Tema trippel-kontroll

När man pratar om nät och -lagstiftning är det ofta mycket som är svårt att greppa. Vilka lagar och regleringar är relevanta att ta ställning till, vilka är viktiga, hur hänger de ihop? Det finns här vissa bekymmer; 1) det finns förstås en uppsjö av

olika typer av lagstiftning som berör Internet, 2) det är ofta väldigt komplicerade processer och 3) det ser inte så himla ljust ut så det blir lätt tungjobbat. Emellanåt får jag därför i uppdrag att lätta upp resonemangen och förklara hur läget ligger.

Låt mig först vara ärlig, jag är inte direkt allvetande på nätlagstiftningsområdet. De tre punkterna gäller i allra högsta grad även mig. Samtidigt som tror jag att man genom att dra upp lite grova skisser över läget kan få en förståelse för hur situationen ser ut idag och hur den kan tänkas utvecklas.

I senaste numret av Magasinet Neo blev jag förärad med ett uppslag i deras serie “Manualen”. Tanken är att förklara mer eller mindre krångliga saker med hjälp av korta texter, rutor, bluppar och pedagogiska pilar. Lite som Bamses skola, även om Neo nog av politiska skäl kanske skulle vara lite tveksamma till en sådan liknelse. Tidningen är sån här betaltidning som inte finns på Internet, så för att inte bråka för mycket lägger jag bara in en blänkare för att visa på konceptet. Vill man läsa hela uppslaget får man köpa tidningen.


Jag hårddrar här hela nätlagstiftningspaketet och fokuserar på Datalagringsdirektivet, Ipred och det system av nätfilter som används i Sverige och andra europeiska länder. Med ovanstående disclaimer i bakhuvudet tycker jag att det är en god och illustrativ trojka som förklarar problemet rätt gott. Tre olika typer av processer – nätfiltren är inte ens lagstyrda – som på olika sätt försöker hantera sådant som upplevs som problematiskt med internet. Och tre processer som kan ses på väldigt många problematiserande vis.

Ungefär samma resonemang, fast i mer lättsam diskussionsmiljö, framförde jag som ett led i Datamuseet i Linköpings samtalsserie “Digitala revolutioner“.

Mitt framförande heter “Kampen om nätet” och handlar just om vilka processer som pågår just nu för att hantera och kontrollera det Internet som fortfarande är rätt öppet. Jag illustrerar det här genom att lite kort först prata om den så kallade Arabiska våren, där Mubaraks totala nedsläckning av det egyptiska nätet ur nätsynpunkt är det mest drastiska – och går sedan över på ungefär samma resonemang som i Neo-artikeln ovan.

Ungefär samma stuk körde jag för övrigt på fackförbundet DIK:s förkonferens “Hållplats 2011″, där jag bjöd på en resa från Pragvåren 1968 via gröna revolutionen i Iran 2009 till en väldigt luddig och eh… frisinnad diskussion om olika typer av nätfilter och -övervakning.


Foto: Brita Wessinger, DIK

På Hållplats 2011 hann vi med ett väldigt givande samtal som jag tycker man borde föra på fler håll. Alltså hur sådant som vi ser i vår omvärld kanske kan tyda på problem som även finns i vår närhet. Jämförelser som jag drar, exvis mellan Mubarak eller regimen i Iran och mer aktuella svenska företeelser är inte värderande jämförelser – men jag tänker mig att det finns många poänger att tjäna på att utifrån sådana handfasta och konkreta långtbortistan-exempel resonera om frågor som vikten av fri information och hur vi hanterar det i en vardag som inte alltid är lika enkel som sådana principer.

Arbetet och nätet: LUiis första konferenssession

Innan det går för lång tid måste rapporteras från vad som kan beskrivas som LUiis (Lund University Internet Institute) första konferenssession. I Lund bjöds det in till det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet, som för året helt relevant hade uppmärksammat att även det digitala har kommit att påverka stora delar arbetslivet på ett alltmer grundläggande sätt. Vi samlade en session som ett led i att snacka om, formera runt, förstå frågorna med hur relevant det är att bygga något tvärvetenskapligt i stil med LUii.

Efter att ha disputerat på fredagen (14/10), legat i koma över helgen, landade jag på måndagen (17/10) ner som chair för vår dubbelsession. Vi snackade både om konsekvenserna av digitalisiering/internet och samverkande/utvecklande/invecklande/påverkande faktorer överlag men även såklart också med en väldigt relevant inriktning mot arbete och arbetsliv.

Vår session hade namnet:
Labour and the digital: What does the Internet, social networks and digitalised communication change in society and work-life?

Jag skriver mer om detta på FALF’s blogg (Forum för ArbetsLivsForskning), och bland annat en längre logg över de 12 inläggen under dagen.

Cybernorms featuring Reza Banakar

[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]

Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, and the gap problem in a digital context.

In this second episode we meet Reza Banakar, Professor of Socio-Legal Studies at the Department of Advanced Legal Studies at the University of Westminster, London.

This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.

The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.

Episode 2: Reza Banakar (Cybernorms on Sociology of Law)

Metaforernas makt

Jag har idag en understreckare i dagens SvD om metaforernas makt och ofrånkomliga plats i språk och tanke. Den rubrik som gavs fokuserar maktaspekt

en i första hand, som såklart är betydande och på något sätt ständigt närvarande. Det finns ju något väsentligt relevant i att den som kan etablera en specifik metafor också kan styra hur vi tänker och talar kring ett fenomen.

Den kanske lite dolda baksidan av detta är att meningsskapandet just är ett skapande. Det kunde se annorlunda ut, och den som har tillträdet till att välja begrepp och metaforer att vara betydande, tillåts också att styra tanken i någon mening. Vilket blir extra intressant i förhållande till lag och rätt. Och under ligger en tankestruktur och styr vilka metaforer som skall uppfattas som meningsfulla. Den som kan styra metaforerna besitter en typ av makt. Och etablerade metaforer är svåra att flytta på.

Och då närmar vi oss rätten och rättssystemet. Och de rättsligt etablerade metaforerna är också därmed upphöjda till en oerhört förfördelad position med ett uttalat tolkningsföreträde. För tro inte att det rättsliga på något sätt skulle vara fritt från metaforer. Läs gärna mer i SvD.

Jag drar naturligtvis växlar från upphovsrätten i det digitala samhället, som jag cirkulerar kring i min rättssociologiska avhandling som jag disputerade på den 14 oktober i år.

Uppdatering: Missa inte Torrentfreaks artikel på liknande upphovsrättsligt metaforiska tema.

Avhandlingen
Samtidigt skrivs det om min avhandling idag på lite olika ställen, gärna ihop med en bild på en mycket skäggig variant av mig själv. Under rubriken “Otidsenliga metaforer förvirrar i fildelningsmål” fokuserar Lunds universitets nyhetsflöde på lite olika delar av min avhandling, som normkonflikter mellan rätt och sociala normer, metaforer och underliggande tankestrukturer som delvis förklaringsgrund, m.m. Se även skäggapan reproduceras i PC för alla.

Övrigt
Karin Englund om metaforer i nyheterna
(och min understreckare)
Ladda avhandlingen [pdf]: Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society.
Beställ den på Lunds universitets tryckeri, hos Adlibris eller hos Bokus.
Har skrivit om metaforer i andra poster här på cybernormer, bland annat om boken Framtiden, om kategoriseringens makt i TPB-fallet, mm.