Även överbelastningsattacker kräver perspektiv
Jag har fått äran att köra ännu ett race i pressen. I kölvattnet till Wikileaks-turbulensen har grupper på Internet börjat attackera sidor man ser som fiender till nätet. I Sverige har Åklagarmyndigheten och Borgström & Bodström Advokatbyrå fått ta smällen. Båda kan väl, med Julian Assange som gemensam nämnare, sägas vara relaterade till Wikileaks och därför mål som anses legitima av kampanjgruppen Operation Payback. Jag blev uppringd sent på tisdagskvällen av både IDG TechWorld och Sydsvenskan, och försökte förklara läget.
Dagen efter, igår onsdag, fick jag dessutom chans att fördjupa resonemanget på Aftonbladet Debatt under rubriken “Därför slår hackarna till“. Då gav jag också en köttslig liknelse som jag hoppas kan nyansera det här med överbelastningsattacker och vad det egentligen är.
Internet kan liknas vid ett tunnelbanenät med tunnlar och stationer. Man kan oftast åka hyfsat fritt mellan olika stationer, beroende på vad man ska. Som alla vet är dock tunnelbanedörrar rätt smala. Det går bra om några få kliver av eller på vid en station, då är man ändå säker på att komma dit man vill. Ibland kan det bli trängsel, som när det är rusningstrafik eller om det händer något särskilt vid en viss station. Då bildas det köer, som på internet gör att man upplever att vissa sidor är lite långsamma. Vid överbelastningsattacker av DDoS-typ kan man likna det vid att man medvetet ställer sig i dörrhålet, med resultatet att ingen varken kommer in eller ut. Det är det som nu hänt med åklagarmyndighetens hemsida. En grupp, som kallar sig Operation Payback, har med hjälp av särskild programvara skapat sådan trafik till sidan att hemsidans server helt enkelt inte klarar av att släppa igenom vanlig trafik förbi den arrangerade trängseln. Resultatet blir att den helt blockeras.
Och hur ska man förstå Operation Payback som grupp? Ja, en tänkbar tolkning som jag försöker resonera kring är att det är som ungdomsgäng i upploppshärjade förorter.
Operation Payback och deras likar har ofta liknats vid en nätets pöbelmobb, som drar från sida till sida och saboterar så mycket som möjligt. Jag menar att den liknelsen är orättvis. Istället skulle jag vilja likna den här typen av händelser vid fenomen vi tidigare sett vid upplopp i socialt nedgångna förorter. Där har man kunnat se hur ungdomar som tidigare inte haft någon direkt koppling på varsitt håll börjat reflektera över upplevda orättvisor, och reagerat med sådan kraft att man till slut på ett sätt som utifrån kan tyckas vara planlöst kollektivt gjort kaos med allt i sin närhet.
Jag menar inte att jag sitter på enda förklaringen, men jag tror man tjänar mycket på att försöka förstå varför saker går sönder på Internet. Att bara rakt av fördöma något är att vägra förstå, och vidare att vägra se någon vettig lösning. Här har vi helt uppenbarligen ett problem. Något är trasigt på Internet. Det måste vi försöka förstå.
Update: Jag pratade om samma sak i norska NRK Dagsnytt Atten igår kväll. 22 minuter in börjar avsnittet där jag är med.
Kommentarer
7 kommentarer to “Även överbelastningsattacker kräver perspektiv”
Lämna gärna en kommentar!
Cybernorms.net- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- Cybernorms featuring Roger Cotterrell 15 January 2012Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Hungarian conference on Human rights v. Copyright in Feb 2012 10 December 2011We have during the last few years heard arguments for treating internet access with a rights-based approach, and we have seen national legislative examples of it (i.e. Finland, Costa Rica). That the internet and access to it, means so much for so many in terms of how we lead our lives, education, information, banking etc, […]
- Copyright and metaphors 5 November 2011Don’t miss the TorrentFreak article on my PhD thesis Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society (download thesis here [pdf]). TorrentFreak writes: When talking about piracy the entertainment industry and politicians often use the term “theft.” This is a huge problem according to the Swedish sociologist of law Stefan Larsson. In [. […]
- Cybernorms featuring Reza Banakar 4 November 2011Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Conference on norms in April 6 February 2012
Jag har funderat över vilket icke-internet-brott man ska jämföra Ddos-attacker med.
Visst, man kan köra på skadegörelse. Men det är att göra det lite för enkelt för sig.
Jag skulle hellre jämföra med maskningsaktioner.
Dvs. anställda på ett företag (t.ex. SJ) som är missnöjda med någonting, väljer att maska – vilket leder till samhällsproblem/störningar.
Jag tänker: Motivation.
En plötsligt uppflammande händelse är ofta den utlösande faktorn.
På ungefär nivån maskning är det. Jag tänker: Utsträckning i tiden.
Både Ddos och maskningsaktioner brukar vara så temporära till sin karaktär.
Ingen dum liknelse – själv har jag funderat i termer “arga franska bönder som kör traktorer på motorvägarna”. Men det handlar ju om att blockera infrastruktur – och visst är det demonstrationer snarare än krig. Metaforerna är viktiga som Stefan Larsson brukar hävda.
Ja, maskning kan nog funka, men det missar lite den sammankallande aspekten som Marcin pekar åt med att ställa sig i vägen eller “crowda” en dörröppning (o då kom SJ-medarbetartillägget in). Överhuvudtaget används IRL-jämförelser som en metod för att förstå nya nätburna fenomen som ofta inte egentligen har någon motsvarighet utanför det digitala nätverket. Man försöker finna en metafor som prickar av de flesta viktiga aspekterna med det fenomen man vill förstå och beskriva. Med det följer också värderande associationer som på något sätt ställer in nivån eller allvarlighetsgraden för oss. Maskning a la SJ ger ju troligen en något mildare allvarlighetsgrad än skadegörelse. I vart fall en mindre aggressiv. Och det sammanfaller med “crowdandet” i dörren eller de franska bönderna i det att det sinkar eller har en troligtvis icke-permanent effekt, också till skillnad från skadegörelse.
Bönderna har dock en extra effekt i avsändarnas eventuella värde. Böndernas protest kan man tycka är mer eller mindre legitim beroende på vad man tycker om att bönderna uttalar sig. Jag inbillar mig att de har ett visst förtroende när de väl drar ut i protest. Det finns inte samma värderingsgrunder för avsändarna i de anonyma överbelastningsattackerna, annat än de som de kan beläggas med retoriskt. Och det retoriska färgandet (i brist på bättre ord) är ju ett slags kamp, och Marcin engagerar sig ju ovan i den kampen eftersom han vet att det är viktigt för förståelsen av fenomenet att inte alltför aggressiva metaforer finner fäste.
[...] som kampanjat mot bland annat ovanstående kortbolag med hjälp av överbelastningsattacker. Jag gav några perspektivvidgningar om det här och på andra håll, och även Måns Svensson gjorde några bra utvikningar om hur man kan se på saken: – Jag tror [...]
En maskningsliknelse skulle nog mer likna en misslyckad DDoS-aktion faktiskt, även om diskussionen förstås kan vidgas till olika liknelser beroende på vilket sammanhang man talar om. Christopher Kullenberg drog bra och faktisk liknelse i radio häromdagen, som beskrev en afk-ddos som ägde rum på hackerkonferensen CCC i Berlin häromåret.
Då gick flera hundra personer från konferensen in på Dunkin Donuts, men inte för att handla munkar utan istället för att växla pengar. I takt med att förfrågningarna om växling ökade minskade förstås möjligheten för vanliga kunder att köpa munkar. Till slut var munkverksamheten helt blockerad, utan att man egentligen blockerat själva restaurangen på något lagvidrigt sätt. Man hade helt enkelt denied alla services som rörde munkar.
Munkmetaforen är bra i en mer teknisk mening, dvs hur det går till, så att man förstår vad det innebär med en sådan överbelastningsattack. Men den missar nog samtidigt den viktiga motivationsaspekten, dvs drivkrafterna bakom. Vi vet ju inget om relationen mellan pengaväxlarna och munkaffären, har munkaffären gjort nåt som påkallar en sån aktion? Och det är ju drivkrafterna bakom som är en del av det viktiga rubriksättandet på hela sammanhanget, och som avgör graden av betraktad legitimitet i attackerna i folks ögon. Munkmetaforen placerar förvisso händelsen på en laglig sida i en laglig/olaglig-dikotomi, gör den snäll, men den som får tolkningsföreträdet för vilka drivkrafterna är kan enligt min mening måla upp om det är okej beteende eller inte mer beständigt. “De arga franska bönderna” är den enda metaforen i den här posten som berättar mer om drivkraft er och kanske även kan göra dom legitima (under föreställningen att bönder är genuina och bra, och inte skulle reagera om nåt inte verkligen var fel, typ).
Men det är ju så det är med metaforer och liknelser, man kan inte få alla aspekter med, får man med en så faller nån annan bort.
Håller med dig Stefan om att drivkrafterna är viktiga som ingrediens vid valet av metafor. Samtidigt är det ju då lite problematiskt att de som förefaller vara organisatörer (ännu en metafor som haltar) av distributed denial-of-service-attackerna (DDoS) väljer att beskriva det de gör i termer av “krig” och “attack” etc.
Om man roar sig med att följa de chat- och webradiokanaler där aktionerna diskuteras av deltagarna själva så framstår det hela närmast som huliganhorder som eldar på varandra och driver från offer till offer lite halvt planlöst.
Men det som gör den senaste tidens aktioner intressanta tycker jag är att antalet människor som ansluter sig till DDoS-attackerna växer och att det är delvis “nya” kategorier av människor som agerar. Kärntruppen blir viktig i det att de står för kunskap och samordning. Samtidigt går aktionerna kanske från att ha varit “krig” mot något som mer kan liknas vid en social rörelse (jmf. resonemang här)
Sociala rörelser är inte nödvädigtvis knutna till ett specifikt särintresse så som de franska bönderna – utan snarare uttryck för en social reaktion på samhälleliga företeelser (i det här fallet olika försök att styra internet). Vi borde bli duktigare på att förstå och beskriva sociala rörelser på nätet. Jag är ganska säker på att de skiljer sig från sociala rörelser afk. Kanske kan man tala om essentiella och accidentiella attribut. Dvs attribut som alla sociala rörelser har gemensamt; samt attribut som är specifika för sociala rörelser på nätet respektive afk.