En kamp om föreställningar och metaforer
I en tid när föreställningar om ägande av immateriella ting å ena sidan ger utslag i termer av att 30 låtars spridning värderas till 4,7 miljoner ($US 675,000) och å andra sidan i argumentationer för att exemplarförsäljningen är död och att allmänningen måste värnas i högre grad. Det nyliga moderata reformförslaget konstaterade exempelvis att
“upphovsrätten inte är äganderätt”, vilket kontrasteras av andra politiker som hyser föreställningen om att den är det.
I en tid när metaforen “krig” används för att beskriva försök att hindra av digital spridning av kulturella uttryck. När britterna är nyfikna på effekterna av våra jaga-fildelare-lagar och till och med indierna kastar ett öga åt vårt håll kan det vara på sin plats att fundera över vilka föreställningar som debatteras, deras inbäddadhet i lagstiftning, och relevans för en analys av vår samtid. Så har jag gjort i mitt inlägg i följande antologi:
FREE BEER (version 1.0) is a collection of texts written by speakers at FSCONS 2008 and based on their respective talks. FREE BEER is based on classic communication technology, but with added hypertext protocols for a natural energy boost.
The authors of FREE BEER are Rasmus Fleischer, Jeremiah Foster, Stefan Larsson, Mike Linksvayer, Smári McCarthy, Henrik Moltke, Nikolaj Hald Nielsen, Denis Jaromil Rojo, Johan Söderberg, Victor Stone and Ville Sundell.
The entire book is published under the Creative Commons Attribution-Share Alike license, version 2.5. This licence gives everyone the right to share, modify and even make money from the book, as long as it happens under the same licence.
Of course, FREE BEER is also a beer. You can find out more about the beer in the interview on page 57.
FREE BEER has been edited by Stian Rødven Eide.
Antologin följde i efterdyningarna av förra årets FSCONS (Free Society Conference and Nordic Summit, som var i Göteborg). Några av talarna satte sina presentationer på pränt i en antologi med namnet FREE BEER 1.0 , som släpptes för några veckor sedan. Den kan laddas ner här, men också köpas som print-on-demand.
Det är en rätt brokig skara författare. Mitt bidrag, The darling conceptions of your time: Or, why Galileo Galilei sings so sadly in the chorus beskriver föreställningar, eller conceptions, som är konfliktfyllda, i den upphovsrättsliga lagstiftningen och debatten runt regleringen i den digitala kontexten.
Jag ägnar mig framförallt åt fem föreställningar, om
1. äganderätt
2. kontroll över exemplar
3. stöld
4. de fås skapande för de mångas konsumtion och
5. uppdelningen privat/offentlig miljö.
Det finns fler intressanta föreställningar, uppdelningen kanske kan förbättras, men hursomhelst är det föreställningar som kan diskuteras från många perspektiv. Några är enklare att brottas med än andra. Vissa mer förankrade i lagstiftning än andra. De utgör föreställningar och metaforer som ingår i debatten. Många bloggare har så klart uppmärksammat föreställningarna och beskriver inneboende problem i de olika föreställningarna från olika perspektiv. Som, Schultz, Schwartz, Larry, och Rasmus.
Jag använder Galileo Galilei i texten för att illustrera hur uppfattningar som rör tingens ordning kan förändras, vara inbäddade i trögrörliga strukturer som bland annat kan ha med makt att göra, och bli föremål för en kamp mellan ”världsbilder”. Det finns element av upphovsrättsdebatten, och även nätneutralitetsdebatten, exempelvis med nätoperatörernas roll (är dom som vägnät och postgång?), som absolut går att beskriva i termer av en kamp mellan hur tillvaron skall beskrivas, eller kamp mellan paradigm.
Där inkluderas på flera sätt också såklart skapande, exempelvis musik, och dess reglering och distribution. Mårten Schultz skriver exempelvis om att upphovsrätten inte är äganderätt. Och visst finns det ”risker med ett sloppy språkbruk”. Men det är just i det slarviga användandet, i glidningen, som den delvis omedvetna kampen kring koncepten sker, till etiketterna som sätts på saker och ting. Den som vinner mark med sin användning, är den som får definiera konceptet.
Se också
FRAMTIDSBOKEN
Nikolaj Hald Nielsen
men framförallt allt Daniel Johanssons och Markus Larssons studie av musikindustrins inkomstutveckling, enligt industrins rapporterade siffror, i en uppdelning mellan the live sector, the collecting sector, and artists as a group. Kan inte nog påpeka vikten av denna typ av mer förankrat tecknade porträtt över hur tillvaron egentligen ser ut. Debatten mår bra av det, analysen av lagstiftningen, (föreställningarna och metaforerna) mår bra av det.
Om artister som är mot stöld, som de kallar den olagliga fildelningen. Juridikbloggaren Mårten Schultz har en diskussion kring illegal fildelning inte är stöld.
Sverige i världen: svenska ifpi, ökad skivförsäljning och omvärldens intresse
Det är väl med bloggar som med myggor och små barn. När dom är tysta är det nåt jävelskap som håller på att hända. I vårt fall är det helt enkelt bearbetning av data från våra två undersökningar och författandet av artiklar enligt konstens alla regler. Vi bearbetar både anonymitetsspåret i termer av icke avsedda (latenta) och avsedda (manifesta) effekter av en lag, den rättsliga Europeiska utvecklingen och styrkan (eller snarare svagheten) i de sociala normerna i relation till den upphovsrättsliga konstruktionen. Samtidigt som Marcin skriver uppsats.
Efter en snabb koll på internationella nyheter kan vi konstatera att Sverige bevakats flitigt den senaste tiden vad det gäller effekterna av ipred. I vart fall i Storbritannien. Siffror från svenska Ifpi pekar på att skivbolagens vinst gått upp de senaste nio månaderna. Det här är kärnan av IFPIS rapportering, enligt The Guardian, och nåra andra, jag har inte gått till källan själv:
“18% rise in Swedish sales over the past nine months, an 80% increase in the digital market, and a 9% rise in physical format sales.”
The Guardian har alltså plockat upp tråden och rapporterar i anslutning till det brittiska intresset för vad som händer i Sverige: “Music executives in Britain are looking to Sweden’s experience for signs that their own tumbling sales can be stemmed by new laws outlined by the government last week”. I artikeln uttalar sig IFPI’s chief executive John Kennedy försiktigt optimistiskt gällande den bransch han företräder, tuffare lagar och onlinetjänster:
“The increase in sales in Sweden, set against the backdrop of innovative new digital services and tighter copyright laws, is encouraging.
It is too early to say if Sweden has permanently turned a corner, but we hope that users there will permanently switch from unlicensed filesharing networks that give nothing back to the music community to great value legal services whose operators recognise continuous investment is needed to discover and promote the talent of tomorrow.”
The Guardians artikel ynglar av sig både här, här, här, och där. Vissa är skeptiska mot IFPI och deras siffror i sig:
“First, there are some who are questioning the actual numbers. So far, the only numbers have come directly from the IFPI, who hasn’t provided much in the way of detail (and have a long history of publishing questionable, fact-challenged numbers). In fact, the very lack of detail would likely indicate that there are extenuating circumstances here.”
Vissa trycker på korrelationen med att Spotify slog igenom ungefär under samma tid och nämner ett gäng andra liknande tjänster som är viktiga för Storbritannien:
The music industry reckons the rise is largely due to the implementation of new anti-file sharing laws.
We don’t – and we reckon revenues are going to increase further now that Swedish ISP Telia is bundling Spotify Premium subscriptions into its internet and mobile offerings. Despite Lord Mandelson’s best efforts we don’t have severe anti-piracy legislation in the UK, but we do have a massively growing market for legal digital music: the year isn’t over yet, but already the BPI is claiming that 2009 is “the biggest ever year for UK singles”.
The reason? iTunes, and We7, and Play.com, and Amazon, and all the other decent music sites. Together they’ve done more to dent illegal downloading than lawsuits ever will.
Nate Anderson konstaterar att det är lite svårt att veta vad siffrorna egentligen säger:
”As with most statistics in the Copyright Wars, these are hard to evaluate. Digital music sales are up, but has copyright infringement also dropped? IFPI doesn’t know.”
Craig Fernandes sitter i New Delhi och försöker förstå frågan, och tar vägen via Napster, Demosundersökningen som sa att fildelare även köper mer, och IFPI, och konstaterar att det är svårt att få klarhet i frågan. Han är dock positiv:
Hindsight in this case still does not provide enough clarity. What is interesting though is that the future looks quite good. Maybe not for major music companies but certainly for music audiences who now have access to more music than ever before and from more sources, which more often than not are free.”
Så, en kort och relativt grund och oreflekterad summa är trots allt att Sverige är i blickfånget när det gäller fildelning och frågan om vilken effekt hårdare lagar egentligen har när det gäller att stävja beteenden som är väl förankrade i de sociala normerna.
Se även
svt
expressen
Tysk blogg
The Guardian återkommer till analys av spotify
Mer diskussion om jäv och upphovsrättsproblematik
I en artikel på Infotorg Juridik sätter Mikael Kindbom idag fingret på flera av de punkter vi diskuterat här på Cybernormer under den senaste tiden. Artikeln handlar främst om hur de som engagerat sig kring rättegången mot The Pirate Bay möjligtvis inte kommer vara särskilt intresserade av sakfrågan när slutgiltig dom väl faller. Dessutom berör Kindbom några andra intressanta punkter, som säkert kan må bra av en vidare diskussion.
Först och främst, jävsfrågan. Vi har på Cybernormer kommenterat jävskarusellen kring TPB-rättegången flera gånger (1 2 3 4 5 6 7). Kindbom menar att det kan vara svårt att hitta domare helt utan jävsrelaterade kopplingar som kan tolkas som känsliga:
Men har inte den senaste tidens processande dragit ett löjets skimmer över juridiken? Domare engagerar sig i kampen för upphovsrätten och anklagas för att gå industrins ärenden. (…) Ska den domare som engagerar sig i grannsamverkan mot inbrott i sitt villakvarter anses diskvalificerad att döma i stöldmål? Kanske den som stöder Non Fighting Generation ska hållas borta från misshandelsmål?
I posten “Är upphovsrätten opartisk?” problematiserar Stefan Larsson det hela och diskuterar just vilka kopplingar man som lagstiftare kan och bör ha utan att det kan ses som ofördelaktigt.
Om man betraktar jävsfrågan från ett strikt rättsdogmatiskt perspektiv så ligger det ju såklart inom rättens ramar att ha upphovsrättsligt kompetenta domare och opartiska nämndemän. Och här kommer gränsdragningsfrågan att spela den stora rollen, dvs mer exakt var gränsen skall dras utifrån den rätt som föreligger. Om man däremot lyfter blicken och betraktar jävsfrågan från ett mer samhälleligt perspektiv kan andra, mycket större problem skönjas.
Mer intressant kan kanske Kindboms påstående om att “upphovsrätten är väl lagligen reglerad och förankrad hos svenska folket genom riksdagsbeslut”. Kindbom leverar två påståenden, varav det första kan konstateras vara direkt sant. Upphovsrätten är lagligen reglerad genom riksdagbeslut. Det andra, att upphovsrätten är väl förankrad hos svenska folket är inte lika entydigt.
Precis som Håkan Hydén, Måns Svensson och Stefan Larsson från Cybernormer skrivit på Newsmill visar den senaste undersökningen att acceptensen för fildelarjakt inte alls är särskilt stark. Även om lagstiftningen är tydlig är de sociala normerna inte i linje med denna. Hur man kan tolka detta beskriver Måns Svensson i en tidigare post här på bloggen:
Å den ena sidan finns det en syn inom rättssociologin som hävdar att lagen är sprungen ur samhällets sociala strukturer och att lagens möjligheter att påverka sociala normer (via exempelvis övervakning och straff) är ytterligt begränsade. Lagen är i det här perspektivet sociala normer vilka av samhället har getts en särskild status såsom rättsregler.
Å den andra sidan finns det de som hävdar att rätten omfattar egenskaper vilka möjliggör för lagstiftaren att i betydande utsträckning “designa” de sociala strukturer som avgör hur människor påverkar varandra i det dagliga livet. Lagen är i det perspektivet sprungen ur en “kunskap” om vad som är den bästa (eller mest moraliska) lösningen på varje givet samhällsproblem. Legitimitet uppstår i det att människor anpassar sig till lagstiftningen och tillslut delar den grundsyn som en gång gav upphov till lagen.
Oavsett vilken sida man själv ställer sig på kan det vara intressant att notera och diskutera konflikten mellan att ha en tydlig lagstiftning som så tydligen står i motsättning till de sociala normer man har för avsikt att hantera. Den delen av diskussionen tycks (tyvärr) ha försvunnit i mediabruset kring fildelningens vara eller icke vara.
Fildelarjakt har svag acceptens i samhället
Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson skriver på Newsmill om att Jakten på fildelare har svag acceptens i samhället.
Det rättssociologiska projektet Cybernormer vid Lunds universitet undersöker normbildningsprocesser (rättsliga och sociala) som uppstår i informationsteknologins kölvatten. Forskarna Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson redovisar resultat från en färsk undersökning och menar att vare sig rättegången mot The Pirate Bay eller införandet av Ipredlagen har förändrat de tillåtande sociala normerna i förhållande till olaglig fildelning. Däremot avstår fler unga människor idag än vad som var fallet i början av året från att fildela. Det gör de på grund av rädslan att åka fast och straffas. Lagar som inte backas upp av sociala normer har små möjligheter att bli långsiktigt framgångsrika, menar forskarna.
Läs gärna artikeln på Newsmill.
Cybernormer på bokmässan
Vi var inbjudna av KK-stiftelsen till det Forskartorg som NE arrangerar på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. I vår presentation följde vi i princip Måns inlägg på Kunskapsbloggen om den klyfta och det avstånd som i dag riskerar att växa fram mellan det traditionella samhällets regler och de sociala normer som genereras inom ramen för unga nätkulturer. Snackade med andra ord om internet, de nätanpassade sociala normerna i unga nätkulturer som de rättsliga normerna inte klarar av att fungerar ihop med, om ipred, TPB-domen och nätaktivism, och avslutade med en cliffhanger om vad vår pågående undersökning kommer att visa.
“Musiker i allen länder…”
Organisering är ordet. När några historiskt tunga artister organiserar sig under gemensamma värderingar kring nätets nyttigheter, kring att skapande, distribution och digital decentralisering kan gå bra ihop, tycks deras röster höras mer. Detta kanske är något överdrivet men sant nog för att vara intressant.
Det är något mer organiseringen som tycks göra spridda röster mer legitima i en formaliserad lagstiftningsprocess. Se till valfri remisslista för de offentliga utredningar som skall bli propositioner i Sverige, och sedan röstas igenom till att bli lag. En accepterad organisation inkluderas, de spridda rösterna, hur många de än må vara, exkluderas.
När det relativt nybildade så kallade Featured Artists Coalition (FAC) i Storbritannien protesterar mot den tunga position som mediaindustrin har kan de också påverka förslagen på kommande lagstiftning. När man nyligen i Storbritannien åter presenterade den tidigare lagda idén om att stänga av fildelare från internetaccess fick förslaget kritik från både operatörer och artister – däribland FAC. The Guardian rapporterade 3 september:
”The Featured Artists Coalition (FAC), the British Academy of Songwriters, Composers and Authors (Basca) and the Music Producers Guild (MPG) have joined forces to oppose the proposals to reintroduce the threat of disconnection for persistent file sharers, which was ruled out in the government’s Digital Britain report in June.”
Man tyckte bland annat att straffet var grovt oproportionerligt i förhållande till handlingen att fildela. I ett statement (enligt The Guardian) skriver dom angående förslaget:
“We vehemently oppose the proposals being made and suggest that the stick is now in danger of being way out of proportion to the carrot. The failure of 30,000 US lawsuits against consumers and the cessation of the pursuit of that policy should be demonstration enough that this is not a policy that any future-minded UK government should pursue.”
Så turerna går fram och tillbaka även i Storbritannien. Ämnet är en het potatis som rör upp känslor i alla läger beroende på åt vilket håll lagförslagen drar. Och det känns igen från Frankrike med hadopi eller numera hadopi2, där turerna kring antifildelarlagstiftningen varit många framförallt det senaste sex månaderna. Men i Frankrike har inte de kritiska artisterna organiserat sig i samma utsträckning, tycks det, och därmed inte lyckats legitimera sina protester i samma utsträckning. Är det så? Kan det vara en del i förklaringen till att Hadopi trots allt kan komma att träda ikraft, efter vissa ändringar, medan liknande lagstiftning stöter på patrull i Storbritannien?
Sista ordet är inte sagt i vare sig Storbritannien eller Frankrike, men utvecklingen sätter fingret på något intressant: Hur mycket spelar graden av organisering roll? Decentralisering är i sig ingen direkt motsats, om man nu så tänker, något kan både vara decentraliserat och organiserat. Den som vill påverka de formellt organiserade processerna som lagstiftande innebär, kommer troligen vinna på att organisera sig, för att därmed legitimera sig, i lagstiftarens ögon.
+++
Opassande skriver om hur låtskrivarna måste bryta sig ur källaren av egen kraft och kämpa för sina rättigheter, apropå FAC och att SvD rapporterar idag.
Uppdatering: Kriget kring förslaget trappas upp.
Uppdatering2: Se där, nu manar Lily Allen till kraftsamling mot fildelning. Ska man tolka detta som att den brittiska scenen är mer och mer aktiv kring cybernormsfrågor, att de organiserar sig kring frågorna mer och mer (som ovan)?
++++
The GuardianYouTube and PRS make peace as musicians protest about plans to punish file sharers
The Guardian Filesharing crackdown divides UK music industry
cybernormer om hadopi 1 2 3 4 5 6
Sverige ett ideal i debatt om fransk fildelningslag
I dag röstar den franska generalförsamlingen återigen om en variant av fildelningslagen som kommit att kallas Hadopi. Vi har här på Cybernormer från tid till annan försökt följa utvecklingen någolunda, något som inte alltid varit så lätt. Ursprungligen röstade nationalförsamlingen nej, men blev överkörda av senaten. När så den franska författningsdomstolen sa nej tvingades regeringen arbeta om lagförslaget i enlighet med domstolens utslag.
Det nya lagförslaget, som kallas Hadopi2, är att betrakta som det tidigare förslaget, men med en twist. Det författningsdomstolen gav underkänt för var den del av förslaget som gjorde det möjligt för en nyinrättad myndighet att stänga av internetanvändare om de ertappats med fildelning. Istället poängterade man då att det enbart var domstolar som hade rätt att utkräva den typen av begränsande sanktioner.
I den halvnya Hadopi2 har man därför frångått den tanken, och istället modifierat lagförslaget så att det ska passa författningsdomstolens krav bättre.
– Författningsrådet har godkänt allt utom den artikel som säger att myndigheten kan stänga av fildelare, jag ser inget nederlag i detta. Det är bara en justering av lagen, säger Bernard Debré till SR Ekot.
Intressant i sammanhanget är att man i den franska debatten använder Sverige och den svenska Ipred-lagen som ett föredöme. Den fransksvenska bloggaren Anaïs, som förövrigt har skrivit en väldigt innehållsrik genomgång av turerna kring Hadopi, kommenterar i sin blogg om hur diskussionerna ser ut:
Pascal Nègre, Universal: “…den 1:a april instiftades en lag som är ungefär en motsvarighet till Hadopi. De följande tre månaderna ökade den digitala försäljningen med 78% och den fysiska exemplarförsäljningen gick också framåt. Det betyder att så snart internauts görs medvetna om problemen med piratverksamhet, så kan man plötsligt konstatera närmast en fördubbling av den digitala försäljningen och att nedgången i skivförsäljningen avstannar. Det är exakt detta vi förväntar oss av Hadopi nästa år.”
Vincent Frèrebeau, skivbolagsdirektör: “Titta på Sverige: sedan tre månader har marknaden för den digitala musiken ökat med 89% tack vare en ny antipiratlag. Varför förhindra detta i Frankrike?”
Som komplement till den delen av diskussionen kan det därför vara intressant att vänta in nästa del av Cybernormers stora undersökning om ungdomars fildelningsvanor. Då kommer vi kanske kunna dra något fler paralleller mellan lagändringar och faktisk beteendeföränding.
Kommissionär för mänskliga rättigheter och integritet ett steg i rätt riktning
EU-kommissionens ordförande väljs av medlemsländernas regeringar men måste godkännas av Europaparlamentet. Nästa onsdag skall parlamentet ta ställning till om det skall godkänna medlemsländernas förslag om en ny mandatperiod för nuvarande orföranden José Manuel Barroso. Det är i skenet av det som man skall tolka Barrosos löfte om att tillsätta en särskild kommissionär för mänskliga rättigheter och integritetsfrågor. Den folkpartistiska parlamentsledamoten Olle Schmidt uttalar sig i SvD och menar att löftet kan vara det som krävdes för att den liberala gruppen i parlamentet skall ge Barroso sitt stöd:
- Vi har tidigare varit missnöjda med honom på det här området. Han har saknat passion och inte engagerat sig tillräckligt, men nu visar han stor vilja att förändra Europa. Det var många som överraskades av en stark insats igår. Men det är väl så när man känner att marken gungar och uppdraget är hotat.
Oavsett att löftet måhända har givits av Barroso i syfte att möjliggöra sitt fortsatta orförandeskap så är det en spännande utveckling. Inte minst det faktum att beskrivningen av den tilltänkta kommissionärens ansvarsområde så tydligt pekar på en koppling mellan nätfrågor och mänskliga rättigheter. Ger om inte annat oss på Cybernormer lite råg i ryggen i förhållande till vårt projekt Networking@school i Indien. Vår avsikt är att genom att tillhandahålla internet till skolor i Indien visa hur barns tillgång till internet är en fråga om mänskliga rättigheter. Den som är intresserad kan höra oss tala om projektet på tidningen Fokus temadag Tekniken-förändrar-politiken den 15 oktober.
Ipred, Ephone och internet
För en tid sedan kom Solna Tingsrätts beslut i det första ärendet kopplat till Ipred-lagen. Internetleverantören Ephone ålades då att lämna ut uppgifter om en kund till Svenska förläggarföreningen, som med Svenska Antipiratbyrån som ombud sökt och funnit en misstänkt fildelare i Ephones nät.
Det talas om Ipred som en fildelningslag, men Ephone hanterar istället Ipred-frågan som något som rör internet som helhet. I ett pressmeddelande de sänt ut tidigare menar de att finns en risk att Ipred skapar ett otryggt internet.
Det första Ipred-målet i Solna tingsrätt har inte bara betydelse för en av ePhones kunder, utan kan även innebära att 500 miljoner EU-medborgare får ett Tryggt Internet.
(…)
Ett Tryggt Internet kräver dessutom ett starkt integritetsskydd för privatpersoner vilket ePhone värnar om. Därför är det viktigt med ett prejudikat som ställer höga krav på bevisföringen.
Skivbolagen tog snabbt Tingsrättens utlåtande som ett klartecken för en ökad fildelningsjakt. Ephone har därför vänt sig till internetgemenskapen för att söka råd.
– Vi tvekar inför vårt beslut att överklaga tingsrättens beslut till högre instans. Det tar mycket tid och resurser men samtidigt har vi förstått att det finns ett allmänt intresse att vi överklagar säger Bo Wigstrand, VD på Ephone.
Ephone har därför på sin hemsida en omröstningsfunktion. Om en majoritet av dem som röstar vill att man överklagar Tingsrättens beslut till högre instans kommer det göras, säger man från Ephones sida.
Andra bloggar om: ephone, ipred, internet, överklagande, tingsrätt, tryggt internet, personlig integritet, omröstning
Jävsfrågan avgjord och avfärdad
Idag meddelade Svea Hovrätt med domare Anders Eka i spetsen att de nu är klara med sitt betänkande och utlåtande kring den jävsmisstänkte tingsrättsdomaren Tomas Norström. Vi på Cybernormer har skrivit om jävsturerna både en och två gånger. Ekas utlåtande är att Norström inte var jävig under rättegången mot The Pirate Bay.
Hovrätten menar att Norströms engagemang i föreningar som förespråkar en stärkt upphovsrätt inte påverkat domen. Däremot kritiserar de Norström för att han inte öppet deklarerat sina medlemskap inför rättegången.
- Vi menar att engagemanget i de upphovsrättsliga föreningar som domaren varit medlem i inte är sådant att det innebär att han är jävig i ett konkret mål. I normala fall finns det en tydlig koppling mellan domare och någon part i målet då jäv föreligger, exempelvis en släktrelation eller liknande.
Advokat Monique Wadsted, som företrädde flera amerikanska filmbolag i rättegången säger till Svenska Dagbladet att:
– De få tillfällen när vi träffas är det rent professionella förhållanden. Dessutom ska man komma ihåg att det handlar om relationer till ombuden och inte till parterna. Det finns ju inga relationer mellan Tomas Norström och mina klienter till exempel.
Den åtalade Gottfrid Swartholm Vargs advokat Ola Samuelsson säger till Svenska Dagbladet att han hade hoppats på att rättegången i tingsrätten skulle gjorts om, för att slippa eventuella frågetecken kring jäv och partiskhet. Han menar att Hovrättens beslut kan påverka det allmänna rättsmedvetandet.
– Det verkar inte hovrätten ha tänkt på. Det är svårt att blunda för att det är en fråga med stor internationell uppmärksamhet och för att många, särskilt i den yngre generationen, nu kommer att undra vad som egentligen pågår i Sverige. Det är olyckligt.
Andra bloggar om: the pirate bay, rättegång, jäv, tomas norström, gottfrid swartholm varg
Läs- och länktips
Måns Svensson and Stefan Larsson: Social Norms and Intellectual Property – Online norms and the European legal development
Paul Przemyslaw Polanski: Customary Law of the Internet (Volume 13)
Håkan Hydén, Stefan Larsson, Dennis Töllborg: FRAMTIDSBOKEN: Volym 1.0 - 'The Darling Conceptions of Your Time'
Matthias Baier, Måns Svensson: Om normer
Projektets Facebookgrupp: Gå gärna med!
