Den outgrundliga juridiken

10 October 2012 · Inlagt som Juridik av  

I samband med rättegången mot The Pirate Bay, TPB, buy viagra uk

av/” title=”Problematisk misstanke om jäv”>aktualiserades frågan om jäv. Bestämmelser om detta finns i Rättegångsbalken 4 kap 13 §. Där föreskrivs bl.a. att jäv kan anses föreligga om omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för en domares opartiskhet i målet kan påvisas. TPB-rättegången leddes i tingsrätten av lagmannen Tomas Norström. Norström var medlem i Svenska Föreningen för Upphovsrätt och satt med i styrelsen för den Svenska föreningen för industriellt rättskydd. Två föreningar som tydligt tar ställning i upphovsrättsfrågor. Föreningarna är dessutom dotterföreningar till ALAI och AIPPI, två internationella föreningar som i sina stadgar har målet är att stärka upphovsrättsinnehavares intressen. Ordföranden för dessa internationella föreningar uttalar sig ofta mot all form av upphovsrättsintrång och att man jobbar för hårdare straff för intrång.

Här kan man således på goda grunder tala om risk för otillbörlig påverkan. Thomas Norström bedömde dock inte sig själv som jävig. Dessutom underlät han att berätta om sina engagemang eftersom han inte tyckte de var av vikt. När målet hade överklagats till hovrätten visade det sig att det nu inte var en utan två domare som hade en bakgrund i samma förening för upphovsrätt. Inte desto mindre ogillades allt tal om jäv.

Detta ska jämföras med det s.k. Södertäljemålet där Svea hovrätt 5 oktober 2012 anser att en nämndeman var jävig. Nämndemannen var ledamot i Polisnämnden i Södertälje samtidigt som Södertäljemålet pågick vid tingsrätten. På polisnämndens sammanträden har polisen återkommande informerat om den grova organiserade brottsligheten i Södertälje och sina insatser mot denna. Hovrätten anger att det bl.a. mot denna bakgrund är berättigat av en tilltalad att ifrågasätta nämndemannens förmåga att göra en förutsättningslös prövning av den för målet centrala frågan om nätverket existerat och hur det i så fall sett ut. Ledamotskapet i polisnämnden har därför i detta fall varit en sådan omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för nämndemannens opartiskhet och oberoende, menar hovrätten. Nämndemannen har därigenom varit jävig.

Tingsrättens dom undanröjs därför. Det innebär att målet skickas tillbaka till tingsrätten för förnyad handläggning.

En Polisnämnd har enligt polisförordningen (1998:1558) till uppgift att bevaka medborgarnas intressen i polisverksamheten. Den ska vidare enligt 5 kap polisförordningen avgöra
1. viktiga frågor om planeringen och inriktningen av verksamheten samt ekonomi,
2. viktiga frågor som rör polismyndighetens organisation, och
3. andra frågor som länspolismästaren hänskjuter till styrelsen.

Polisnämnden får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilda fall. Den ska yttra sig i samband med att länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendenter och polisintendenter skall anställas. Det rör sig således på det hela taget om ganska allmänna frågor.

Reglerna för att förebygga jäv har ett dubbelt syfte; dels att förebygga att någon påverkar ett beslut (eller en dom) otillbörligt och dels att förebygga misstankar om att beslutet inte tagits på sakliga grunder. I fallet med TPB finns det med dessa utgångspunkter all anledning att ifrågasätta opartiskheten hos domaren, Tomas Norström. Närmare än ledamotskap i en intresseförening för den sak som är under prövning i målet kan man knappast komma när det gäller tillämpningen av Rättegångsbalken 4 kap 13 § pkt. 10. Här bedömdes det dock inte som jäv. När det sedan gäller Södertäljemålet är kopplingen till jäv, om inte långsökt, så i vart fall överdriven. Den ledamot av Polisnämnden som tillika var nämndeman har inte fått information av direkt betydelse för det mål han var satt att bedöma. Att han – som hovrätten argumenterar – genom ledamotskapet i Polisnämnden skulle ha fått information om och påverkats i synen på om det fanns kriminella gäng i Södertälje eller ej, är sannolikt inte allvarligare än den påverkan som sker genom massmedia i samma ämne.

När justitieminister Beatrice Ask i tv ombads att kommentera att man nu måste ta om hela rättegången, som pågått under lång tid till stora kostnader och lidande för många inblandade, svarar hon att det finns regler om detta och att dessa är vi tvungna att följa. Problemet är dock, dels att dessa regler är öppna för tolkning som vi sett ovan och dels att reglerna om handläggning av brottmål bygger på att domare, till vilka nämndemän räknas, enbart ska förhålla sig till det som lagts fram för domstolen under rättegången. Då skulle man i analogi med vad justitieministern framhåller ha anledning att utgå från att reglerna följts och ingen otillbörlig påverkan ägt rum.

Man förstår att Peter Sunde i sin nådeansökan suckar djupt över juridikens outgrundlighet. Så blir det lätt när det finns en dold agenda för rätten. En och samma rättsliga reglering kan beroende på vad makten vill dra åt olika håll. Det tolkningsutrymmet finns alltid i juridiken. I det ena fallet, TPB, passade det att inte vara jävig, you know why, medan i det andra, Södertäljemålet, var läge på att vara jävig. Hur kan man ha en så dum nämndeman som inte begriper bättre? Är det lönt att vi har nämndemän överhuvudtaget?

Spara och/eller dela med dig:
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • Facebook
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Pusha
  • del.icio.us
  • Digg

Kommentarer