The Pirate Bay har återigen stängts
Ännu en gång har The Pirate Bay varit nere under ett antal timmar. Det är ännu oklart vad som ligger bakom stoppet – det spekulerades under natten om att det hade att göra med att tingsrätten den 30 oktober hotar Gottfried Svartholm-Warg och Fredrik Neij med böter om vardera 500 000 kronor om fildelnings-siten inte plockas bort från nätet. I nuläget förefaller The Pirate Bay emellertid att återigen vara i full drift.
Socialdemokraterna och nätpolitiken
Socialdemokraterna har genom kongressbeslut förbundit sig att förändra Ipredlagen om de vinner valet 2010 – det är dock oklart i vilken utsträckning och på vilket sätt lagen skall förändras. Kongressens beslut har beskrivits som en seger för de inom partiet som vill värna integriteten på nätet. Åsa Westlund återger på sin blogg följande utdrag ur de nya politiska riktlinjerna för partiet:
IPRED lagen måste förändras. Kulturskapare ska ha samma möjligheter att som andra leva på frukten av sitt eget arbete. Vi står därför bakom upphovsrättsinnehavarnas legitima krav att få ersättning för sina verk på ett rättssäkert sätt. Men det finns en berättigad oro för att tillämpningen av IPRED kan kränka den enskildes integritet och göra intrång i privatlivet. Den som använder Internet utan att begå brott ska inte behöva känna sig övervakad. Hänsyn måste också tas till att privatpersoners internetabonnemang kan ha missbrukas av någon annan. Rättssäkerheten för enskilda behöver därför stärkas. Det måste finnas en rimlig proportion mellan den vidtagna åtgärden och den skada brottet kan ha åsamkat. Utgångspunkten är att det är polisen som utreder brott, även mot upphovsrätten.
Vi måst inrätta en integritetsombudsman som i första hand ska arbeta förebyggande i syfte att värna den personliga integriteten. Det behövs en obereoende översyn av hur olika lagstiftningar och olika företags agenade påverkar den personliga integriteten. Uppdraget är brett och inkluderar integriteten på nätet, i arbetslivet och som konsumenter.
Det ska inte gå att få ut uppgifter om en persons internetanvändande utan att det finns starka skäl för det.
Det är svårt att se hur dessa skrivningar skall kunna ligga till grund för en ny och modern nätpolitik. Nyckelmeningen i texten ovan får nog sägas vara: Den som använder internet utan att begå brott ska inte behöva känna sig övervakad. Slutsats e-contrario: de miljontals svenska internetanvändare som regelbudet fildelar upphovsrättsskyddat material får med en socialdemokratisk politik finna sig i att känna sig övervakade.
Fildelarjakt har svag acceptens i samhället
Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson skriver på Newsmill om att Jakten på fildelare har svag acceptens i samhället.
Det rättssociologiska projektet Cybernormer vid Lunds universitet undersöker normbildningsprocesser (rättsliga och sociala) som uppstår i informationsteknologins kölvatten. Forskarna Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson redovisar resultat från en färsk undersökning och menar att vare sig rättegången mot The Pirate Bay eller införandet av Ipredlagen har förändrat de tillåtande sociala normerna i förhållande till olaglig fildelning. Däremot avstår fler unga människor idag än vad som var fallet i början av året från att fildela. Det gör de på grund av rädslan att åka fast och straffas. Lagar som inte backas upp av sociala normer har små möjligheter att bli långsiktigt framgångsrika, menar forskarna.
Läs gärna artikeln på Newsmill.
Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen?
Under det senaste halvåret har grafer över datatrafik från Netnod Internet exchange AB diskuterats livligt. Netnod driver sex centrala knutpunkter för internettrafik i Sverige och redovisar statistik för den trafik som passerar deras knutpunkter på sin hemsida.
I grafen ovan ser man en kraftig nedgång i trafiken den 1 april – samma dag som Ipredlagen trädde ikraft i Sverige. Kurt Erik Lindqvist, VD på Netnod var noga med att poängtera att det inte går att dra några generella slutsatser avseende svensk internettrafik utifrån den statistik som Netnod presenterar.
Idag kan man se att trafiken via Netnod i det närmaste är tillbaka på samma nivåer som före nedgången den 1 april. Det är frestande att dra slutsatsen att fildelningen nu är tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagens ikraftträdande. Jag ringde därför upp Kurt Erik Lindkvist på Netnod och frågade om det är en rimlig slutsats.
Föga förvånande är han lika skeptisk idag till att man drar några som helst slutsatser avseende svensk internettrafik eller fildelningens omfattning utifrån den statistik som företaget presenterar.
- Jag tror inte att man som forskare skall dra några slutsatser alls. För det första är hälften av våra kunder utländska operatörer, många i Ryssland. För det andra tar internettrafiken andra vägar än via oss. Bland annat går en hel del trafik direkt mellan operatörerna.
Med andra ord kan man om man får tro Kurt Erik Lindqvist inte bevisa vare sig att fildelningen minskade när Ipredlagen trädde ikraft, eller att den nu är tillbaka på samma nivåer.
Men man kan givetvis vända på kuttingen och ställa sig frågan om det finns något i den statistik som Netnod redovisar som talar emot att Ipredlagen resulterade i en omedelbar minskning av fildelningen och därefter en stadig återgång till de nivåer som rådde före Ipred.
Man kan konstatera att en kraftig nedgång (ökad regelefterlevnad) följt av en långsammare återgång (minskad regelefterlevnad) är förväntad. Det har att göra med att vi på förhand visste att den repressiva utvecklingen (ökad övervakning och strängare straff) saknar stöd i samhällets sociala normer. Repressiva reformer utan samhällelig acceptens brukar generera förändringar av regelefterlevnaden som följer det mönstret.
Om man till det läggar att vi idag, genom vår färska undersökning, vet att de sociala normerna inte har förändrats sedan det att Ipredlagen trädde i kraft så förefaller Netnods statistik än mer naturlig. Man hade kunnat tänka sig att rättsliga förändringar under det senaste halvåret och debatten kring dem hade förändrat människors syn på fildelning. Men det är inte fallet – ungdomar ser fortfarande inget fel i att fildela och känner inget socialt tryck från människor i sin omgivning (vare sig från vuxna eller jämnåriga) att låta bli.
Vår undersökning ger dock anledning att ifrågasätta om hela återhämtningen, vad gäller trafiken via Netnod, kan förklaras med att människor åter fildelar olagligt i samma utsträckning som tidigare. Vår undersökning visar att andelen 15-25 åringar som aldrig fildelar har ökat från 20 procent i januari till närmare 40 procent i september. De som fortfarande fildelar gör det dessutom mer sällan idag än i januari. Men det är viktigt att hålla i minnet att minskningen inte beror på förändrad inställning (vare sig hos ungdomarna eller människor i deras omgivning) utan på rädsla för att åka fast. Så vad kan då förklara den återhämtning vad gäller trafik som Netnod upplever?
Kurt Erik Lindqvist påpekar att deras mätningar i princip alltid har visat på en uppgång under hösten för att sedan plana ut under våren och sommaren – så ser den historiska utvecklingen ut. Måhända ser man en kombination av naturlig tillväxt och ökad fildelning.
En annan intressant fråga är om fildelarna har bytt metoder. Gruppen unga som fildelar dagligen är enligt vår undersökning nästan lika stor i dag som före Ipred (strax under tio procent av de tillfrågade). Dessutom kan vi se att den här gruppen i ökande utsträckning använder sig av anonymiseringstjänster (20 procent i januari och 30 procent i september). Man kan spekulera kring att det bland unga finns en kärna som laddar ner upphovsrättsskyddat material över internet och som sedan sprider musik och filmer till sin vänkrets via usb, msn etc. Mer om det vet vi sannolikt när vi gjort våra gruppintervjuer med niondeklassarna vid Lunds skolor.
Läs mer i artikel i Sydsvenskan
Kommissionär för mänskliga rättigheter och integritet ett steg i rätt riktning
EU-kommissionens ordförande väljs av medlemsländernas regeringar men måste godkännas av Europaparlamentet. Nästa onsdag skall parlamentet ta ställning till om det skall godkänna medlemsländernas förslag om en ny mandatperiod för nuvarande orföranden José Manuel Barroso. Det är i skenet av det som man skall tolka Barrosos löfte om att tillsätta en särskild kommissionär för mänskliga rättigheter och integritetsfrågor. Den folkpartistiska parlamentsledamoten Olle Schmidt uttalar sig i SvD och menar att löftet kan vara det som krävdes för att den liberala gruppen i parlamentet skall ge Barroso sitt stöd:
- Vi har tidigare varit missnöjda med honom på det här området. Han har saknat passion och inte engagerat sig tillräckligt, men nu visar han stor vilja att förändra Europa. Det var många som överraskades av en stark insats igår. Men det är väl så när man känner att marken gungar och uppdraget är hotat.
Oavsett att löftet måhända har givits av Barroso i syfte att möjliggöra sitt fortsatta orförandeskap så är det en spännande utveckling. Inte minst det faktum att beskrivningen av den tilltänkta kommissionärens ansvarsområde så tydligt pekar på en koppling mellan nätfrågor och mänskliga rättigheter. Ger om inte annat oss på Cybernormer lite råg i ryggen i förhållande till vårt projekt Networking@school i Indien. Vår avsikt är att genom att tillhandahålla internet till skolor i Indien visa hur barns tillgång till internet är en fråga om mänskliga rättigheter. Den som är intresserad kan höra oss tala om projektet på tidningen Fokus temadag Tekniken-förändrar-politiken den 15 oktober.
Bambuserföreläsning om Cybernormer
Bambusersändning från Håkan Hydéns föreläsning (om Cybernormer, fildelning och paradigmskifte) vid Lunds universitets politiska och ekonomiska förening (LUPEF) den 8 september 2009.
Större risk att råka ut för trafikolycka än att åka fast för fildelning
Det är nu ungefär ett halvår sedan Ipred-lagen trädde ikraft. Lagen har onekligen haft inverkan på debatten om fildelning och mycket tyder på att den också haft en viss dämpande effekt på fildelningen av upphovsrättsskyddat material (mer om det här om någon vecka då vi publicerar resultat från ny undersökning). Paradoxalt nog har lagen däremot inte haft någon nämnvärd påverkan om man ser till den rättsliga praktiken. Ifpi:s VD Lars Gustavsson förklarar i en intervju i DN varför lagen ännu inte har resulterat i en enda anmälan mot misstänkta olagliga fildelare av musik.
– Det har inte alls blivit som vi har väntat oss, eftersom vi sedan bestämde att vi skulle vänta på domen från bokförlagens första ärende. Dessutom har motparterna gjort det fantastiskt komplicerat för oss och åberopat alla tänkbara invändningar även mot lagstiftningen.
Gustavsson förklarar dock att det skall bli ändring – i höst kommer ett antal anmälningar att göras och han rekommenderar alla fildelare att använda sig av något av de lagliga alternativ som finns på marknaden. Det är tydligt att Gustavsson i intervjun vill sända ut signalen att från och med i höst föreligger det en reell risk att åka fast om man väljer att fortsätta att fildela. Enligt Gustavsson själv handlar det inte om så många som hundra anmälningar under hösten – men ett antal. Säg att det kan röra sig om femtio anmälningar.
Gustavssons löfte om en offensiv under hösten gör att man kan filosofera lite kring risk. Låt oss anta att man anmäler urskiljningslöst och att alla som fildelar löper lika stor risk att åka fast (i praktiken jagar man sannolikt i första hand de som bedriver omfattande verksamheter). Vi vet idag att omkring två av tre personer i åldern 15-25 år fildelar regelbundet (färska siffror). Antalet personer i den här åldersgruppen är omkring 1,2 miljoner. Det innebär att vi i Sverige har omkring 800 000 olagliga fildelare bara i ålderskategorin 15-25 år. Om alla (säg 50 st) som anmäls är 15-25 år så innebär det att 1 på 16 000 kommer att anmälas. Om man sedan ser till hur många som därefter verkligen blir dömda till skadestånd så minskar risken sannolikt ytterligare.
För att göra en parallell som kan ge en fingervisning om hur stor (eller liten) risken är kan man nämna att varje år skadas drygt 650 personer allvarligt i vägtrafiken i den här ålderskategorin och omkring 50 dör. Det gör att under hösten kommer ungefär 16 stycken av de 800 000 som laddar ner olagligt att omkomma i vägtrafiken och drygt 200 kommer att skadas allvarligt. I det perspektivet blir det mindre dramatiskt att tänka sig att 50 av dem blir anmälda för upphovsrättsbrott.
För den som är intresserad av att hålla koll på om man är en av de 50 som det lämnas in en anmälan mot så rekommenderas ipredkoll.se – Piratbyråns bevakning av anmälningar som lämnas in till landets tingsrätter.
Bör nätneutralitet vara absolut och allomfattande?
Begreppet nätneutralitet är i sin enklaste grund tämligen okomplicerat och representerar den till synes självklara principen att om en person X betalar för internetaccess med prestandan Z och en person Y i sin tur betalar för internetaccess med samma (eller högre) prestanda så skall X och Y kunna koppla upp sig mot varandra över internet med prestandan Z och utbyta information.
Under rubriken “Internet vill vara neutralt” har Marcin de Kaminski författat en informativ text om hotet mot nätneutralitet.
För den som är som är intresserad av en mer amerikanskt ödesmättad beskrivning av hotet mot nätneutraliteten – samt en spännande exposé över internets födelse (och framtida död?) rekommenderas klippet nedan.
Även om begreppet nätneutralitet i sin grund förefaller enkelt så väcker det hos mig följdfrågor. I grunden handlar nätneutraliteten om att skydda användarna mot olika interventioner från internetleverantörernas sida syftandes till att begränsa/censurera accessen till internet. Man kan exempelvis tänka sig att sådana interventioner uppstår som ett resultat av att leverantörerna vill styra användandet mot egna eller partners betaltjänster eller att interventionerna uppstår som ett resultat av att leverantörerna genom lagstiftning tvingas agera. Det faktum att försök att begränsa internet uppstår som ett resultat av lag är definitivt inte en garanti för att försöken inte skulle syfta till att gynna olika kommersiella intressen – hittills har huvudregeln varit att upphovsrättsindustrin och lagstiftaren går hand i hand. Men man kan också tänka sig att rätten tvingar internetleverantörer att ingripa för att skydda olika medborgerliga och mänskliga intressen.
Att anamma en princip som hindrar internetleverantörer att i kommersiellt syfte begränsa användarnas tillgång till internet känns inte särskilt komplicerat. Det blir svårare om man också vill att principen skall omfatta alla interventioner som kan tänkas komma att uppstå som ett resultat av lag. Man brukar hävda (inte minst bland sk nätaktivister) att det blir allt mer uppenbart att det inte längre är meningsfullt att tala om en uppdelning mellan den digitala verkligheten (cyberspace) och den omgivande (traditionella) verkligheten – allt smälter samman och hänger ihop i en och samma framväxande verklighet. Att förvägra samhället att genom lag ingripa i förhållanden på internet måste därmed också vara att starkt begränsa samhällets möjligheter att skapa gemensamma spelregler överhuvudtaget. Hur bygger man – med en bevarad och absolut nätneutralitet – trygghet för människor i en verklighet där digitalt och materiellt vävs samman? Är den gamla devisen “land skall med lag byggas” förlegad? Eller gäller uppdelningen mellan cyberspace och den “verkliga” verkligheten fortfarande när man talar om nätneutralitet?
Ny undersökning: rättens påverkan på fildelning
I början av året genomförde Cybernormer en undersökning som riktade sig till ca 1000 ungdomar mellan 15 och 25 år. Vi ställde bland annat frågor om i vilken utsträckning människor (föräldrar, kompisar, lärare, grannar etc.) i deras omgivning utövade påtryckningar i någon form mot dem i syfte att få dem att låta bli att fildela upphovsrättsskyddat material.
Genom den undersökningen kunde vi visa att det vid tiden för undersökningens genomförande inte existerade några sociala normer i samhället vilka kunde fungera som stöd för den lagstiftning mot fildelning som växer fram. Vi drog därför slutsatsen att det existerar en klyfta mellan det sociala samhällets syn på fildelningsfrågan och den rättsutveckling som drevs fram av samhällets lagstiftande organ.
Därefter har frågan väckts om huruvida rätten har potential att förändra de sociala normerna avseende fildelning i en riktning som med tiden ger de nya lagarna samhällelig legitimitet. Inom rättssociologin har frågan om rättens möjligheter att påverka/styra samhällsutvecklingen debatterats flitigt.
Å den ena sidan finns det en syn inom rättssociologin som hävdar att lagen är sprungen ur samhällets sociala strukturer och att lagens möjligheter att påverka sociala normer (via exempelvis övervakning och straff) är ytterligt begränsade. Lagen är i det här perspektivet sociala normer vilka av samhället har getts en särskild status såsom rättsregler.
Å den andra sidan finns det de som hävdar att rätten omfattar egenskaper vilka möjliggör för lagstiftaren att i betydande utsträckning “designa” de sociala strukturer som avgör hur människor påverkar varandra i det dagliga livet. Lagen är i det perspektivet sprungen ur en “kunskap” om vad som är den bästa (eller mest moraliska) lösningen på varje givet samhällsproblem. Legitimitet uppstår i det att människor anpassar sig till lagstiftningen och tillslut delar den grundsyn som en gång gav upphov till lagen.
Vi på Cybernormer håller just nu på att slutföra en studie där vi upprepar den undersökning som vi genomförde i början av året. Under det halvår som har förflutit sedan vi genomförde undersökningen första gången har såväl lagstiftning som rättsväsende i övrigt varit synnerligen aktiva i sina försök att förmå människor att avstå från att fildela upphovsrättsskyddat material. Avsikten är att mäta hur väl dessa ansträngningar har betalat sig. Vi kommer med andra ord att om ett par veckor kunna svara på frågan om den rättsliga aktiviteten har givit upphov till nya sociala normer vilka fördömer fildelning.
Om så är fallet innebär det att fildelningen har “kriminaliserats” i en mer genuin mening. Oavsett vilket kommer undersökningen att bidra med ny kunskap om rättens möjligheter att påverka samhällsutveckling.
The Pirate Bay indraget i tvärt-om-språks-härva?
De senaste dagarna har man kunnat läsa om att The Pirate Bay (TPB) kan vara på väg att omvandlas till en laglig betaltjänst. Hans Pandeya, VD på Global Gaming Fatory X (GGF), som nyligen pekats ut som potentiell köpare av TPB, menar att upphovsrätten är bra och väl utformad – men att den nuvarande fildelningstekniken är föråldrad. Med den rätts-/marknadsanalysen som grund är Pandeya och GGF villiga att satsa 60 miljoner kronor i ett försök att utveckla fildelningstekniken så att den skall svara mot en vad man menar är en väl fungerande upphovsrätt. När de nu tvekar inför affären gör de samtidigt klart att de står bakom upphovsrättinnehavarna i slaget om internet.
Argumentationen får mig att tänka på mina två små döttrar som kiknar av skratt när de först genom bisarra resonemang får mig att tappa hakan för att sedan frankt tala om att de bara talar tvärtomspråket. Nu tror jag inte att GGF skulle spendera 60 miljoner kronor på att leverera ett nationellt tvärtomspråks-skämt. Förmodligen menar de verkligen att den tekniska utvecklingen gått bakåt samtidigt som upphovsrättsivrarna gjort vad de kunnat för att hålla ställningarna tills teknikutvecklingen vänder rätt igen; och att den som levererar en fildelningsteknik på upphovsrättens villkor kommer att tjäna grova pengar.
Håkan Hydén påminde i ett tidigare inlägg om rättssociologen Boa Ventura de Sousa Santos klassiska artikel Law as a map of misreading som handlar om hur lagen (kartan) många gånger ger en felaktig bild av verkligheten. Hydén skriver:
När kartan inte stämmer överens med verkligheten anses det självklara vara att kartan måste ritas om för att bättre motsvara de faktiska förhållandena. Det är precis den situation som uppstått i samband med den digitala tekniken och internet. Verkligheten har ändrats i samband med övergången från analogt till digitalt. Den rättsliga och moraliska karta som gällt i fråga om upphovsrätt har kommit ur takt med tiden på det sätt som bl a vår undersökning redovisad kortfattat i DN-artikel uppvisar. Kartan stämmer helt enkelt inte längre överens med människors uppfattningar om vad som är rätt och fel. Likväl blundar politiker och makthavare för verkligheten och envisas med att följa kartan, även om den leder fel.
GGF gör uppenbarligen en annan bedömning i det att de genom köpet av TPB och planerna på att omvandla TPB till en laglig betaltjänst tar ställning för kartan. Innebär det med nödvändighet då att GGF tar ställning mot verkligheten? Nej, inte nödvändigtvis. Det finns en väsentlig skillnad mellan kartans förhållande till vekligheten och rättens förhållande till verkligheten. Rätten har nämligen till skillnad från kartan viss potential att påverka verkligheten.
Ett tydligt historiskt exempel på en sådan påverkan var när statsmakterna i Sverige 1979 var först i världen med att förbjuda barnaga. Då den nya regleringen infördes i föräldrabalken hade den svagt stöd hos Sveriges befolkning och opinionen mot de förändrade förutsättningarna för barnuppfostran var stark. I dag är lagen mot barnaga en av de lagar i vårt samhälle som har starkast stöd i det allmänna rättsmedvetandet och olika analyser har visat att det faktum att staten valde att via lagen peka med hela handen hade stor betydelse för att svänga opinionen.
GGF inser självklart att det i dag finns en stark opinion mot att applicera en historisk upphovsrätt på den fildelningsteknik som fritt vuxit fram i unga nätkulturer. Samtidigt gör GGF förmodligen bedömningen att upphovsrätten är så stark (såväl genom sin förankring i internationella konventioner som genom de ekonomiska intressen som värnar den) att den är stabilare och därigenom ”verkligare” än den verklighet som utgörs av människors åsikter och sociala normer. Det skulle i så fall innebära att paradigmskiftet från analogt till digitalt inträffar inom ramen för en bevarad upphovsrätt och att den som blir först med att skapa en teknisk lösning som bygger på den här insikten kommer att bli ekonomiskt framgångsrik. GGF:s analys bygger i så fall på en prognos om att rätten kommer att skapa en artificiell brist i den digitala världen som undanröjer den frånvaro av brist som von Mises menade omöjliggör ekonomi (se jeffers kommentar till inlägg nedan).
Till syvende och sist handlar det nog om att GGF funderat på att satsa 60 miljoner på att upphovsrättsindustrin kommer vinna slaget om internet och därmed makten över hur verkligheten kommer att gestalta sig i framtiden. Den som lever får se! Att de nu tvekar handlar snarast om att de inte vill ärva TPB:s rättstvister.
Cybernorms.net- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012At 0900 o’clock Saturday morning local time we closed the survey that we have had promoted on The Pirate Bay, called The Research Bay. After 72 hours we’ve got almost 100 000 answers – covering people of all ages from all over the world! This gives the research community a great pool of data and […]
- The Research Bay, reloaded 9 May 2012Welcome to Cybernorms.net, the blog of the Cybernorms Research Group. We are a group of researchers mainly based at the Department of Sociology of Law at Lund University, Sweden, affiliated with the Lund University Internet Institute. During three days in April last year the Cybernorms Research Group conducted a big survey study called The Research […]
- Releasing data on online anonymity 3 May 2012The week has been a good week in the media for the LUii affiliated Cybernorms research project. With Måns Svensson, head of the research group, in the lead, we released data from our latest follow up survey on file sharing and online anonymity. We found that when compared to figures from late 2009, 40% more […]
- Conference on norms: session on law, language and the mind 25 April 2012The international conference on norms in Lund, Sweden, is now in its second of two days. The official name is The Normative Anatomy of Society – Relations Between Norms and Law in the 21st Century. Its is arranged by the Department for Sociology of Law at Lund University. Picture from the morning plenary. From the […]
- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012
