New article: The Path Dependence of European Copyright
I’ve mentioned that it was on the way (in swedish) before, and have now published a longer academic article on how the development of European copyright is locked in and too (path) dependent on formative moments in the past, making it stuck in its own formulations, standards and metaphors. Which among other things tends to increase the general surveillance of everyone.
In order to make such a claim understandable, I thought I’d make a little longer post today.
The academic article is called The Path Dependence of European Copyright and can be found in Scripted, a journal based in the School of Law, University of Edinburgh (thanks also to Péter Mezei for reading and tips). Don’t miss my guest post at Torrentfreak: Copyright Is Like QWERTY: Locked-In and Retrospective.
In short, I use path dependence theory, the notion of lock-in effects to analyse the legislative trend. It is a way to try to grasp the bigger (legislative) picture, in order to detect the most important problems that this brings. For obvious reasons there are not much space for detail regarding the analysed regulations, it is an analysis based on legislative consequences and initiatives – infosoc, IPRED, data retention directive, ACTA, telecoms reform package – but necessary details for the grand picture is nevertheless brought forward.
To grasp the internal path dependence of European copyright is to try to grasp a grander development, a trend consisting of a multitude of details. As most people know, there is something very inconsistent and discordant between online behaviour and copyright regulation. So, when InfoSoc criminalises more actions, IPRED strengthens copyright enforcement, disconnection from internet for copyright violators is discussed widely over Europe and ACTA is non-democratically negotiated it all says something about the bigger trend, about the track chosen and the consequences that can be singled out. And why it is interesting in the first place is because of its inconsistency with social norms and behaviour.
If our recently finished study on TPB is the side of the behavioural practice, this article gives a good picture of the other side – the legal development – of the battle between social norms and legal norms.
Law and its normative past
It is not chocking or strange that law is in many aspects very dependent on its history, in the sense that history matters. However, concepts and principles tend to create paths that also lock in future legal directions. The problem here is not that legal developments relate to its past, or lock in standardised modes of prescribed conduct. On the contrary, these elements serve as parts of a key function of law – the principle of predictability. And problems occur when they relate to the past in such a manner that it fails to include or to grasp important changes in society, and it is so locked in that it cannot even consider alternatives that might be more efficient, given the new conditions in society. In short, problems occur when law is too path dependent in relation to social change, especially when the conditions of the world has changed so drastically.
…and what about the path dependence of European copyright?
First, the legitimacy issue deals with the fundamental conflict between social and legal norms, making the path dependence analysis important in the first place. This stems in part from the fact that the global copyright construction is a legal complex that in general is based on ideas of the conditions of an analogue world for distribution and production of copies, but it is armed with increasingly protective measures when faced with human conduct in the context of digital networks.
Second, the path dependence of European copyright serves as a strong argument for those who benefit from its conservation. Appeals to tradition impede change by privileging the status quo in terms of an increased protection. The reason why these appeals still prevail as dominant ones is a consequence of the linkage to a strong industry protecting and voicing them, thereby complementing the internal functions of path dependence.
Third, there are power structures that contribute to make this legal path colonise other legal paths. When concerned interests, relying on the power balances of the regulation drafted in non-digital times, seek to maintain their position, other values that the law protects become secondary, such as general consumer privacy and sometimes property. For instance, the Data Retention Directive describes how copyright enforcement may become embroiled in legal efforts against terrorism, the Telecoms reform package shows how it can get tangled up in telecommunications market issues. For that matter, the ACTA shows how copyright can increasingly be understood in terms of trade, and hence, be part of trade agreements that can circumvent more democratic legislative processes on a national or supranational level.
Fourth, from the strong path dependence of copyright there derives a clear tendency to target the ISPs and other intermediaries in an attempt to keep the copyright path intact. The IPRED is a clear example of this, and also the Telecoms Reform Package and, the ACTA further emphasise this fact. There are plans to revise the IPRED, and a recent report from the Commission discusses (PDF, on page 7) that the currently available legislative and non-legislative instruments are not powerful enough to combat “online infringements of intellectual property rights effectively”, which leads to the conclusion that ISPs could be further targeted and involved. The key role of the ISPs is, however, also part of a bigger issue that concerns the character of the Internet as we know it and the features and possibilities for the online enforcement of the law.
Fifth, the development of European copyright, in its broad sense, not only re-builds the Internet in terms of traceability (the IPRED and possibly the Data Retention Directive) but also legal enforcement in terms of mass-surveillance. The potential of technology and its embeddedness in all aspects of social life test the limits on the effectiveness of legal action in determining the borders of legitimacy. It is important to be clear about the fact that the development of a general mass surveillance of the entire population is not an issue to be taken lightly or a development that should be allowed to pass unscrutinised.
Conclusion
The underlying formulations of how copyright is constructed and conceptualised is reproduced and strengthened in various related and sometimes only tenuously related legislative efforts. The trend in European copyright is therefore strongly protectionist, through the expanding and strengthening of rights and their enforcement, and in that it is self-reinforcing and locked in to certain standards.
Further, the path dependence of European copyright serves as a strong argument for those who benefit from its preservation, signalling that there are strong power structures that support the colonisation by this legal path of other legal paths that protect conflicting rights.
Thus, the path dependence of copyright leads to an imbalance of principal importance between the interests at stake. The imbalance lies in that a such a special interest is allowed to modify methods of legal enforcement from the reactive and particular to the pre-emptive and general. The special copyright interest gains at the expense of the privacy of everyone.
Read the entire article here.
Read my guest post at Torrentfreak: Copyright Is Like QWERTY: Locked-In and Retrospective.
Undersökningen på The Pirate Bay avslutad
Efter tre dagar i hetluften är så Cybernormers undersökning av fildelningsvanor med The Pirate Bay som utgångspunkt avslutad. The Pirate Bay har tagit ner den logotype som pekat mot vår enkät, som vi också stängt.
Under tre dagar har vi samlat ihop över 70 000 svar. Vi har nu en enormt bra datapool att utgå från i vår forskning och kommer med stor sannolikhet vara sysselsatta ett tag.
Förutom gott forskningsunderlag har vi också hunnit med att få en del ära och berömmelse. Här är ett axplock av den uppmärksamhet vi kunnat notera: Lunds universitet, Dagens Nyheter, Ny Teknik, Sydsvenskan, Metro, Torrentfreak, Ars Technica, Osnews.pl, Digital Trends, Creative Media Services, ItaliaSw.com, Winfuture.De, ReadWriteWeb, FutureZone.at, The Local. Vi har säkert missat en del, men det är ibland svårt att hänga med. För kommentarer direkt från The Pirate Bays användare kan man snegla åt deras egen blogg.
Stort tack till alla som deltagit i vår undersökning!
Måns Svensson, Stefan Larsson och Marcin de Kaminski
Cybernormer genomför undersökning ihop med The Pirate Bay
Från och med idag och tre dagar framåt genomför Cybernormer en stor undersökning i samarbete med The Pirate Bay. Besökare på The Pirate Bay möts under de här dagarna av en modifierad logotype som vid klick dirigerar vidare till vår enkät. Emellanåt är enkäten av tekniska skäl stängd, varpå klick istället leder till en informativ text i The Pirate Bays egen blogg.

Vår undersökning är förstås inte den första som rör fildelning. Inom ramen för Cybernormer har det redan genomförts undersökningar, och fler är på gång. Andra forskare har gjort andra undersökningar utifrån sitt perspektiv. Samtidigt är det inte ofta som man får möjlighet ta sig in på insidan av sådana här svåråtkomliga nätkulturer och beforska dem från insidan.
Vi tror att vår undersökning kommer ge en bra bild av hur fildelningskulturen ser ut, vad som pågår just nu och var den är på väg. Än vet vi förstås inte vad vi finner för resultat, men vi hoppas kunna presentera mer snart. Det är ju inte varje dag man får möjlighet att genomföra undersökningar på en så stor fildelningssida som The Pirate Bay.
För mer information om vår undersökning eller om Cybernormer överlag, använd gärna kontaktformuläret på http://www.cybernormer.se/kontakt .
Welcome to Cybernormer
Welcome to the home page and blog of Cybernormer. We are a research group based on the department of Sociology of Law at Lund University, Sweden, explore the norm creating processes that appear in the wake of the changing information technology.
Read more about the group and about the researchers connected to it by using the top menu.
Kan vi prata om det, Flashback?
Jag har skrivit och pratat en del om Flashback. Det har resulterat i bland annat en artikel och en ledare/bloggpost i den lundabaserade studenttidningen Lundagård och dessutom en artikel i Corren. Här på bloggen har jag skrivit både om ruttna russin, om självmord och så hade vi också en gästblogg i ämnet. Jag har också skrivit om just självmord och Flashback på på Aftonbladet debatt.
Nu har det, så att säga, kommit till min kännedom att det finns folk på Flashback som inte håller med om mina analyser av vad som försigår på Flashback. Mest syns det i den tråden om Wikileaks och Julian Assange (som även till och från blandar in mig i diskussionen av helt andra anledningar). Nu tycker jag ju inte att jag tänker fel, men om jag kan skärpa till mina analyser är förstås jag den förste att bli glad. Därför tänkte jag att vi skulle pröva lite interaktivitet över forumgränserna med Cybernormer som samtalsbas.
Jag vill därför bjuda in alla från Flashback (och givetvis andra!) som inte håller med mig för lite trevligt och öppet samtal. Posta svar här nedan som kommentarer så ska jag försöka svara på hur jag tänker. Tycker man att jag ändå har en del poänger är man förstås också välkommen med i samtalet. Kanske kan vi hitta nya spår att diskutera, eller för den sakens skulle hitta gamla spår att lägga åt sidan. Saker jag skulle vilja prata om är exempelvis:
Vad i mina Flashback-poster är galet, vad är mer korrekt?
Finns det något som helt bör släppas och annat som kanske skulle kunna grävas mer i?
Kan man förstå Flashback som en enhet eller måste man grotta ner sig i varje liten avkrok för att få uttala sig?
Hjälp mig, vettja!
(Och ja förstås, man får gärna vara anonym. Är man orolig för IP-loggar och liknande föreslår jag att man använder VPN:er, proxys eller andra anonymiseringsvarianter.)
Flashback och de ruttna russinen
Jag har under den senaste tiden blivit tillfrågad en del om hur Flashback fungerar och hur man egentligen ska läsa Flashback. Det har resulterat i bland annat en artikel och en ledare/bloggpost i den lundabaserade studenttidningen Lundagård och dessutom en artikel i Corren. Correnartikeln finns tyvärr inte på nätet, men bygger på liknande spår som Lundagård.
Flashback fortsätter vara i ropet. Vi skrev ju en snabbis om det i höstas, för egen maskin, på en debattsida och så hade vi också en gästblogg i ämnet.
Så, hur ska man då läsa Flashback. Ja, början på resonemanget prickade jag in redan i förra vändan.
Användare på Flashback har en tendens att använda forumet som någon sorts kognitiv lekstuga, där man prövar sina egna och andras gränser till det yttersta. Genom att utmana varandra på ett eller annat sätt kan man på sätt och vis lära känna sig själv (och lite poetiskt även då möjligtvis en hel drös mänskliga extremer).
I Lundagård jämför jag Flashback med ett kollektivt huvud, en tanke som jag tror går att spinna vidare på. Flashback är inte statiskt, utan hela tiden i rörelse. Därför är det problematiskt när man dyker in i en tråd, ser massa upprörande saker, och sedan tar dem som antingen “sanning” eller som “Flashbacks åsikt i ämnet”. Snarare måste man se det mer processlikt, att tankar stöts och blöts rätt länge innan man kan komma fram till något som är ens i närheten av pudelns kärna.
Det här med kärnor är för övrigt inte direkt Flashbacks starka sida. I de trådar jag brukar hålla koll på verkar kärnan komma allt längre bort i takt med att den ena slutsatsen efter den andra radas upp. Det är inte särskilt märkligt. Ser man till sig själv fungerar man nog ofta så när man funderar på egen hand. Man stöter och blöter tankar, låter det passera en del sannolikhetsfilter och sedan kanske man godtar resultatet och anser det vara ens åsikt. I sociala sammanhang, särskilt bland goda vänner, är det ännu tydligare att man ibland vräker ur sig påståenden på rad för att se vilka som är värda att spinna vidare på. Så tänker jag att man kan försöka läsa även Flashback.
På Flashback samlas ju trots allt människor av alla de slag, och det inte bara i de mest extrema trådarna som man brukar höra om. Man bollar tankar, idéer, flexar på sanningar för att se vartåt diskussionen bär hän. Ungefär så som man gör även i mer köttsliga sammanhang. Det är hela tiden en kognitiv process som med tiden om man har tur leder till något konstruktivt. Oftast kanske den inte gör det, men så är det även i köttet.
Den stora skillnaden mellan köttvärld och Flashback torde vara att Flashback är öppet. Vem som helst kan hoppa in i samtalet, eller bara ta del av det. Det gör att det lätt upplevs märkligt, när man kommer in mitt i ett skeende. Det är förstås ett problem. Själva har vi vårt omdömescentra kopplat till frontalloben. På grund av, eller kanske snarare tack vare, det släpper vi inte ut alla märkliga tankar som man som människa bär på. Likaså fungerar de flesta grupper någorlunda självreglerande. Alla tanke-delar släpps inte ut. Det vore socialt ohållbart om man gick rund och vräkte ur sig halvfärdiga tankegångar till höger och vänster.
På Flashback finns inte den spärren inbyggd i systemet, utan ansvaret läggs på oss som läsare istället. Det är jobbigt, särskilt när man läser saker som är helt uppåt väggarna, spritt språngande tokiga, eller bara lagom fördomsfulla och kanske osunda. Men någonstans blir det konsekvensen, att filtret flyttas från samtalsforumet till åskådaren. Därför är det förrädiskt att försöka pilla russin (även ruttna) ur de kakor som serveras på Flashback.
Not: I en sorts lekmannaundersökning har för övrigt en användare på Flashback samlat ihop statistik över hur fördelningen mellan forum ser ut. Det visar sig då att så kallade extrema diskussionsforum som “Nationalsocialism, fascism och nationalism” inte ens är hälften så populära som mer träiga forum som “Fysik, matematik och teknologi” eller för den delen “Matlagning, metoder och redskap”. Det är rätt talande. På Flashback tycks finnas plats för det mesta. Oklart om det är bra, men för att ens försöka relatera till Flashback som koncept eller forum måste man också förstå hur det fungerar.


