Kort om datalagring på is
Håller på att lägga sista handen vid en artikel om upphovsrättens stigberoende. Jag har varit inne på det förut, och det handlar om hur historien blir normativ, hur inlåsningseffekter knutna till val av rättsliga metaforer och föreställningar eller tankefigurer fryser den rättsliga utvecklingen i en viss riktning.
Jag ligger ju ungefär en vecka efter i nyhetsflödet med det här, men ni har väl inte missat att datalagringsdirektivets implementering skjutits upp ett år?

Jag går i artikeln (The Path Dependence of European Copyright) igenom de viktigare europeiska upphovsrättsliga förändringarna som gjorts de senaste sju åtta åren, med rötter något längre tillbaka, och använder implementeringen i Sverige som belysande exempel. Här knyter jag den rättsliga stigberoendet i de mer givna infosoc och ipred, men även hur datalagringsdirektivet spelar in i upphovsrättssammanhanget, men diskuterar även kort telekompaketet och relativt nyligen färdigförhandlade ACTA. Jag återkommer till artikeln när den publiceras i april, men vill bara helt kort ge ytterligare ett eko kring datalagringsdirektivets uppskjutna implementering. Se idg dn svd
Varför är datalagringen intressant?
Dels för att datalagringsdirektivet svänger konsumentskyddet på en principiell nivå, från att operatörer inte ska spara trafikdata längre än nödvändigt för bl a debitering till att operatörena måste spara trafikdata mellan 6 till 24 månader under syftet att bekämpa “allvarliga brott”. Även om Sverige har valt den kortare lagringstiden så är omsvängningen ändå fundamental.
Det innebär inte bara en given stor omkostnad för operatörerna (och därmed konsumenterna), men även ställer det en del frågor kring hur operatörerna skall hålla isär data som skall finnas tillgänglig för polisiärt arbete enligt direktivet och annan data som exv upphovsrättshavare kan begära ut enligt IPRED när deras rättigheter kränkts. Förutom de uppenbara integritetsfrågorna kring den ganska massiva och generella lagringen av nätburet beteende, och telefonerande, så kommer även risken för läckandet av data och huruvida datalagringen hjälper IPRED – och därmed den hyperstarka upphovsrätten – eller ej. I sverige är det delvis upp till HD att avgöra, efter det att EU-domstolen givit sitt svar.
Sen finns ju alltid chansen att datalagringen driver på nätets kryptering och anonymisering, kanske i oväntade riktningar precis som vi visat att Ipred gjort. I bakgrunden lurar även vad man inkluderar i “allvarliga brott”.
Vi har med andra ord alla anledningar att återkomma till datalagringsdirektivet vad det lider.
Se tankar om det nationalrättsliga problemet med med gränslösa nätet, dvs datalagringsimplementeringens krav på lagring inom landet kontra molntjänster. Anna Troberg varnar för integritetsproblemen.
Cybernormer får förstärkning
Cybernormer fortsätter växa. Nu har vi fått tillskott av Johanna Alkan Olsson, hemmahörande på Rättssociologiska enheten där de flesta av oss andra också finns. Johanna har funnits med i kulisserna ett tag, men är nu officiellt med i båten. På vår presentationssida finns mer information om Johanna:
Johanna Alkan Olsson är fil doktor från Tema vatten Linköpings Universitet. Hon är tillsammans med Måns Svensson programansvarig för Masterprogrammet sociology of European Law samt forskningskoordinator och lärare på rättssociologiska enheten vid Lunds Universitet. Johannas avhandling handlar om hur naturvetenskap och teknik påverkar uppbyggnaden av internationell rätt- användningen av begreppet kritisk belastning inom konventionen Long-Range Transboundary air pollution. Hon har också arbetat med hur datorer och internet kan användas som ett stöd för naturresurshantering framförallt rörande vatten- och klimatfrågor, markplanering och jordbruk och har publicerat en rad artiklar inom detta område.
Johanna kommer med sin erfarenhet av att arbeta i gränslandet mellan teknikutveckling och samhällsvetenskap samt erfarenhet av utvecklandet av EU-lagstiftning och -policy och dess nationella implementering definitivt att förstärka forskarlaget. Välkommen till Cybernormer, Johanna!
Pausmusik, och efterlysning av RÄS-studenter
Det händer ibland att det blir tyst på bloggen. Om det är någon tröst innebär det inte att vi är sysslolösa, snarare tvärtom. Den här gången beror tystnaden främst på arbetsbörda och samtidigt föräldraledighet för flera Cybernormare.
Som den uppmärksamme lagt märke till lever dock bloggen ändå, den här gången i kommentarsfälten. Flera högskolekurser använder Cybernormer som avstamp för kursdiskussioner, vilket vi förstås tycker är jätteroligt. Delta gärna i diskussionerna du med, senaste kommentarerna finns alltid i högerspalt.
Relaterat till studentkommentarerna vill vi också passa på att efterlyst data- och nätintresserade studenter i rättssociologi. Vi har en diskussionslista som väntar på att användas för samtal kring Internet, rätten, normer och annat som berör vårt projekt – och vi ser gärna att fler ansluter till den. Vi har inga kompetenskrav förutom intresse av vårt fält kombinerat med studier i rättssociologi på någon nivå. Anmäl intresse via formuläret på sidan “Kontakta oss“!

