LUii flyttar in i Landskrona slott
Äntligen får man prata om det. Kommunikationsavdelningen på Lunds universitet skriver om ett Nytt institut för internetforskning i Landskrona. Som rektorn för Lunds universitet, Per Eriksson, skriver här, så har universitetet och Landskrona stad med andra ord börjat samarbeta, och än mer specifikt är det just Lund University Internet Institute som det handlar om:
Lund i Landskrona har blivit verklighet i och med att Lund University Internet Institute, LUii, kommer att placera sin ledning och centrala stab i Citadellet, Landskrona. Institutet består av tio forskarplatser och konferensmöjligheter. Institutet ska fungera som en plattform för kunskapsutbyte och forskning om internet i samhällsutvecklingen och ska skapa en gemensam mötesplats för experter inom olika områden. Tanken är också att förena akademisk kompetens med pågående projekt knutna till näringslivet. Forskningschef är rättssociolog Stefan Larsson.
Vi har valt att framförallt organisera oss i en ledningsgrupp, som består av Stefan Larsson, Måns Svensson och Marcin de Kaminski från forskargruppen Cybernormer. Samarbetet med Landskrona stad, som har en hel del riktigt intressant att komma med, gäller både lokal (Citadellet) och i forskning. Och den kombinationen är lyckad på många sätt. Landskrona stad släppte nyligen ett pressmeddelande, där exempelvis ordföranden i kommunstyrelsen, Torkild Strandberg uttalar sig om samarbetet:
- Vi välkomnar det fördjupade samarbetet med Lunds universitet. Vi vill stärka banden till universitetet, forskning och andra utbildningsinstitutioner, säger Torkild Strandberg (FP), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona.
Med anledning av detta rapporterade även Helsingborgs Dagblad, där vi även berättar om ett av våra projekt som kommer att drivas ihop med Landskrona stad. I första numret av affärstidningen Näringsliv skrevs också om LUii, och den potential som finns i Landskrona nämndes även om de specifika samarbetsformerna ännu inte var helt klara.
Det hela är rätt snabbt marscherat, då det var i september vi gjorde ett upprop för intresse. Låt oss nu bygga vidare, hör av er om ni vill vara med och bygga. Jag är genuint övertygad om att för att förstå och påverka vissa aspekter av digitalisering behöver vi hitta sektorsövergripande plattformar, mellan akademiska discipliner, mellan universitet, företag och offentliga förvaltningar, och så vidare.
Read more in english here.
Om data.
Kommer ni ihåg dosarna? Det var de små figurerna i fragglarna som dedikerade sig helt och hållet till att bygga saker. Som i sin tur Fragglarna åt upp, vilket är en helt annan historia.
Icke-nyheter
Det har varit tyst här på cybernormerbloggen, men det är långt ifrån ett tecken på att vi varit overksamma. Tvärtom, vi håller på att bygga saker. Just nu är det några riktigt intressanta grejer på gång med LUii, dvs Lund University Internet Institute. Men – eftersom bläcket ännu inte torkat på kontrakten – så kan vi inte säga exakt vad det är. Än.
Däremot kan konstateras att medlemmar i forskargruppen Cybernormer uttalat sig på lite olika ställen i media i det senaste – om data.

Datalagring genom lag
Håkan Hydén intervjuades i DN häromdagen för att prata om integritetsfrågan i relation till det datalagringsdirektiv som tidigare skjutits upp och på onsdag skall röstas om igen. Håkan talar om samhällsförändring knuten till teknik och om en generationsklyfta:
De etablerade partierna har svårt att hänga med i denna process, menar Hydén, eftersom de är sprungna ur ett annat samhäller där tung industri och jordbruk dominerade.
– De här konflikterna indikerar att det politiska systemet inte riktigt motsvarar de intressegrupper som nu växer fram.
Fildelning, sociala normer och TPB
Måns Svensson intervjuades i Sydsvenskan, där han berättade kort om vår senaste studie, en uppföljning på vår före/efter-IPRED-studie vi gjort tidigare, som handlar dels om sociala normer, men även fildelningsfrekvens och anonymisering. Artikeln är lång och matnyttig och handlar bland annat om verkställandet av straffen i The Pirate Bay-fallet, men även om konflikten mellan sociala normer är rätten som är så tydlig i det här fallet, och om hur polisen satsat hårder den senaste få åren på att lagföra den här typen av brott, vilket har “resulterat i omkring 100 inledda förundersökningar sedan 2009, och utmynnat i hittills 18 domar.”
Vår nya data – bloggpostens mest centrala ord – håller nu på att bearbetas i denna uppföljningsstudie, och presenteras närmre och lite mer samlat framöver.
Datalagring genom policy: frågan om integritet
Ni har väl inte missat Marcin de kaminskis debattartikel på SVT debatt? Det är i samma härad som frågor kring datalagring, det är bara det att Marcin ägnar sig åt att debattera den privatägda, Google-manövrerade istället för den statligt påbjudna. Det handlar om Googles nya policy för datahantering, dvs hanteringen av “vår” data, användarnas. Marcin konstaterar bland annat att den “så kallade förenkling som kommit med Googles nya policy handlar främst om två saker, som ingen av dem är särskilt trevlig”:
Dels har de börjat samlas all data som vi gett bort i gemensamma databaser för vad man menar är effektivare samkörning. Det innebär att relevansen för vad vi blir föreslagna på en tjänst, till exempel Youtube, kan baseras på vad vår aktivitet på andra tjänster, till exempel söket eller för den delen Google sociala tjänst Google+.
Dels har Google nu också sett till att få vår tillåtelse att lagra, samköra och använda vår sökhistorik. Och det är inte bara de sökningar som vi gör från och med nu, utan snarare alla sökningar vi någonsin gjort via Googles sökmotor – ända sedan tidernas begynnelse. Google är visserligen en på det stora hela en relativt ny tjänst, men så mycket som vi söker kan man ändå anta att det är en rätt stor och väldigt blandad kompott de nu skaffat sig tillgång till.
Läs mer här om problemet med (icke-)relevansen av denna massiva insamling av data, och hur integritetsproblemet formuleras i detta.
Det här var de senaste nyheterna. När det gäller övriga icke-nyheter, så återkommer jag när bläck torkat, händer skakats och saker satts i rullning, för att berätta om vårt dos-byggande.
Om inte någon fraggel äter upp det.
Corren Aftonbladet: Centerns roll, kritiken Johanna Nylander om datalagring SR: protester, Centerns splittring SvD: operatörerna, Federley, ungdomsförbunden emot, DN om förseningsböter Skånskan GP
Arbetet och nätet: LUiis första konferenssession
Innan det går för lång tid måste rapporteras från vad som kan beskrivas som LUiis (Lund University Internet Institute) första konferenssession. I Lunds bjöds det in till det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet, som för året helt relevant hade uppmärksammat att även det digitala har kommit att påverka stora delar arbetslivet på ett alltmer grundläggande sätt. Vi samlade en session som ett led i att snacka om, formera runt, förstå frågorna med hur relevant det är att bygga något tvärvetenskapligt i stil med LUii.
Efter att ha disputerat på fredagen (14/10), legat i koma över helgen, landade jag på måndagen (17/10) ner som chair för vår dubbelsession. Vi snackade både om konsekvenserna av digitalisiering/internet och samverkande/utvecklande/invecklande/påverkande faktorer överlag men även såklart också med en väldigt relevant inriktning mot arbete och arbetsliv.
Vår session hade namnet:
Labour and the digital: What does the Internet, social networks and digitalised communication change in society and work-life?

Jag skriver mer om detta på FALF’s blogg (Forum för ArbetsLivsForskning), och bland annat en längre logg över de 12 inläggen under dagen.
Lund University Internet Institute – nätverket växer
Som några av er hört jobbar vi nu på att bygga ett forskningsinstitut här nere i Lund, dvs Lund University Internet Institute. Även kallat “LUii”.
Vi ser ett behov av att samla ihop forskare, lärare, studenter och allmänt it-kunniga som ser betydelsen av internet, av digitala nätverk, av dess impact på samtliga delar i samhället, på hur företag organiseras, hur myndigheter agerar, hur alla kommunicerar och till och med tänker – under samma breda paraply. Den traditionella fakultetsuppdelningen som vi har på LU är inte till fördel när det gäller studier kring internets roll och betydelse. Därför vill vi överbrygga den, inte rasera den, men skicka små kontaktspröt över dess murar. Så att vi kan växa tillsammans oavsett institutionell tillhörighet. Så att vi kan smitta varandra.
Inom, utom, över och bortom universitetet.
Därför kör vi nu en kortkort intresseenkät framförallt riktad till forskare, lärare och IT-praktiker vid Lunds universitet, men den är även öppen för alla andra med som tycker att ett Luii låter som en god idé.
Anmäl ditt intresse genom att klicka på den här länken
Goda exempel
Det finns såklart goda exempel på tvärvetenskapliga organisationer som har internet och digitalisering som fokus. De mest kända hittar vi utomlands och är väl Stanford Center for Internet and Society, Berkman Center for Internet & Society (Harvard) och Oxford Internet Institute (OII). Dessa fick dock stora medel att jobba med. Men inte direkt. OII fick så småningom 150 miljoner (2001), the Berkman Centre grundades 1998 av Zittrain och Nesson, och växte mer organiskt från ett litet initiativ till att 2008 bli ett stort tvärvetenskapligt center vid Harvard. Stanford Centre grundades av Lessig år 2000 och har nu vuxit till att ha en rad olika sub-initiativ.
Här har Lunds universitet en chans att profilera sig i Sverige. Om sådana argument behövs.
Varför Luii behövs
Syftet måste vara vidare än att samla forskare. Eftersom problemställningen är så stor, och kunskapen så spridd, måste ett initiativ som vill förstå de digitala teknologiernas samhälleliga konsekvenser inkludera inte bara forskare, utan även studenter, lärare, programmerare, lagstiftare, företagare, entreprenörer, visionärer, mediavetare, och även politiker. Men bredden får komma så småningom. Vi börjar där vi står.
Det uttalade syftet med Lund University Internet Institute är att verka samlande för de forskare, akademiker, lärare, studenter, programmerare, lagstiftare, personer i näringslivet, offentlighet och media som kan bidra till en ökad och samlad förståelse och kunskap för de digitala teknologiernas och det digitaliserade nätverkets konsekvenser i möte och interaktion med individer, företag, lagstiftning och myndigheter.
Kort sagt, vad som pågår i det digitala samhället. Vad som händer med samhället när (delar av) det blir digitalt.
Dessa konsekvenser är relevanta för en rad betydande samhälleliga processer och fenomen, vilket inkluderar lagstiftning, innovation, rättens sociala fundament, sociala normer, människors integritet, arbetssituation, kreativitet, utanförskap och utbildning. I korthet, det är av fundamental betydelse för det sociala, det rättsliga, det affärsmässiga och det kodade i allmänhet.
Det betyder också att LUii kan – när det är redo för det – inkludera forskning, utbildning och forskarutbildning och inte minst verka som en på forskning grundad deltagare i samhällsdebatten rörande frågor som har med ovan nämnda att göra.
Uppstartsfasen
Vi startar LUii som en grupp inom Arbetsmiljöhögskolan på 10e området. Vi börjar med andra ord nedifrån, i myllan, i frågan om intresset, för att se om LUii gror och kommer att växa. För utan forskarnas, lärarnas och praktikernas intresse är initiativet ingenting.
Vi är de första LUiisterna. Är ni med?



