Gästblogg: Töllborgs anmälan av VISA och Mastercard
Ibland bjuder vi på Cybernormer.se in skribenter utifrån att gästblogga hos oss. Det kan då röra sig om kommentarer kring aktuella och brännande ämnen. Författarna till gästblogginläggen står själva för sitt innehåll, men vi på Cybernormer.se har som förhoppning att inläggen kan väcka diskussion och eftertanke – oavsett innehåll och position.
(Ingen har väl undgått hur Wikileaks har bidragit till att skaka om den globala politiken under året som gått. Häromdagen kunde man läsa korta notiser om hur rättsvetenskapliga professorn Dennis Töllborg anmält MasterCard och VISA till konkurrensverket och Finansinspektionen för att de stoppat utbetalningarna till Wikileaks på illegitima grunder (Rapport, DN, GP). Hos Cybernormer kan du läsa Töllborgs anmälan.
När MasterCard, VISA och PayPal i början av december förra året frös utbetalningarna till Wikileaks kom många av rubrikerna att handla om hur malmöbaserade företaget Flattr inte gjorde det. Det fanns något av en fokusförskjutning från den viktiga frågan varför de globala giganterna motarbetade wikileaks mot att hamna på hur en svensk tjänst inte gjorde det. Grunderna för varför de globala betalmedelsaktörerna var lite oklara. En talesperson för MasterCard, Chris Monteiro, förklarade att “MasterCards regler förbjuder kundernas att direkt eller indirekt ta del i eller bidra till någon handling som är illegal”. Problemet är att ingen domstol dömt wikileaks för någonting.
Cybernormer har tagit del av ett brev skrivet av Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, som behandlar just det samhällsansvar som de ledande betaltjänsterna har.
Det här är Dennis Töllborgs brev till konkurrensverket och Finansinspektionen. Det kan också laddas ner som PDF från oss på Cybernormer.)
Göteborg den 26 januari 2011
Till:
Konkurrensverket
103 85 Stockholm
Till:
Finansinspektionen
Box 7821
103 97 Stockholm
Anmälan VISA samt Mastercard
1. Genom media framkom i början av december att VISA samt Mastercard beslutat stoppa alla transaktioner till Wikileaks. Något formellt beslut har inte redovisats, och kortföretagens kunder har inte nåtts av detta besked på annat sätt än genom media och konkludent handlande. Någon uppsägning har således inte skett, än mindre någon tydligt angiven orsak, utan beslutet att vägra transaktioner är helt enkelt ett de factobeslut, ensidigt fattat av ledningarna för VISA respektive Mastercard och har tillkännagivits kortinnehavarna endast genom massmedias försorg. Varken internationella organ, såsom FN eller EU, eller nationella rättsliga instanser i t.ex. Sverige, U.S.A. eller något annat land där VISA och Mastercard bedriver sin verksamhet, har fattat beslut om att transaktioner till Wikileaks skall eller bör stoppas. Inte i något land har ens inletts förundersökning gentemot Wikileaks p.g.a. misstänkt brottslighet.
Lagen om insättningsgaranti (1995:271) föreskriver att ett institut som erbjuder sig att ta emot insättningar är skyldiga att ta emot sådana insättningar av var och en, om det inte finns särskilda skäl däremot (§ 11b). Banker, och VISA och Mastercard ägs av bankerna, tillhör sådana institut som är skyldiga att vidarebefordra insättningar. Stadgandet har införts i svensk lag efter FN:s så kritiserade beslut om individuella sanktioner i det s.k. ”kriget mot terrorismen”, genom SFS 2004:320.
2. Svea Hovrätt har i dom den 19 januari innevarande år (mål T 1001208) förpliktigat ett bolag att utge skadestånd p.g.a. missbruk av dominerande ställning, i detta fall att tillhandahålla en tjänst som de var marknadsdominerande på. Trots den omfattande privatisering som skett i Sverige (liksom i världen i övrigt) de senaste decennierna lever alltså kravet på befordringsplikt kvar vid marknadsdominant ställning. Det saknar betydelse, enligt förarbeten citerade i domen, hur denna dominerande ställning uppkommit, och det krävs varken – såsom i nu aktuellt fall – exploaterande eller utestängande resultat; ”Det räcker med att åtgärden objektivt sett har till syfte eller är ägnad att få sådana verkningar”.
Beslutet av VISA och Mastercard har motiverats med att det i USA har, av ledande makthavare – dock ej i rättsliga instanser – framförts påståenden om att Wikileaks skulle begå och ha begått brottsliga handlingar. Kortföretagens beslut är endast riktat mot Wikileaks, inte mot andra motsvarande nätaktörer, såsom t.ex. Facebook i Tunisien, Bahnof eller Wikileaksliknande aktörer, såsom Openleaks, Svenska Dagbladet, Der Spiegel, The Guardian, New York Times eller Sveriges Television. VISA och Mastercard har inte heller i något annat sammanhang stoppat möjligheter att använda korttjänsten för överföringar av medel till fällda brottslingar, varken sexualbrottslingar, narkotikalangare, mördare eller valuta och skattebrottslingar, inte heller till uttryckligen odemokratiska organisationer såsom Ku Klux Klan och Legia Nord, eller kriminella nätverk såsom Hells Angels eller banker som tvättar pengar för droghandel i Colombia. Man har inte heller stoppat möjligheten att använda korten som betalningsinstrument vid köp av sexuella tjänster, barnpornografi, droger eller vapen. Beslutet är ensidigt fokuserat på Wikileaks, och är exempellöst.

