Text-tv rapporterar
Måns snackade idag i rapport om Cybernormers uppföljning på studien om sociala normer och (illegal) fildelning. Vi frågade ca 1000 personer innan och efter IPRED-lagen trädde ikraft under 2009 både om fildelningsfrekvens och på ett sätt så att vi kunde mäta styrkan hos de sociala normerna. Och noterade att beteendet visade ett något minskat delande men samtidigt oförändrad normstyrka (dvs lika svag som innan). Detta följde Cybernormer upp med en enkätrunda i januari 2012. Text-tv rapporterar:
Och när det gäller genomförandet av studien:

Intervju om upphovsrätten i det digitala samhället
Det är väl något slags personligt rekord i längd på intervju, när jag intervjuas om upphovsrätten i det digitala samhället i en tidskrift som heter Nordic Hardware. Det är Andreas Galistel som skriver en artikel med namnet Digital upphovsrätt i en analog tid, som avslutas med min intervju. Tänkte här puffa lite för den, och visa på hur den sitter ihop med en del annat.
Andreas kontaktade mig efter min disputation i oktober för intervjun, och den har pågått i textform lite långsamt och utdraget i tid under ett par månader. Intervjun, som börjar här, tar upp problemet med tankestrukturer uppkomna under andra förutsättningar än dagens och som är förankrade i rätten. En rätt som kan bli starkt utmanad när samhället förändras snabbt. Jag har skrivit om det i termer av metaforernas makt, bl a Under strecket i SvD.
Jag talar i intervjun om ett “‘stigberoende’ i den upphovsrättsliga utvecklingen i termer av en rättslig inlåsning oförmögen att anpassa sig till nyare sociala praktiker i ett digitalt samhälle”, som jag utvecklat här, men även i artikel i skotsk rättsvetenskaplig tidskrift, i nordisk rättsvetenskaplig tidskrift [pdf] och hos Torrentfreak.
Jag tar i intervjun upp frågan om föreställningar om skapande i upphovsrätten, som ibland kritiserats för att i alltför hög grad stå för det “ensamma geniet”. Peter Jakobsson tar upp det – bland annat – på ett bra sätt i sin nyligen publicerade avhandling Öppenhetsindustrin [pdf], som jag kan rekommendera. Vi diskuterar även anonymitetsfrågan, som vi i Cybernormer nyligen var ute i pressen (Svd, DN etc) och snackade om i anslutning till att vi släppte data från vår senaste undersökning.
Slutligen diskuterar jag den komplexa frågan om hur rättens roll påverkas av upphovsrättens bristande legitimitet:
Jag tror att vi under lång tid kommer att få se den dubbelhet som finns nu mellan reglering och enforcement, d.v.s. ett tillstånd av en mycket riskabel mellan-zon där man i Sverige instiftar oerhört långtgående lagstiftning, mycket som en följd av sina internationella åtaganden, men samtidigt inte på bred front tillämpar desamma. Det ger ett förtydligande av rätten som rättspluralistisk – för att vara akademisk – d.v.s. att vi som rättens adressater i högre utsträckning själva har att förhålla oss till olika normsystem, där rätten bara är ett av alla försök till att styra vårt beteende. Man kan uttrycka det som att det finns en stor risk att rätten som imperativ minskar, d.v.s. att “bryta mot lagen” blir mindre laddat.
Vad tror ni om det – vad kommer egentligen det att leda till – påverkas själva rättens roll? Är det en överdriven analys, och om inte, hur stort behov har vi av rättens roll som stark auktoritet i ett samhälle?
Debatt i Lund: frihet och reglering på nätet
Marcin de Kaminski sitter just nu i debattstolen på en liten uppbyggd scen inne i AF-borgen i Lund. Debatten handlar om reglering och nätet, eller, frihet och nätet, som arrangörerna DEBATT I LUND förklarar.
Internet är fritt men domineras av jättar som Google och Facebook. Vem garanterar individens integritet, vem slår vakt om demokratin? Gör de sociala medierna oss friare eller blir vi mer kontrollerade, fångade i nya normer och sociala roller?
Med i panelen är även Elza Dunkels, forskar vid Umeå universitet om barns och ungas nätanvändning, Thore Husfeldt, datavetare och debattör från Lunds universitet och Hanne Petersen, professor vid Köpenhamns universitet och forskar om kulturförändringar.
Debatten leds av journalisten och författaren Andreas Ekström, som mest är knuten till Sydsvenskan och även har skrivit en bok om Google.
Känn på det här citatet, från Marcin:
“Internet is awesome, that’s a fact”.
LUii flyttar in i Landskrona slott
Äntligen får man prata om det. Kommunikationsavdelningen på Lunds universitet skriver om ett Nytt institut för internetforskning i Landskrona. Som rektorn för Lunds universitet, Per Eriksson, skriver här, så har universitetet och Landskrona stad med andra ord börjat samarbeta, och än mer specifikt är det just Lund University Internet Institute som det handlar om:
Lund i Landskrona har blivit verklighet i och med att Lund University Internet Institute, LUii, kommer att placera sin ledning och centrala stab i Citadellet, Landskrona. Institutet består av tio forskarplatser och konferensmöjligheter. Institutet ska fungera som en plattform för kunskapsutbyte och forskning om internet i samhällsutvecklingen och ska skapa en gemensam mötesplats för experter inom olika områden. Tanken är också att förena akademisk kompetens med pågående projekt knutna till näringslivet. Forskningschef är rättssociolog Stefan Larsson.
Vi har valt att framförallt organisera oss i en ledningsgrupp, som består av Stefan Larsson, Måns Svensson och Marcin de Kaminski från forskargruppen Cybernormer. Samarbetet med Landskrona stad, som har en hel del riktigt intressant att komma med, gäller både lokal (Citadellet) och i forskning. Och den kombinationen är lyckad på många sätt. Landskrona stad släppte nyligen ett pressmeddelande, där exempelvis ordföranden i kommunstyrelsen, Torkild Strandberg uttalar sig om samarbetet:
- Vi välkomnar det fördjupade samarbetet med Lunds universitet. Vi vill stärka banden till universitetet, forskning och andra utbildningsinstitutioner, säger Torkild Strandberg (FP), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona.
Med anledning av detta rapporterade även Helsingborgs Dagblad, där vi även berättar om ett av våra projekt som kommer att drivas ihop med Landskrona stad. I första numret av affärstidningen Näringsliv skrevs också om LUii, och den potential som finns i Landskrona nämndes även om de specifika samarbetsformerna ännu inte var helt klara.
Det hela är rätt snabbt marscherat, då det var i september vi gjorde ett upprop för intresse. Låt oss nu bygga vidare, hör av er om ni vill vara med och bygga. Jag är genuint övertygad om att för att förstå och påverka vissa aspekter av digitalisering behöver vi hitta sektorsövergripande plattformar, mellan akademiska discipliner, mellan universitet, företag och offentliga förvaltningar, och så vidare.
Read more in english here.
Om data.
Kommer ni ihåg dosarna? Det var de små figurerna i fragglarna som dedikerade sig helt och hållet till att bygga saker. Som i sin tur Fragglarna åt upp, vilket är en helt annan historia.
Icke-nyheter
Det har varit tyst här på cybernormerbloggen, men det är långt ifrån ett tecken på att vi varit overksamma. Tvärtom, vi håller på att bygga saker. Just nu är det några riktigt intressanta grejer på gång med LUii, dvs Lund University Internet Institute. Men – eftersom bläcket ännu inte torkat på kontrakten – så kan vi inte säga exakt vad det är. Än.
Däremot kan konstateras att medlemmar i forskargruppen Cybernormer uttalat sig på lite olika ställen i media i det senaste – om data.

Datalagring genom lag
Håkan Hydén intervjuades i DN häromdagen för att prata om integritetsfrågan i relation till det datalagringsdirektiv som tidigare skjutits upp och på onsdag skall röstas om igen. Håkan talar om samhällsförändring knuten till teknik och om en generationsklyfta:
De etablerade partierna har svårt att hänga med i denna process, menar Hydén, eftersom de är sprungna ur ett annat samhäller där tung industri och jordbruk dominerade.
– De här konflikterna indikerar att det politiska systemet inte riktigt motsvarar de intressegrupper som nu växer fram.
Fildelning, sociala normer och TPB
Måns Svensson intervjuades i Sydsvenskan, där han berättade kort om vår senaste studie, en uppföljning på vår före/efter-IPRED-studie vi gjort tidigare, som handlar dels om sociala normer, men även fildelningsfrekvens och anonymisering. Artikeln är lång och matnyttig och handlar bland annat om verkställandet av straffen i The Pirate Bay-fallet, men även om konflikten mellan sociala normer är rätten som är så tydlig i det här fallet, och om hur polisen satsat hårder den senaste få åren på att lagföra den här typen av brott, vilket har “resulterat i omkring 100 inledda förundersökningar sedan 2009, och utmynnat i hittills 18 domar.”
Vår nya data – bloggpostens mest centrala ord – håller nu på att bearbetas i denna uppföljningsstudie, och presenteras närmre och lite mer samlat framöver.
Datalagring genom policy: frågan om integritet
Ni har väl inte missat Marcin de kaminskis debattartikel på SVT debatt? Det är i samma härad som frågor kring datalagring, det är bara det att Marcin ägnar sig åt att debattera den privatägda, Google-manövrerade istället för den statligt påbjudna. Det handlar om Googles nya policy för datahantering, dvs hanteringen av “vår” data, användarnas. Marcin konstaterar bland annat att den “så kallade förenkling som kommit med Googles nya policy handlar främst om två saker, som ingen av dem är särskilt trevlig”:
Dels har de börjat samlas all data som vi gett bort i gemensamma databaser för vad man menar är effektivare samkörning. Det innebär att relevansen för vad vi blir föreslagna på en tjänst, till exempel Youtube, kan baseras på vad vår aktivitet på andra tjänster, till exempel söket eller för den delen Google sociala tjänst Google+.
Dels har Google nu också sett till att få vår tillåtelse att lagra, samköra och använda vår sökhistorik. Och det är inte bara de sökningar som vi gör från och med nu, utan snarare alla sökningar vi någonsin gjort via Googles sökmotor – ända sedan tidernas begynnelse. Google är visserligen en på det stora hela en relativt ny tjänst, men så mycket som vi söker kan man ändå anta att det är en rätt stor och väldigt blandad kompott de nu skaffat sig tillgång till.
Läs mer här om problemet med (icke-)relevansen av denna massiva insamling av data, och hur integritetsproblemet formuleras i detta.
Det här var de senaste nyheterna. När det gäller övriga icke-nyheter, så återkommer jag när bläck torkat, händer skakats och saker satts i rullning, för att berätta om vårt dos-byggande.
Om inte någon fraggel äter upp det.
Corren Aftonbladet: Centerns roll, kritiken Johanna Nylander om datalagring SR: protester, Centerns splittring SvD: operatörerna, Federley, ungdomsförbunden emot, DN om förseningsböter Skånskan GP
Om cybernormer på normkonferens
Tänkte lite kort puffa för en konferens som går av stapeln 24-25 april i Lund i (v)år. (Read this in english here).
Konferensen går under namnet The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century och Cybernormer står för en eller flera sessions. Konferensen handlar i stort om “to promote an interdisciplinary debate about the role of norms in our society and their interaction with the law” och konstaterar att “Identifying and questioning these different types of norms is not only a task for sociology of law, but is a field in which multiple disciplines interact. For this reason, the conference aims to promote scientific debate and communication across multiple disciplines.”
Vi har lite löst formulerat målet med cybernormers session(s)som:
The aim of this session is to enhance knowledge and discussions around how Internet creates new norms in society. Social norms that spontaneously grow within different net cultures, but also norms in the shape of legislation aiming to regulate and control activities on the internet.
Det finns även en session som jag satt upp som går under namnet Law, language and mind: The linguistic, metaphorical and conceptual approach on law and norms, där jag följer och utvidgar det metaforteoretiska spår jag drog upp i min avhandling från hösten 2011 – Metaphors and norms. Denna session fokuserar “lingual, metaphorical, symbolic and other fundamental communicative tools role for how law and norms operate, function or are constructed”.
Deadline för bidrag till konferensen är fredag 10 februari. Arrangör är i huvudsak Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet.
Upphovsrättsligt stigberoende och kolonisering: SOPA och EUs skyddstider
Tänkte puffa för en artikel of mine som publicerades i decembernumret av den nordiska rättsvetenskapliga tidskriften Retfærd. Artikeln översätter begreppet “path dependence” till “stigberoende” och förklarar hur den upphovsrättsliga trenden kommit att bli så inlåst, och anger en rad delvis bistra konsekvenser av detta. Titeln är Den stigberoende upphovsrätten. Om konsekvenserna av rättslig inlåsning i en digital tid och det är ett tema jag behandlat här på cybernormer innan, och hos torrentfreak, men även som engelskspråkig artikel i en skotsk rättsvetenskaplig tidskrift (Script:ed). Eftersom tidskriften är lite obskyr, i betydelsen att man varken kan köpa lösnummer eller hitta enskilda artiklar efter 2008 online, så kan du hitta min artikel här [pdf].
Jag konstaterar i artikeln exempelvis att det upphovsrättsliga stigberoendet leder till en kolonisering av en rad andra värden och rättigheter. Det är bredden av lagstiftningsinstrument som skapar trenden, och visar på koloniseringen:
“När berörda intressen strävar efter att upprätthålla sin position, riskerar andra skyddsvärden att blir sekundära. När stigberoendet leder till en utvidgad kriminalisering påverkar det också hur hierarkierna ser ut rättigheter emellan. Här kan kriminaliseringen av kringgående av tekniska skydd – som Infosoc introducerade – eller konsumentskyddets försvagande i och med IPRED, utgöra exempel. Dessutom, om datalagringsdirektivet beskriver hur upprätthållande av copyright kan bli indragna i rättsliga åtgärder mot terrorism, visar reformen av telekommarknaden hur upphovsrätten kan komma att knytas till frågor som rör telemarknaden, vilket inte minst inkluderar internetoperatörernas roll, och ACTA hur upphovsrätten kan förstås i termer av handel och därmed vara en del av handelsavtal som kan kringgå mer demokratiskt lagstiftande processer på nationell eller överstatlig nivå.” (s. 139)
Att fokusera mellanhändernas som ansvariga har pågått länge, men kan ändå ses som ha intensifierats med det senast tydliga exemplet i den amerikanska SOPA, dvs Stop Online Piracy Act. SOPA kan man såklart kan läsa om i stormedia som SvD, SvD, DN, SR, men lagförslaget har kanske ändå inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Maktmedlena är oerhört starka, och kan påverka många. NyTeknik förklarar så här:
Lagförslagen SOPA och PIPA innebär att det skulle räcka att det på något enda ställe på Ny Teknik.se, kanske bara i en läsarkommentar, finns en länk till piratkopierat material, för att amerikanska myndigheter ska kunna tvinga internetföretag att blockera hela Nyteknik.se för amerikanska användare.
Inom fem dagar. Utan rättegång.
Lessig är starkt kritisk, nästan med en suck:
SOPA is just the latest, but in many ways, the most absurd campaign in the endless saga of America’s copyright wars. It will be yet another failed attempt in a failed war, and I obviously believe it should be opposed.
Något om skyddstiderna
En annan konsekvens av den upphovsrättsliga inlåsningen är naturligtvis de bisarrt långa skyddstiderna. Den senaste utökningen inom EU skedde i en omröstning i september 2011 och rör skyddet för inspelningarna, som nu förlängs från 50 till 70 år. Detta var jag med och kommenterade i P2:s musikmagasin Mitt i Musiken.
Beslutet motiveras bl a med:
”Artister börjar generellt sett sina karriärer som unga och dagens 50-åriga skyddstid skyddar oftast inte deras framföranden genom hela deras livstid. Därför har vissa artister ett inkomstbortfall i slutet av deras levnad. Dessa kan heller inte alltid förlita sig på sin rätt att undvika eller begränsa stötande användning av deras framförande under deras levnad” (Europeiska unionens råd, 12 september 2011).
Här tycks upphovsrätten ses som ett slags pensionssystem, som på något sätt tycks anta att musikers och producenters viktigaste och mest inkomstbringande tid sker mycket tidigt i deras karriärer och att de även på ålderns höst har rätt att tjäna på vad de gjorde på exempelvis en inspelning för 60 år sedan. Detta är problematiskt, dels för att antagandet är gjort på lösa grunder, det finns inget som hindrar att även äldre artister är aktiva och kreativa, och dels för att påståendet om en förlängning av skyddet från 50 till 70 år efter framförandet skulle ”öka artister produktivitetsnivå” är helt evidensbefriat. Man kan med samma grad av trovärdighet föreslå en diametralt motsatt ståndpunkt, dvs att en kortare skyddstid skulle stimulera även äldre artister att fortsätta skapa istället för att förlita sig på inkomster för något de gjort för mer än ett halvsekel sedan.
Det nya direktivets argument kan ses som en återanvändning av argumentet för ”skapandets bästa”, oaktat det faktum att det snarare hindrar nytt skapande än stimulerar detta, dvs väljer det gamla existerande framför det nya och kommande, till favör för de som äger de flesta inspelningar, dvs skivbolagen.
Upphovsrätten tuffar på och brer ut sig.
Övrigt:
Alexandra Petri om SOPA.
Arbetet och nätet: LUiis första konferenssession
Innan det går för lång tid måste rapporteras från vad som kan beskrivas som LUiis (Lund University Internet Institute) första konferenssession. I Lunds bjöds det in till det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet, som för året helt relevant hade uppmärksammat att även det digitala har kommit att påverka stora delar arbetslivet på ett alltmer grundläggande sätt. Vi samlade en session som ett led i att snacka om, formera runt, förstå frågorna med hur relevant det är att bygga något tvärvetenskapligt i stil med LUii.
Efter att ha disputerat på fredagen (14/10), legat i koma över helgen, landade jag på måndagen (17/10) ner som chair för vår dubbelsession. Vi snackade både om konsekvenserna av digitalisiering/internet och samverkande/utvecklande/invecklande/påverkande faktorer överlag men även såklart också med en väldigt relevant inriktning mot arbete och arbetsliv.
Vår session hade namnet:
Labour and the digital: What does the Internet, social networks and digitalised communication change in society and work-life?

Jag skriver mer om detta på FALF’s blogg (Forum för ArbetsLivsForskning), och bland annat en längre logg över de 12 inläggen under dagen.
Metaforernas makt
Jag har idag en understreckare i dagens SvD om metaforernas makt och ofrånkomliga plats i språk och tanke. Den rubrik som gavs fokuserar maktaspekten i första hand, som såklart är betydande och på något sätt ständigt närvarande. Det finns ju något väsentligt relevant i att den som kan etablera en specifik metafor också kan styra hur vi tänker och talar kring ett fenomen.
Den kanske lite dolda baksidan av detta är att meningsskapandet just är ett skapande. Det kunde se annorlunda ut, och den som har tillträdet till att välja begrepp och metaforer att vara betydande, tillåts också att styra tanken i någon mening. Vilket blir extra intressant i förhållande till lag och rätt. Och under ligger en tankestruktur och styr vilka metaforer som skall uppfattas som meningsfulla. Den som kan styra metaforerna besitter en typ av makt. Och etablerade metaforer är svåra att flytta på.
Och då närmar vi oss rätten och rättssystemet. Och de rättsligt etablerade metaforerna är också därmed upphöjda till en oerhört förfördelad position med ett uttalat tolkningsföreträde. För tro inte att det rättsliga på något sätt skulle vara fritt från metaforer. Läs gärna mer i SvD.
Jag drar naturligtvis växlar från upphovsrätten i det digitala samhället, som jag cirkulerar kring i min rättssociologiska avhandling som jag disputerade på den 14 oktober i år.
Uppdatering: Missa inte Torrentfreaks artikel på liknande upphovsrättsligt metaforiska tema.
Avhandlingen
Samtidigt skrivs det om min avhandling idag på lite olika ställen, gärna ihop med en bild på en mycket skäggig variant av mig själv. Under rubriken “Otidsenliga metaforer förvirrar i fildelningsmål” fokuserar Lunds universitets nyhetsflöde på lite olika delar av min avhandling, som normkonflikter mellan rätt och sociala normer, metaforer och underliggande tankestrukturer som delvis förklaringsgrund, m.m. Se även skäggapan reproduceras i PC för alla.
Övrigt
Karin Englund om metaforer i nyheterna (och min understreckare)
Ladda avhandlingen [pdf]: Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society.
Beställ den på Lunds universitets tryckeri, hos Adlibris eller hos Bokus.
Har skrivit om metaforer i andra poster här på cybernormer, bland annat om boken Framtiden, om kategoriseringens makt i TPB-fallet, mm.
En glad doktor
Tänkte bara kort rapportera från min disputation i fredags. Kort sagt: betygsnämnden godkände min insats och min avhandling. Ingen av ledamöterna flikade in någon erinran om att något annat borde vara fallet.
Allt gott, således.
Och plötsligt, efter ca 2,5 timmars utfrågning och diskuterande förvandlades jag från en för stunden först rätt så stressad doktorand, till en alltmer utåtriktat engagerad och avslappnat diskuterande doktorand, för att slutligen avluta metamorfosen som en glad doktor i rättssociologi.

Här är de mest centrala för hela föreställningen. Från vänster: Pelle Snickars (betygsnämnd), Jan Ljungberg (opponent), Reza Banakar (betygsnämnd), Håkan Hydén (handledare och disputationens ordf.), Karsten Åström (betygsnämndens ordf., meddelade beslutet), Måns Svensson (handledare) och Stefan Larsson (segerrusig, nybliven filosofie doktor i rättssociologi). Foto: Kari Rönkkö.

Foto: Ulla Larsson
Forskargruppen Cybernormer har med andra ord producerat sin första avhandling, även om jag förvisso påbörjade avhandlingsarbetet innan vi startade forskargruppen. Trots att mycket såklart är mina tankar och mina val av ord för avhandlingen, så går det inte att komma ifrån att mycket är format i den tankekontext som är Cybernormer. Så, i vart fall delvis, är det vår avhandling. Vilket inte minst befästs av att Måns Svensson och Håkan Hydén varit mina handledare och därtill är medförfattare på tre av fyra i avhandlingen ingående artiklar.
Detta betyder inte bara att jag har cybernormer som grupp, som kontext, som tankekatalysator, att tacka för en hel del, utan även att det inte bara var jag som var under prövning i fredags. Vi prövades.
Med framgång.
Det känns bra.

Opponent Ljungberg slipar knivarna. Foto: Peter Mezei.

“Å ena sidan och å andra sidan”. Foto: Peter Mezei.

“It wasn’t me”. Foto: Peter Mezei.
AVHANDLING:
Metaphors and Norms – Understanding Copyright Law in a Digital Society
Ladda ner avhandlingen här [pdf].
Beställ boken på Lunds universitets tryckeri.
Beställ boken hos Adlibris eller hos Bokus.
En ljudinspelning av disputationen har smygit fram på nätet. Ljudkvalitén är dock inte tiptop.
Läs gärna den ungerska upphovsrättsexperten Peter Mezeis recension av både avhandling och disputation.






