Upphovsrättsligt stigberoende och kolonisering: SOPA och EUs skyddstider
Tänkte puffa för en artikel of mine som publicerades i decembernumret av den nordiska rättsvetenskapliga tidskriften Retfærd. Artikeln översätter begreppet “path dependence” till “stigberoende” och förklarar hur den upphovsrättsliga trenden kommit att bli så inlåst, och anger en rad delvis bistra konsekvenser av detta. Titeln är Den stigberoende upphovsrätten. Om konsekvenserna av rättslig inlåsning i en digital tid och det är ett tema jag behandlat här på cybernormer innan, och hos torrentfreak, men även som engelskspråkig artikel i en skotsk rättsvetenskaplig tidskrift (Script:ed). Eftersom tidskriften är lite obskyr, i betydelsen att man varken kan köpa lösnummer eller hitta enskilda artiklar efter 2008 online, så kan du hitta min artikel här [pdf].
Jag konstaterar i artikeln exempelvis att det upphovsrättsliga stigberoendet leder till en kolonisering av en rad andra värden och rättigheter. Det är bredden av lagstiftningsinstrument som skapar trenden, och visar på koloniseringen:
“När berörda intressen strävar efter att upprätthålla sin position, riskerar andra skyddsvärden att blir sekundära. När stigberoendet leder till en utvidgad kriminalisering påverkar det också hur hierarkierna ser ut rättigheter emellan. Här kan kriminaliseringen av kringgående av tekniska skydd – som Infosoc introducerade – eller konsumentskyddets försvagande i och med IPRED, utgöra exempel. Dessutom, om datalagringsdirektivet beskriver hur upprätthållande av copyright kan bli indragna i rättsliga åtgärder mot terrorism, visar reformen av telekommarknaden hur upphovsrätten kan komma att knytas till frågor som rör telemarknaden, vilket inte minst inkluderar internetoperatörernas roll, och ACTA hur upphovsrätten kan förstås i termer av handel och därmed vara en del av handelsavtal som kan kringgå mer demokratiskt lagstiftande processer på nationell eller överstatlig nivå.” (s. 139)
Att fokusera mellanhändernas som ansvariga har pågått länge, men kan ändå ses som ha intensifierats med det senast tydliga exemplet i den amerikanska SOPA, dvs Stop Online Piracy Act. SOPA kan man såklart kan läsa om i stormedia som SvD, SvD, DN, SR, men lagförslaget har kanske ändå inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Maktmedlena är oerhört starka, och kan påverka många. NyTeknik förklarar så här:
Lagförslagen SOPA och PIPA innebär att det skulle räcka att det på något enda ställe på Ny Teknik.se, kanske bara i en läsarkommentar, finns en länk till piratkopierat material, för att amerikanska myndigheter ska kunna tvinga internetföretag att blockera hela Nyteknik.se för amerikanska användare.
Inom fem dagar. Utan rättegång.
Lessig är starkt kritisk, nästan med en suck:
SOPA is just the latest, but in many ways, the most absurd campaign in the endless saga of America’s copyright wars. It will be yet another failed attempt in a failed war, and I obviously believe it should be opposed.
Något om skyddstiderna
En annan konsekvens av den upphovsrättsliga inlåsningen är naturligtvis de bisarrt långa skyddstiderna. Den senaste utökningen inom EU skedde i en omröstning i september 2011 och rör skyddet för inspelningarna, som nu förlängs från 50 till 70 år. Detta var jag med och kommenterade i P2:s musikmagasin Mitt i Musiken.
Beslutet motiveras bl a med:
”Artister börjar generellt sett sina karriärer som unga och dagens 50-åriga skyddstid skyddar oftast inte deras framföranden genom hela deras livstid. Därför har vissa artister ett inkomstbortfall i slutet av deras levnad. Dessa kan heller inte alltid förlita sig på sin rätt att undvika eller begränsa stötande användning av deras framförande under deras levnad” (Europeiska unionens råd, 12 september 2011).
Här tycks upphovsrätten ses som ett slags pensionssystem, som på något sätt tycks anta att musikers och producenters viktigaste och mest inkomstbringande tid sker mycket tidigt i deras karriärer och att de även på ålderns höst har rätt att tjäna på vad de gjorde på exempelvis en inspelning för 60 år sedan. Detta är problematiskt, dels för att antagandet är gjort på lösa grunder, det finns inget som hindrar att även äldre artister är aktiva och kreativa, och dels för att påståendet om en förlängning av skyddet från 50 till 70 år efter framförandet skulle ”öka artister produktivitetsnivå” är helt evidensbefriat. Man kan med samma grad av trovärdighet föreslå en diametralt motsatt ståndpunkt, dvs att en kortare skyddstid skulle stimulera även äldre artister att fortsätta skapa istället för att förlita sig på inkomster för något de gjort för mer än ett halvsekel sedan.
Det nya direktivets argument kan ses som en återanvändning av argumentet för ”skapandets bästa”, oaktat det faktum att det snarare hindrar nytt skapande än stimulerar detta, dvs väljer det gamla existerande framför det nya och kommande, till favör för de som äger de flesta inspelningar, dvs skivbolagen.
Upphovsrätten tuffar på och brer ut sig.
Övrigt:
Alexandra Petri om SOPA.
Samhällsnyttan med en informationstjänst. Läsning av en artikel om TPB och Hovrättens dom
Marcin tipsade just om Jens Andreasson och Kristoffer Schollins artikel i Svensk Juristtidning om Pirate Bay-rättegångarna. Artikeln är nyligen utkommen, och Schollin var ju för övrigt med som sakkunnig i domstolen i fallet. Båda författarna är juristdoktorer och hänger på Handelshögskolan i GBG.
Jag skrollade lite och fastnade. Dels för att det behövs fler kompetenta juridiska diskussioner utifrån ett nätsamhällsperspektiv, och dels för att diskussionen knyter an till sånt jag skriver om i min avhandling som jag håller på att svänga ihop. Andersson och Schollin skriver bra om uppsåtsfrågan, som är central i rättsfallet med TPB. Du hittar artikeln med namnet Goda och onda medhjälpare — Är du socialt adekvat, lille vän? Om Pirate Bay-målets betydelse här [pdf].
TPB-fallet
Tingsrättens dom föll ju april 2009, där alla fyra dömdes till olika tidsvarianter av ett års fängelse och ett gemensamt (”solidariskt”) skadestånd på ungefär 32 miljoner. Samtliga överklagade beslutet, dvs även den ”vinnande” sidan, och de tre av de fyra som kunde inställa sig i Hovrätten dömdes i november 2010 till något kortare, men olika, tidsvarianter i fängelse och ett väsentligt högre skadestånd, uppåt 46 miljoner. Vilket har överklagats till Högsta domstolen av de tre dömda. Här är Hovrättsdomen [pdf].
Uppsåt?
Uppsåtsbedömningen är central i fallet med TPB, och Hovrätten anför att det är tillräckligt med endast en vag relation mellan medhjälparens insikt och huvudgärningen för att anse att uppsåt föreligger. Hovrätten jämför och relaterar till ett tidigare fall, som domstolen därmed menar är vägledande, – NJA 2007 s. 929. Andersson och Schollin menar dock att:
Vid en jämförelse av NJA 2007 s. 929 med TPB-målet finner vi att de är tämligen olika….
…I relationen mellan de tilltalade i TPB-målet och de okända användare i olika länder som tillgängliggjort något av verken i åtalet finner vi en annan typ av relation. Denna relation är inte bara generell, den är också hypotetisk. Från att ha krävt en viss, om än ej fullständig, överensstämmelse mellan en tilltalads föreställning om händelseförloppet och det verkliga förloppet, så kräver man nu endast en hypotetisk föreställning om sådana händelseförlopp i allmänhet. Genom att denna hypotetiska relation anses vara tillräcklig sänks kravet på subjektiv täckning avsevärt, även jämfört med NJA 2007 s. 929 (s 538).
Därmed är kraven rätt låga för att att bedömas ha uppsåt till brottet. Det leder till en vidgad kriminalisering, dvs att många är de tjänster som skulle bedömas vara medverkande till upphovsrättsbrott. Även en sökmotor som Google.
Social adekvans?
Hur hanterar då Hovrätten den vida kriminaliseringen – för inte vill de väl kriminalisera en så allmän tjänst som en global sökmotor eller riskera att nästan alla större informationstjänster som om så bara delvis kan användas för att sprida upphovsrättsskyddat material utan tillstånd inkluderas? Nej, de börjar laborera med ”allmännytta” via ett i den juridiska doktrinen gammalt begrepp om s k ”social adekvans” (därav namnet på Andreasson och Schollins artikel). Det Andreasson och Schollin fokuserar är därmed den allmänna bedömningen av exv en söktjänsts eller informationstjänsts nytta som Hovrätten hävdar måste göras, som en konsekvens av att Hovrätten utvidgat kriminaliseringen, dvs sänkt kraven för att uppsåt skall anses föreligga (man pratar gärna i såna här passiva termer när man har med juridiska frågor att göra – “att det skall anses föreligga” – av vem? – domstolen!).
Dvs, först sänks kraven för uppsåt, och sedan görs en bedömning av den ”sociala adekvansen” kring tjänsten. Om den då är socialt adekvat, eller vad man ska kalla det, trots att uppsåt föreligger (vilket det härmed säkert oftast gör) så är den tilltalade fri igen. Detta låga krav leder då i realiteten till att bedömningen i sig är onödig – alla är ju medverkande:
Om man nu finner det nödvändigt att konstruera ett medhjälpsbegrepp med så lågt ställda krav på korrelation mellan en tilltalads föreställning om händelseförloppet och den egentliga huvudgärningen att det inte krävs något annat än ett hypotetiskt likgiltighetsuppsåt, så kommer uppsåtsprövningen i praktiken att ha spelat ut sin roll vid bedömningen av mötes- och söktjänsters upphovsrättsliga status (Andreasson & Schollin 2011, s. 539).
Det gör ju även den där andra bedömningen, om samhällsnytta, desto mer betydande (rättsligt sett). Här följer Andreasson och Schollin upp med en bra diskussion om samhällsförändring och immaterialrättens plats i samhället i förhållande till digitalisering, med referenser både till googlerådgivaren och upphovsrättsexperten William Patry och upphovsrättsexperten och kritikern James Boyle. De diskuterar även ”upphovsrättens inlåsningseffekter” (som jag gjort en stor poäng av i en längre akademisk artikel, i gästblogg på torrenfreak och här på cybrnrmr). De skriver:
Upphovsrättens inlåsningseffekter samt TPB:s och andra liknande aktörers potential att bidra till ökad tillgänglighet och delaktighet är något som bör beaktas i en bedömning av den sociala adekvansen. Det skulle ju faktiskt, med ett på sätt och vis Boyleskt perspektiv, kunna hävdas att TPB faktiskt har tillgodosett grundläggande upphovsrättsliga värden som informationsfrihet, kreativitet och yttrandefrihet (s. 548).
Och så som Hovrätten formulerar bedömningen:
Om en söktjänst till sin karaktär är sådan att den i första hand är ett värdefullt verktyg i laglig verksamhet och allmänt samhällsnyttig, om denna legitima användning dominerar, men spridning eller överföring av olagligt material trots försiktighetsåtgärder inte kan uteslutas, kan driften av en sådan tjänst i objektivt hänseende komma att bedömas som tillåten.
Bedömningen om vad som är “allmänt samhällsnyttigt” har troligen många gått bet på genom tiderna. Det är en vansklig det-beror-ju-på-bedömning som normalt sett inte klingar väl med det rättsliga “objektiva” uttolkandet till vardags. Vad är det, med andra ord, som skall inbegripas i denna samhällsnytta? Nyttan för sedan gammalt etablerade aktörer? ”Det allmännas” behov av att kunna hitta vilken information som helst? Hur är det med fri tillgänglighet till rättsligt inlåst musik och film, mm., – kan det ligga i samhällsnyttan? Såklart menar inte Hovrätten det senaste. Hur är det med den närmast stundande utvecklingen av digitala tjänster? En snäv bedömning riskerar väl rimligen att hålla tillbaka en sådan utveckling, eller? Bedömningen är vansklig, den modell Hovrätten väljer är svår, speciellt i ljuset av den inlåst och svåradapterande upphovsrätt.
Enögd kulturekonomi
Valet av just det domstolscitatet är egentligen medieforskaren Jonas Anderssons, som var inne på den ensidiga syn på kulturekonomin som det vittnar om, på SvD opinion strax efter Hovrättens dom föll. Han tar bl. a. upp en poäng som Hovrättens resonemang går miste om:
Det märkliga med detta resonemang är att det bortser från den extra spridning som sker tack vare fildelningen, till exempel av verk som överhuvudtaget aldrig skulle bli köpta eller uthyrda annars. Fildelningen bidrar onekligen till att skapa kännedom om verk, och tjänstgör som en slags provsmakning vilket leder till en bredare smak, en mer bevandrad och intresserad kulturpublik, som i slutändan köper avsevärda mängder DVD- och Bluray-filmer, biobiljetter och videospel. Fildelning är en magnifik distributionstjänst, som låter medborgare provtitta och provlyssna på material.
Jonas visar på den dubbelhet som finns i musikbranschen i praktik och juridik:
Underhållningsbranschen befinner sig i en schizofren situation. Å ena sidan medger man att värdet på en digital fil är att jämföras med radio, då tjänster som Spotify medför att användarna betalar en jämförelsevis blygsam avgift för att ta del av materialet, medan upphovsmännen får en tillika ytterst blygsam ersättning per överförd fil. (Ja, även Spotify bygger på fildelningstekniken.) Å andra sidan för man en juridisk kamp där man sätter ett fiktivt värde på de filer som överförs genom Bittorrenttjänster som The Pirate Bay.
Här tar Jonas Andersson upp mitt exempel med exemplarmetaforen i upphovsrättslagen [pdf], som jag beskriver i mitt bidrag till antologin Efter The Pirate Bay (som även Schollin var med i – och Jonas var ju redaktör). Dvs, vanskligheten med att använda analogt förankrade modeller för värdebestämning av digital filöverföring.
“Om att med ödmjukhet blicka mot framtiden”
Andreasson och Schollin gör även en intressant bedömning av e-handelslagens omfattning i förhållande till TPB, som jag inte tar upp här, och de rundar av med en rätt ödmjuk attityd gentemot det kommande och varnar för att slå ner för hårt mot nya ”informationstjänsters” digitala lösningar och innovationer:
Bedömningar av informationstjänsters sociala adekvans, bristande gärningsculpa och e-handelslagens omfattning blir med nödvändighet svåra normativa bedömningar som inte kan undgå att handla om att med ödmjukhet blicka mot framtiden. Det kan tänkas att vissa tjänster endast är destruktiva, men i många fall är bilden betydligt mer mångfacetterad. Det gäller att försöka se till att de rättskonstruktioner som framtolkas är väl balanserade och inte stannar vid att skydda de tjänster och de tekniker som redan är etablerade utan också lämnar rum för det som kan bli framtidens etablissemang (s 556).
UPPDATERING. Med en trögrörlig reaktionstid (posten har varit uppe i flera dagar) får jag påminna om att inte missa Rasmus Fleischers (copyriot) kommentarer kring artikeln, där han ser problem i argumentationen.
SvJT
Om den metaforiska kampen om att få definiera TPB.
New article: The Path Dependence of European Copyright
I’ve mentioned that it was on the way (in swedish) before, and have now published a longer academic article on how the development of European copyright is locked in and too (path) dependent on formative moments in the past, making it stuck in its own formulations, standards and metaphors. Which among other things tends to increase the general surveillance of everyone.
In order to make such a claim understandable, I thought I’d make a little longer post today.
The academic article is called The Path Dependence of European Copyright and can be found in Scripted, a journal based in the School of Law, University of Edinburgh (thanks also to Péter Mezei for reading and tips). Don’t miss my guest post at Torrentfreak: Copyright Is Like QWERTY: Locked-In and Retrospective.
In short, I use path dependence theory, the notion of lock-in effects to analyse the legislative trend. It is a way to try to grasp the bigger (legislative) picture, in order to detect the most important problems that this brings. For obvious reasons there are not much space for detail regarding the analysed regulations, it is an analysis based on legislative consequences and initiatives – infosoc, IPRED, data retention directive, ACTA, telecoms reform package – but necessary details for the grand picture is nevertheless brought forward.
To grasp the internal path dependence of European copyright is to try to grasp a grander development, a trend consisting of a multitude of details. As most people know, there is something very inconsistent and discordant between online behaviour and copyright regulation. So, when InfoSoc criminalises more actions, IPRED strengthens copyright enforcement, disconnection from internet for copyright violators is discussed widely over Europe and ACTA is non-democratically negotiated it all says something about the bigger trend, about the track chosen and the consequences that can be singled out. And why it is interesting in the first place is because of its inconsistency with social norms and behaviour.
If our recently finished study on TPB is the side of the behavioural practice, this article gives a good picture of the other side – the legal development – of the battle between social norms and legal norms.
Law and its normative past
It is not chocking or strange that law is in many aspects very dependent on its history, in the sense that history matters. However, concepts and principles tend to create paths that also lock in future legal directions. The problem here is not that legal developments relate to its past, or lock in standardised modes of prescribed conduct. On the contrary, these elements serve as parts of a key function of law – the principle of predictability. And problems occur when they relate to the past in such a manner that it fails to include or to grasp important changes in society, and it is so locked in that it cannot even consider alternatives that might be more efficient, given the new conditions in society. In short, problems occur when law is too path dependent in relation to social change, especially when the conditions of the world has changed so drastically.
…and what about the path dependence of European copyright?
First, the legitimacy issue deals with the fundamental conflict between social and legal norms, making the path dependence analysis important in the first place. This stems in part from the fact that the global copyright construction is a legal complex that in general is based on ideas of the conditions of an analogue world for distribution and production of copies, but it is armed with increasingly protective measures when faced with human conduct in the context of digital networks.
Second, the path dependence of European copyright serves as a strong argument for those who benefit from its conservation. Appeals to tradition impede change by privileging the status quo in terms of an increased protection. The reason why these appeals still prevail as dominant ones is a consequence of the linkage to a strong industry protecting and voicing them, thereby complementing the internal functions of path dependence.
Third, there are power structures that contribute to make this legal path colonise other legal paths. When concerned interests, relying on the power balances of the regulation drafted in non-digital times, seek to maintain their position, other values that the law protects become secondary, such as general consumer privacy and sometimes property. For instance, the Data Retention Directive describes how copyright enforcement may become embroiled in legal efforts against terrorism, the Telecoms reform package shows how it can get tangled up in telecommunications market issues. For that matter, the ACTA shows how copyright can increasingly be understood in terms of trade, and hence, be part of trade agreements that can circumvent more democratic legislative processes on a national or supranational level.
Fourth, from the strong path dependence of copyright there derives a clear tendency to target the ISPs and other intermediaries in an attempt to keep the copyright path intact. The IPRED is a clear example of this, and also the Telecoms Reform Package and, the ACTA further emphasise this fact. There are plans to revise the IPRED, and a recent report from the Commission discusses (PDF, on page 7) that the currently available legislative and non-legislative instruments are not powerful enough to combat “online infringements of intellectual property rights effectively”, which leads to the conclusion that ISPs could be further targeted and involved. The key role of the ISPs is, however, also part of a bigger issue that concerns the character of the Internet as we know it and the features and possibilities for the online enforcement of the law.
Fifth, the development of European copyright, in its broad sense, not only re-builds the Internet in terms of traceability (the IPRED and possibly the Data Retention Directive) but also legal enforcement in terms of mass-surveillance. The potential of technology and its embeddedness in all aspects of social life test the limits on the effectiveness of legal action in determining the borders of legitimacy. It is important to be clear about the fact that the development of a general mass surveillance of the entire population is not an issue to be taken lightly or a development that should be allowed to pass unscrutinised.
Conclusion
The underlying formulations of how copyright is constructed and conceptualised is reproduced and strengthened in various related and sometimes only tenuously related legislative efforts. The trend in European copyright is therefore strongly protectionist, through the expanding and strengthening of rights and their enforcement, and in that it is self-reinforcing and locked in to certain standards.
Further, the path dependence of European copyright serves as a strong argument for those who benefit from its preservation, signalling that there are strong power structures that support the colonisation by this legal path of other legal paths that protect conflicting rights.
Thus, the path dependence of copyright leads to an imbalance of principal importance between the interests at stake. The imbalance lies in that a such a special interest is allowed to modify methods of legal enforcement from the reactive and particular to the pre-emptive and general. The special copyright interest gains at the expense of the privacy of everyone.
Read the entire article here.
Read my guest post at Torrentfreak: Copyright Is Like QWERTY: Locked-In and Retrospective.
Kort om datalagring på is
Håller på att lägga sista handen vid en artikel om upphovsrättens stigberoende. Jag har varit inne på det förut, och det handlar om hur historien blir normativ, hur inlåsningseffekter knutna till val av rättsliga metaforer och föreställningar eller tankefigurer fryser den rättsliga utvecklingen i en viss riktning.
Jag ligger ju ungefär en vecka efter i nyhetsflödet med det här, men ni har väl inte missat att datalagringsdirektivets implementering skjutits upp ett år?
Jag går i artikeln (The Path Dependence of European Copyright) igenom de viktigare europeiska upphovsrättsliga förändringarna som gjorts de senaste sju åtta åren, med rötter något längre tillbaka, och använder implementeringen i Sverige som belysande exempel. Här knyter jag den rättsliga stigberoendet i de mer givna infosoc och ipred, men även hur datalagringsdirektivet spelar in i upphovsrättssammanhanget, men diskuterar även kort telekompaketet och relativt nyligen färdigförhandlade ACTA. Jag återkommer till artikeln när den publiceras i april, men vill bara helt kort ge ytterligare ett eko kring datalagringsdirektivets uppskjutna implementering. Se idg dn svd
Varför är datalagringen intressant?
Dels för att datalagringsdirektivet svänger konsumentskyddet på en principiell nivå, från att operatörer inte ska spara trafikdata längre än nödvändigt för bl a debitering till att operatörena måste spara trafikdata mellan 6 till 24 månader under syftet att bekämpa “allvarliga brott”. Även om Sverige har valt den kortare lagringstiden så är omsvängningen ändå fundamental.
Det innebär inte bara en given stor omkostnad för operatörerna (och därmed konsumenterna), men även ställer det en del frågor kring hur operatörerna skall hålla isär data som skall finnas tillgänglig för polisiärt arbete enligt direktivet och annan data som exv upphovsrättshavare kan begära ut enligt IPRED när deras rättigheter kränkts. Förutom de uppenbara integritetsfrågorna kring den ganska massiva och generella lagringen av nätburet beteende, och telefonerande, så kommer även risken för läckandet av data och huruvida datalagringen hjälper IPRED – och därmed den hyperstarka upphovsrätten – eller ej. I sverige är det delvis upp till HD att avgöra, efter det att EU-domstolen givit sitt svar.
Sen finns ju alltid chansen att datalagringen driver på nätets kryptering och anonymisering, kanske i oväntade riktningar precis som vi visat att Ipred gjort. I bakgrunden lurar även vad man inkluderar i “allvarliga brott”.
Vi har med andra ord alla anledningar att återkomma till datalagringsdirektivet vad det lider.
Se tankar om det nationalrättsliga problemet med med gränslösa nätet, dvs datalagringsimplementeringens krav på lagring inom landet kontra molntjänster. Anna Troberg varnar för integritetsproblemen.
Upphovsrättens stigberoende
Det är på sin plats med en kort uppdatering om lite vad som är på gång från cybernormerhåll. Det är lite sommartyst här, det är in princip Marcin som burit det publika på sin axlar senaste tiden. Han skrev även med Christopher Kullenberg och Juliagruppen om nätneutralitet i SvD häromdagen.
Men ta inte tystnaden från cybernormer som ett tecken på inaktivitet. Tvärtom, ett knippe längre texter författas, eller har just författats, alla på cybernormertema. Det är ju så att jag ska lägga fram en avhandling i vinter, och det kostar tid att svänga ihop den. En av de fyra artiklar som kommer att ingå i sammanläggningsavhandlingen, som just nu har arbetsnamnet The Path dependence of European Copyright beskriver just det titeln pekar på, hur återblickandet är starkt i den upphovsrättsliga traditionen, hur historien i en rättslig utveckling blir ett imperativ, blir normativ för den framtida utvecklingen: stigberoende är starkt. Det är egentligen inget ovanligt i rättslig utveckling, men blir oerhört problematiskt i förhållande till när det fält den syftar till att reglera förändras på ett helt revolutionerande vis. Internet, liknande teknologier, digitalisiering, nätverkande, kalla det vad man vill, men den stigberoende upphovsrätten är för stigberoende i förhållande till sin omvärld. I förhållande till människornas praktik, och i förhållande till hur karaktären av exemplar förändrats. Och människornas praktik, som har mycket med de sociala normerna att göra, är en mycket god måttstock på vad som kan förväntas vara en legitim lagstiftning. Ni förstår. Det blir problem när legitimiteten faller. De sociala normerna seglar åt ett håll, lagstiftningen ett annat. Och den mycket stigberoende regleringen letar sig in och påverkar en rad andra, ibland mycket främmande lagar, och kommer att föra in sina begrepp och formaliserade föreställningar i samma sammanhang som exempelvis i harmoniseringen av telekommarknader, jakten på terrorism och hemliga handelsavtal.
Terminologin är förstås hämtad från den rätt ekonomiteoretiserade teknikutvecklingen, där man gärna pratar om inlåsningseffekter och standarder. Det började i princip med tangentbordsexemplet QWERTY (Liebowitz & Margolis) men har vuxit ut till att beskriva även planeringsinlåsning till bilism (Falkemark), historisk sociologi (Mahoney reder ut bra) och common law-systemets reproduktion (Hathaway, via tidiga amerikanska klassikern Oliver Wendell Holmes Jr.). Och nu då Europeisk upphovsrätt i ett rättssociologiskt sammanhang. Vilket är nytt för just detta sammanhang, men ger begrepp som är användbara för rättsliga förändringstrender när politiken långtifrån är helt fri att välja fortsatt bana för en reglering. Artikeln kommer i Edinburghtidskriften SCRIPTed, troligen så sent som i december.
De vetenskapliga tidskrifternas kvarnar mala långsamt.
En annan artikel, möjligen lite mer eklektisk, som jag skrivit med Håkan Hydén, kommer under senhösten i en Mexikansk/Kanadensisk antologi med det i sammanhanget något märkliga namnet Technology for Facilitating Humanity and Combating Social Deviations: Interdisciplinary Perspectives. Även om vi inte riktigt passar in i sammanhanget (vi bryter snarare upp diskussionen i att vad som är “social deviations” förändras) kommer artikeln under senhösten någon gång. Den har fått namnet Law, deviation and paradigmatic change: Copyright and its metaphors. Mer om det senare.
Att fundera på: “Kassettersättning” för mobiltelefoner? Sydsvenskan. SvD.
Cybernorms.net- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012At 0900 o’clock Saturday morning local time we closed the survey that we have had promoted on The Pirate Bay, called The Research Bay. After 72 hours we’ve got almost 100 000 answers – covering people of all ages from all over the world! This gives the research community a great pool of data and […]
- The Research Bay, reloaded 9 May 2012Welcome to Cybernorms.net, the blog of the Cybernorms Research Group. We are a group of researchers mainly based at the Department of Sociology of Law at Lund University, Sweden, affiliated with the Lund University Internet Institute. During three days in April last year the Cybernorms Research Group conducted a big survey study called The Research […]
- Releasing data on online anonymity 3 May 2012The week has been a good week in the media for the LUii affiliated Cybernorms research project. With Måns Svensson, head of the research group, in the lead, we released data from our latest follow up survey on file sharing and online anonymity. We found that when compared to figures from late 2009, 40% more […]
- Conference on norms: session on law, language and the mind 25 April 2012The international conference on norms in Lund, Sweden, is now in its second of two days. The official name is The Normative Anatomy of Society – Relations Between Norms and Law in the 21st Century. Its is arranged by the Department for Sociology of Law at Lund University. Picture from the morning plenary. From the […]
- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012
