Kort om datalagring på is
Håller på att lägga sista handen vid en artikel om upphovsrättens stigberoende. Jag har varit inne på det förut, och det handlar om hur historien blir normativ, hur inlåsningseffekter knutna till val av rättsliga metaforer och föreställningar eller tankefigurer fryser den rättsliga utvecklingen i en viss riktning.
Jag ligger ju ungefär en vecka efter i nyhetsflödet med det här, men ni har väl inte missat att datalagringsdirektivets implementering skjutits upp ett år?

Jag går i artikeln (The Path Dependence of European Copyright) igenom de viktigare europeiska upphovsrättsliga förändringarna som gjorts de senaste sju åtta åren, med rötter något längre tillbaka, och använder implementeringen i Sverige som belysande exempel. Här knyter jag den rättsliga stigberoendet i de mer givna infosoc och ipred, men även hur datalagringsdirektivet spelar in i upphovsrättssammanhanget, men diskuterar även kort telekompaketet och relativt nyligen färdigförhandlade ACTA. Jag återkommer till artikeln när den publiceras i april, men vill bara helt kort ge ytterligare ett eko kring datalagringsdirektivets uppskjutna implementering. Se idg dn svd
Varför är datalagringen intressant?
Dels för att datalagringsdirektivet svänger konsumentskyddet på en principiell nivå, från att operatörer inte ska spara trafikdata längre än nödvändigt för bl a debitering till att operatörena måste spara trafikdata mellan 6 till 24 månader under syftet att bekämpa “allvarliga brott”. Även om Sverige har valt den kortare lagringstiden så är omsvängningen ändå fundamental.
Det innebär inte bara en given stor omkostnad för operatörerna (och därmed konsumenterna), men även ställer det en del frågor kring hur operatörerna skall hålla isär data som skall finnas tillgänglig för polisiärt arbete enligt direktivet och annan data som exv upphovsrättshavare kan begära ut enligt IPRED när deras rättigheter kränkts. Förutom de uppenbara integritetsfrågorna kring den ganska massiva och generella lagringen av nätburet beteende, och telefonerande, så kommer även risken för läckandet av data och huruvida datalagringen hjälper IPRED – och därmed den hyperstarka upphovsrätten – eller ej. I sverige är det delvis upp till HD att avgöra, efter det att EU-domstolen givit sitt svar.
Sen finns ju alltid chansen att datalagringen driver på nätets kryptering och anonymisering, kanske i oväntade riktningar precis som vi visat att Ipred gjort. I bakgrunden lurar även vad man inkluderar i “allvarliga brott”.
Vi har med andra ord alla anledningar att återkomma till datalagringsdirektivet vad det lider.
Se tankar om det nationalrättsliga problemet med med gränslösa nätet, dvs datalagringsimplementeringens krav på lagring inom landet kontra molntjänster. Anna Troberg varnar för integritetsproblemen.
Kommentarer
3 kommentarer to “Kort om datalagring på is”
Lämna gärna en kommentar!










[...] mentioned that it was on the way (in swedish) before, and have now published a longer academic article on how the development of [...]
[...] mentioned that it was on the way (in swedish) before, and have now published a longer academic article on how the development of [...]
[...] making it stuck in its own formulations, standards and metaphors (I’ve mentioned that it was on the way (in swedish) before). Which among other things tends to increase the general surveillance of [...]