Cybernorms featuring Roger Cotterrell
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, and the gap problem in a digital context.
In this third episode we meet Roger Cotterrell, the Anniversary Professor of Legal Theory at Queen Mary, University of London and a Fellow of the British Academy.
This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.
The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.
Episode 3: Roger Cotterrell (Cybernorms on Sociology of Law)
Podcast: Play in new window | Download
Cybernorms featuring David Nelken
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
Cybernorms.net at Lund University proudly presents a brand new series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, the gap problem in a digital context.
In this first episode we meet David Nelken, PhD, Distinguished Professor of Legal Institutions and Social Change at the University of Macerata, Visiting Professor of Criminology at Oxford Law Faculty (from October 2010 till September 2013).
This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.
The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.
Episode 1: David Nelken (Cybernorms on Sociology of Law)
Podcast: Play in new window | Download
Professor Jacqueline D Lipton writes about cybernorms
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
A recent article by Jacqueline D Lipton, Professor of Law; Associate Dean for Faculty Development and Research; Co-Director, Center for Law, Technology, and the Arts, Case Western Reserve University School of Law, brings attention to the concept of cybernorms. The article is titled What Blogging Might Teach About CyberNorms and is published in The Akron Intellectual Property Journal, a scholarly legal publication of The University of Akron School of Law that produces an annual volume of two issues for use by scholars, practitioners, and judges. In a SSRN pre-publication there is an abstract of the article that give us the following information:
Since the dawn of the information age, scholars have debated the viability of regulating cyberspace. Early on, Professor Lawrence Lessig suggested that “code is law” online. Lessig and others also examined the respective regulatory functions of laws, code, market forces, and social norms. In recent years, with the rise of Web 2.0 interactive technologies, norms have taken center-stage as a regulatory modality online. The advantages of norms are that they can develop quickly by the communities that seek to enforce them, and they are not bound by geography. However, to date there has been scant literature dealing in any detail with specific online norms, and comparing them with other forms of regulation. This article reverses that trend by presenting a detailed case study of one developing norm in the blogosphere – the norm against “hijacking” a comment thread in a blog by hyperlinking, and thereby redirecting readers, to another blog. Using this case study, the article draws some conclusions about the relative advantages and disadvantages of norms as regulators. In particular, the author concludes that too much weight is often placed on vague and opaque norms in online interactions. It advocates future emphasis on more well developed and clearly expressed norms.
The article constitutes one important contribution to the ongoing scholarly discussion about interactions and coexistence of legal rules and social norms online. It both lays out some fundamental theoretical considerations and illustrates the complexity through an interesting example. Liptons production regarding cyberlaw and cybernorms in this article and elsewhere is well worth studying.
“Det är så svårt att döma oskyldiga när domstolarna lägger sig i”
Under tisdagen genomfördes rättegången mot den 15-åring, elev på Buråsskolan, som åtalats för fildelning. Trots att 15-åringen erkände att han laddat ner ett antal filmer så friades han från misstanke om att ha brutit mot upphovrättslagen (1960:729). Det har lett till åtminstone två kreativa idéer eller tankar avseende det svenska rättssystemet.
Åklagaren i målet Fredrik Ingblad är upprörd och tycker att domen är absurd:
I de här målen som är lite annorlunda kommer nämndemännen fel helt enkelt när det gäller de regler man ska följa gällande bevisvärdering och det som står i lagen. Jag kan inte uttrycka mig på något annat sätt.
Man kan fundera kring vad man skall dra för slutsats utifrån Ingblads reflektion. Måhända vore det bättre om åklagarna dömde? Det borde väl undanröja risken för framtida absurda domar? Annars har Netopia och Per Strömbäck en idé:
…som jag sa i P1-morgon igår så är åtalet ett bra exempel på det onödiga i att såna här ärenden hanteras av polis och åklagare (som många Ipred-kritiker förespråkat).
Javisst Strömbäck, om vi bara slopar domstolarnas inblandning i den här typen av ärenden helt och hållet så blir det mycket bättre. Domstolarna gör ju det, när allt kommer omkring, så förbaskat svårt att döma oskyldiga.
Cybernormer skriver om åtalet här
Och när prinsar och presidenter ljuger medvetet i kapp…
…skaldade Mikael Wiehe 1972 i Hoola Bandola Bands låt Vem kan man lita på?
I en TT-artikel (ursprunglig källa SVT) som återges i bland annad DN, Sydsvenskan, SvD kan man läsa om hur Sverige, enligt ett av de dokument som släppts av Wikileaks, tagit emot en lista på krav från USA:s ambassad om hur Sveriges myndigheter bör agera för att komma till rätta med illegal fildelning. Senare konstaterar USA att Sverige genomfört förändringar i enlighet med flertalet av kraven. Bland annat handlar det om att det svenska rättsväsendet har rättat in sig i ledet; och detta trots att “frågan är känslig i Sverige”… Justitieminister Beatrice Ask menar dock inte att det skall tolkas som att Sverige gått i USA:s ledband i frågan:
Det är inte så att vi genomför förändringar efter påtryckningar från något annat land. Vi arbetar med frågeställningar utifrån vårt eget underlag, säger hon till Rapport. Ask säger att de åtgärder som Sverige vidtog är sådana som har diskuterats internationellt.
Samtidigt kan man i dag läsa mindre smickrande uttalanden om det svenska rättsväsendet i amerikansk press. Anledningen är den beskrivning som givits av Julian Assanges advokat i samband med förhandlingar i brittisk domstol idag. LA Times beskriver advokat Stephens syn på Sverige:
“one of the lickspittle states” that have kowtowed to American demands in the past, particularly by assisting in the controversial practice of “extraordinary rendition” of terrorism suspects… He expressed confidence that Britain’s judicial system was “robust enough” not to be intimidated by political pressure, but declared the same could not be said for Sweden’s.
Töllborgs Sorg 2.1 En nyttig idiot fabulerar
Dennis Töllborg är allmänt väl känd och synnerligen känd i rättssociologiska kretsar. Omstridd och stridbar professor i rättsvetenskap, från Göteborg och med fäbless för det marina. För den som eventuellt har missat hans bok Sorg 2.1 En nyttig idiot fabulerar (SPC Swedlaw stella-bianca.se open source 2009) så finns det möjlighet att hämta hem den här.
Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi beskriver på FALF-bloggen sin upplevelse av boken:
Sverige beskrivs i många sammanhang, särskilt i internationella jämförelser som ett öppet, demokratiskt och okorrumperat samhälle. I Sorg ges en helt annan bild, med hycklande politiker, korrumperade jurister och inkompetenta och arroganta poliser. Det återkommande temat är i boken är att de som har makt inte vill bli granskade, att de är beredda att betala för att få tyst på kritik och yrkesutövare på olika nivåer blundar för oegentligheter i syfte att inte dra på sig ilska och för att erhålla belöningar. Töllborg som mer bryr sig om vad som är rätt och hedersamt snarare än vad som är taktiskt och opportunt och visar prov på en osviklig förmåga att göra sig obekväm för politiker (särskilt S-märkta sådana!), höga jurister och polisbefäl. Kritiken är hård inte bara mot dessa utan även mot alla som av feghet och opportunism väljer att inte engagera sig för det rätta.
Töllborg beskriver i sin bok ett samhälle tämligen väsenskilt från den gängse förmedlade bilden av en rättskaffens makt vilande på demokratiska och allmänt goda principer. Nyttig läsning även för cybernormare…
Vad innebär Jan Roséns förslag egentligen…?
Vid ett första ögonkast förefaller regeringens utredare Jan Rosén att i en artikel från TT presentera ett rimligt förslag – det går att ta del av inehållet bla här: SVD, DN, Sydsvenskan, HD, SVT. Man kan dessutom lyssna till en kortare intervju med Jan Rosén i Sveriges Radio här och läsa mer exempelvis hos Copyriot och Farmor Gun.
Roséns utgångspunkt, att upphovsrätten behöver reformeras för att fungera bättre i det nya medialandskap som vuxit fram under de senaste årtiondena, är givetvis korrekt. Att Rosén dessutom talar om ökad frivillighet förefaller ju sympatiskt.
Men det är när man skärskådar Roséns förslag mer ingående som frågetecknen växer sig allt större. I artikeln från TT kan man läsa följande:
– De vill inte ha något som liknar den gamla kassettavgiften eller en lag som tvingar fram ett tarifftänkande. De vill ha frivillighet och det är ju vad avtal är, säger Jan Rosén.
Han tänker sig att avgiften kan bli en tia extra i månaden, eventuellt mer för storkonsumenten. Hans förslag innebär dock inte att den som betalar en liten avgift köper sig fri från förbudet mot illegal nedladdning.
– Vi börjar i helt andra änden och försöker få upphovsmännen att erbjuda sina repertoarer. Det vill de inte i dag eftersom de blir robbade på allting, säger Jan Rosén.
Vad är det Rosén säger här egentligen? Han tänker sig en extra avgift på omkring en tia i månaden som skall läggas ovanpå bredbandsoperatörernas avgifter för internetuppkopplingen. Men den avgiften kommer inte innebära att konsumenten köper sig fri från illegal nedladdning. I stället menar Rosén att ”storkonsumenten” kommer att få betala mer.
I praktiken innebär förslaget med andra ord att Rosén vill att bredbandsoperatörerna skall administrera det som upphovsrättsinnehavarna och deras representanter finner vara en skälig ersättning för den media som konsumeras.
Den tänkta affärsmodellen förefaller att ha mycket gemensamt med det sätt på vilket kabel-tv-operatörerna fungerar idag. En del av utbudet kommer förmodligen att vara reklamfinansierat och annat kommer att avgiftsbeläggas och erbjudas av operatörerna som en del av det utbud som de skapar tillsammans med producenterna.
Förmodligen har Rosén insett att det är svårt att klara av övervakningen av internet om man inte har operatörerna på sin sida. Den nuvarande affärsmodellen har snarast inneburit att internetoperatörer förlorar kunder och inkomster om de anpassar sig efter upphovsrättsinnehavare och deras representanters önskemål. Med Roséns nya modell kommer det att ligga ett ekonomiskt intresse hos operatörerna att “slussa” sina kunder mot de avtalslösningar som operatörerna skapar tillsammans med producenterna.
Frågan kvarstår dock: vilket blir konsumenternas incitament att betala för något som med stor sannolikhet även i fortsättningen kommer att vara tillgängligt gratis för den som så önskar? Övervakning och sanktioner? Hur skall övervakningen gå till och hur kommer eventuella sanktioner att hanteras? Innebär internetoperatörernas tilltänkta inblandning i utbudshanteringen att dom får ett incitament att ta övervakningen på ett större allvar? Kommer det att öppna sig en marknad för de internetoperatörer som väljer att inte göra affärer inom ramen för Roséns nya lösningar?
Behovet av att reformera upphovsrätten
Cybernormer (Måns Svensson och Stefan Larsson) besöker just nu The Law and Society Associations (LSA) årliga konferens – den här gången i Chicago, Illinois. Vi presenterade vår kommande artikel Compliance or Obscurity? – Online Anonymity as a Consequence of Fighting Illegal File Sharing på en session som hade titeln IP Online: Unexpected Properties and Policies.
Det råder inget tvivel om att immaterialrätten (IP-law) i förhållande till internet möter ett växande intresse hos rättsvetare och rättssociologer runt om i världen. Vår presentation mötte exempelvis en betydligt större och mer engagerad publik i år än vad som var fallet under förra årets LSA-konferens som hölls i Denver, Colorado då vi presenterade det paper som i tryckt version kom att få titeln Social Norms and Intellectual Property – Online Norms and the European Legal Development.
Icke desto mindre är det slående hur ensidig mycket av den forskning som bedrivs på området är – fortfarande betraktas immaterialrätten som den självklara ”verklighet” utifrån vilken samhället skall bedömas. Det är allt för ont om jurister och rättssociologer på den internationella arenan som vågar sig på att ifrågasätta rättens utformning. “Man vill ju inte bli stämplad som kritisk och radikal – då är man ju körd i professionella sammanhang” som en ung Harvard-forskare uttryckte det under en session.
Ett av de mer intressanta inslagen (ur ett Cybernorm-perspektiv) på den här konferensen var en paneldiskussion med titeln: Round Table – Law and Society Scholarship on Intellectual Proparty Law: Promise, Practice, and future Directions. Diskussionen leddes av William Gallangher, Golden Gate University och temat presenterades enligt följande:
This Roundtable session continues a collaborative effort begun at the Law and Society Association annual meeting in Berlin. It focuses on questions relating to whether or not there is a unique “law and society” approach to studying intellectual property law and, if so (which many of us believe), what exactly does–and should–a “law and society” approach to this increasingly critical area of law look like. One response from previous discussions has been a call for increasing “law and society” scholarship on intellectual property, including increasing empirical studies of IP law, processes, actors, and Institutions “in action”, largely from social science and interdisciplinary perspectives. This is a good first step precisely because there is still a relative dearth of such studies in the IP law field (which is itself an issue worthy of discussion).
This Roundtable seeks to continue this discussion by including informal presentations from prominent scholars who do research on IP law from a “law and society” perspective, informed by such disciplines as sociology, political science, anthropology, law, history, and and cultural studies. These presentations will draw on current work, which will form the basis for a planned book that explicates these themes and issues.
Förra årets motsvarande panel i Denver stannade i princip vid att ställa sig frågan: ”givet internet; hur uppnår vi regelefterlevnad på immaterialrättens område?”. I årets Chicago-upplaga var diskussionen öppnare och flera av paneldeltagarna poängterade vikten av att se immaterialrätten i ett samhälleligt normativt sammanhang. Man diskuterade bland annat vikten av att det utvecklades nya affärsmodeller som bättre svarade mot den nya tekniken.
MEN – fortfarande pekade ingen av de diskuterande forskarna på behovet av att reformera upphovsrätten. Det verkar som att rättsvetare och rättssociologer i allmänhet ännu inte förmår att rikta kritiken mot de rättsliga konstruktionerna som sådana.
Runt om i världen sjösätts det emellertid just nu olika nya reformer vilka bland annat syftar till att skapa mer effektiva verktyg åt dem som strävar efter att upprätthålla upphovsrätten på nätet. Håkan Hydén skriver om arbetet i Sverige med att reformera upphovsrätten. Det är i det perspektivet beklagligt att så mycket av den internationella forskningen intar en så passiv ställning. Att hoppas på att nya affärsmodeller skall lösa problemen håller inte – behovet av samhälls- och rättsvetenskapligt grundad kunskap om hur upphovsrätten kan reformeras är enormt.
Riskerar nätaktivismen att förrättsligas?
Håkan Gustavsson och Stellan Vinthagen höll ett spännande seminarium (Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet 8/2-2010) med stor relevans för projektet Cybernormer på temat Rättslig mobilisering och sociala rörelser. Gustavsson och Vinthagen har nyligen fått finansiering från Vetenskapsrådet för att bedriva forskning på området. Gustavsson har sin hemvist inom juridiken och Vinthagen är sociolog och deras projekt är tydligt rättssociologiskt.
Presentationen rörde visserligen inte specifikt sociala rörelser på nätet – men de berörde många frågor som har att göra med sociala rörelsers möjligheter att påverka rätten. Samt frågor om hur engagemang i rättsliga frågor med tiden tenderar att påverka de sociala rörelserna mot ett slags förrättsligande. Teman som är av största intresse för oss som sysslar med att försöka förstå sociala och rättsliga normer i förhållande till internet.
Att förstå normbildningsprocesser på nätet och deras förhållande till rätten är dels en fråga om att förstå de sociala processer som uppstår i det att människor umgås, kommunicerar och interagerar på internet. Det vill säga att se nätet som en av alla de arenor där människor möts, socialiserar och genererar gemensamma förhållningssätt och förväntningar.
Men det är också en fråga om att förstå det som på engelska brukar kallas för Internet activism – grupperingar och strömningar på nätet som arbetar aktivt med att åstadkomma förändringar av samhället och rätten. Internet activism handlar således om att uttnyttja de kraftfulla verktyg för kommunikation och informationshantering som nätet erbjuder i syfte att påverka strukturer i samhället. Inte sällan handlar det om olika försök att påverka politik, lagstiftning och maktutövning.
I Sverige har begreppet nätaktivism ofta använts för att beskriva Internet activism som syftar till att påverka politik, lagstiftning och maktutövning rörande internet. Internet activism som syftar till att påverka andra strukturer i samhället än de som enbart rör internet har inte refererats till som nätaktivism i samma usträckning (men det finns undantag – exempelvis då aktioner på nätet som syftat till att stödja människorättsaktivister i Iran har fått epitetet nätaktivism).
Ett annat utmärkande drag hos de fenomen/rörelser som i Sveriga har beskrivits som nätaktivism är att de i hög utsträckning anammar vad Gustavsson och Vinthagen kallar för legalstrategier. Det innebär att man lägger stor kraft på att agera i förhållande till rätten och lagstiftningen. Det kanske tydligaste exemplet är det motstånd som växte fram på nätet mot den så kallade FRA-lagen. I övrigt har det framförallt handlat om ett engagemang i lagstiftningsprocesser på en EU-nivå med relevans för internet.
I sammanhanget kan nämnas The European Community Directive on Copyright in the Information Society (INFOSOC, Directive 2001/29/EC), The Intellectual Property Rights Enforcement Directive (IPRED, Directive 2004/48/EG), The Data Retention Directive (Directive 2006/24/EC), och nu senast det paket av direktiv som refereras till som The European Telecoms Reform Package (telekompaketet). Engagemanget har rört dels EU-direktiven som sådana, men också implementeringen av direktiven genom svensk lagstiftning.
Gustavsson och Vinthagen pekade på fem legalstrategier som används av sociala rörelser i allmänhet:
1. Upprätthålla existerande rätt eller kompensera dess bristande tillämpning, genom rörelseverksamhet som praktiskt påverkar eller underlättar rättsutövningen.
2. Reformera rätten genom att försöka övertyga eller påverka berörda aktörer eller allmänhet, eller genom att påverka existerande rättsliga institutioner.
3. Skapa ny rätt (som inte fanns tidigare) genom att ta över rättsutövningen på ett område (rättsbildning).
4. Utmana existerande rättsordningar, normregler, lag eller dess tillämpning genom att hävda en tolkning eller annan/högre rätts giltighet.
5. Underminera existerande rätt genom att göra motstånd och undergräva de maktrelationer som upprätthåller rätten.
Det krävs inte allt för mycket ansträngning för att se att svenska nätaktivister har begagnat sig av samtliga de fem legalstrategier som Gustavsson och Vinthagen menar är de centrala. Man har dessutom gjort det med en betydande grad av framgång.
En intressant och kanske viktig fråga i sammanhaget är om nätaktivismen i likhet med många andra sociala rörelser kommer att förrättsligas i den mening som Gustavsson och Vinthagen (med hänvisning till Brännströms avhandling Förrättsligande) beskriver:
Förrättsligande kan […] beteckna en utveckling genom vilken ett rättsligt handlingsmotiv får företräde framför ett annat – till exempel kulturellt, moraliskt, politiskt eller ekonomiskt – eller genom vilken en rättslig beskrivning av en situation får företräde framför andra sätt att beskriva situationen.
Med andra ord handlar det om att sociala rörelser i det att de anammar legalstrategier tenderar att låta de rättsliga frågorna bli överordnade i förhållande till konfliktens politiska (och egentliga) sidor. Om man vill formulera det i klartext kan man ställa sig frågan om nätaktivismen i det att nätaktivismen rör sig så frekvent på en rättslig nivå riskerar att förrättsligas och därmed underordnar sig rättsliga frågeställningar och rättsligt språk på bekostnad av friare visioner.
Jag har inget självklart svar på de här frågorna – men jag kommer att med stort intresse följa Gustavssons och Vinthagens forskningsprojekt. Bland annat genom den forskningsblogg som de står i begrepp att dra igång.
Radioinslag om anonymitet, fildelning och Cybernormer
Måns Svensson från Cybernormer var med i SR P4 Malmös morgonprogram den trettonde november. Där pratades det bland annat anonymitet, fildelning och sociala normer kontra lagstftning.
Var tioende mellan 15 och 25 år gömmer sig på nätet för att kunna fildela. Efter Ipredlagen har många hittat sätt att hålla sig gömda på nätet för att kunna fortsätta ladda ner filer i fred. Måns Svensson har i sin forskning i rättsociologi vid Lunds universitet kommit fram till att var tioende person mellan 15 och 25 år är hemlig och håller sig undan övervakning. Och en anledning är att det inte finns nån social kontroll som signalerar att detta är fel.
Inslaget som sändes i morgonprogrammet (SR P4 Malmö) hittar man här.
Cybernorms.net- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012At 0900 o’clock Saturday morning local time we closed the survey that we have had promoted on The Pirate Bay, called The Research Bay. After 72 hours we’ve got almost 100 000 answers – covering people of all ages from all over the world! This gives the research community a great pool of data and […]
- The Research Bay, reloaded 9 May 2012Welcome to Cybernorms.net, the blog of the Cybernorms Research Group. We are a group of researchers mainly based at the Department of Sociology of Law at Lund University, Sweden, affiliated with the Lund University Internet Institute. During three days in April last year the Cybernorms Research Group conducted a big survey study called The Research […]
- Releasing data on online anonymity 3 May 2012The week has been a good week in the media for the LUii affiliated Cybernorms research project. With Måns Svensson, head of the research group, in the lead, we released data from our latest follow up survey on file sharing and online anonymity. We found that when compared to figures from late 2009, 40% more […]
- Conference on norms: session on law, language and the mind 25 April 2012The international conference on norms in Lund, Sweden, is now in its second of two days. The official name is The Normative Anatomy of Society – Relations Between Norms and Law in the 21st Century. Its is arranged by the Department for Sociology of Law at Lund University. Picture from the morning plenary. From the […]
- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012
