Seminarium om självmord på nätet, igen

Självmord på nätet fortsätter diskuteras. Imorgon onsdag bjuder IKT-studion vid Linköpings universitet till seminarium med Michael Westerlund, som nyligen disputerat i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.

Internet har möjliggjort nya former för information och diskussion. Intima och personliga samtal om självmord har flyttat ut från det privata rummet och in i den virtuella världen. Hur talar vi nu om självmord? Vilka blir konsekvenserna för människor i deras liv?

Seminariet är öppet för alla, och börjar klockan 15:15 i lokal Key 6 vid Liu. Jag ska dit tänkte jag.

Två spår om Wikileaks

Wikileaks fortsätter vara i ropet. I snabb följd har jag dessutom hunnit göra gästspel i DN, City Malmö Lund (sid 8) och den danska tidningen Information (två gånger). Dessutom hade jag igår en debattartikel inne på SVT Debatt.

Jag tror det är viktigt att understryka att man kan prata om Wikileaks utan att ta ställning vare sig för eller emot Julian Assange som person eller Wikileaks som verksamhet. Det finns enormt många frågetecken kring allt som hänt den senaste tiden som antingen bör eller inte bör klaras ut. På ett högst personligt plan föredrar jag exempelvis att inte diskutera eventuella scenarion kring de anklagelser Assange ställts inför här i Sverige. Det enda som märks i sammanhanget är spekulationer som inte bidrar till något konstruktivt. Vad gäller verksamheten kan man säkert stöta och blöta rätt länge om det är rätt eller inte att släppa information som längre varit hemlig. Det kan så att säga finnas både problem och förtjänster med att vädra diplomatiska processer vars slutresultat skiljer sig från arbetsteorierna.

De diskussioner jag varit involverad i handlar mer om det område jag faktiskt känner som mitt eget. Hur kan man tolka Wikileaks och de konsekvenser vi nu så sakteligen ser utifrån ett nätperspektiv? Är nätet hotat, och hur ser det då ut? Är Wikileaks egentligen mer än bara Julian Assange?

Här har jag två linjer. Den ena kommer till sin rätt i SVT debatt när jag förklarar (med en väldigt bombastisk rubrik) att det är “bra att regeringar försöker stänga ner Wikileaks“. Här finns en klar parallell till hela DN-artikeln (med en mer negativ rubrik) “Början till slutet för ett fritt Internet“. De som samlats till den artikeln har en viktig sak gemensam. Alla bekräftar att Internet varit hotat länge, och att det finns många parallella stigar som just nu leds mot ett mer slutet Internet.

Det går att ha invändningar mot det här. Bland annat stöter jag på patrull i City Malmö Lund (sid 8) när säkerhetskonsulten Dan Egerstad menar att det alltid kommer komma lösningar på problem som uppstår på nätet. Bland annat tar han upp hur fildelningen klarat sig, trots ett ökat rättsligt motstånd. Det är märkligt att det här ställs mot varandra, tänker jag själv, och får stöd av författarna Christopher Kullenberg och Linus Larsson som i gårdagens Studio Ett poängterar hur det hänger ihop. Tekniska lösningar på det problem som dyker upp kommer förstås komma, och har man bara rätt tekniska kompetens kommer man inte drabbas av något stängt Internet.

Däremot slår alla former av lägesförbistring mot dem som har lägst knowhow. Hos oss kan man tänka sig att vardagsnätanvändaren kommer vara den första som blir lidande om nätet stryps (i varje fall om man vill komma bortom det kabeltv-Internet som bland annat tas upp i DN) – men på många andra håll kan man anta att de som drabbas först är de som verkligen behöver kommunicera fritt över nätet. Folk som antingen befinner sig i behov av kunskap eller fri kommunikation har inte alltid enorm hjälp av att hackers kan komma runt nät-låsningar.

Den andra utlovade linjen är den som tas upp i Informations två artiklar. Där är frågan snarare ställd som en fundering om vad som kan hända med Wikileaks om Julian Assange försvinner. Där menar jag att man dra en tydlig parallell mellan Internet som enhet och grupper som arbetar vad man skulle kunna kalla nät-optimerat. I det decentraliserade Internet klarar sig decentraliserade enheter bäst. Därför riskerar kriget mot Wikileaks, om man nu ska kalla det krig, att bli fruktlöst.

Nu arbetar Wikileaks trots allt på en nivå som tidigare inte varit ens aktuell för diskussion. Läckande av statshemligheter har inte skett i den här omfattningen tidigare. Därför vet man inte vad man släpper lös när man nu försöker sig på att hindra det här. Det är ett stort problem. Min kommentar i Information kanske förklarar min oro:

Ifølge Marcin De Kaminski er udviklingen af alternativer helt logisk i den internetkultur, som Wikileaks selv udspringer af.

»Wikileaks er som en omvendt hydra. Jeg har længe ment, at man kunne forstå internettet som en hydra, med en masse hoveder der fungerer uafhængigt af hinanden. Wikileaks er mere et væsen med ét hoved, men vældig mange kroppe. Hvis man hugger hovedet af væsenet, ved jeg ikke, om der kommer nogle andre og tager Assanges plads. Men risikoen bliver, at man kommer til at have en masse kroppe, som man må håndtere hver for sig,« siger han.

Update: Under tiden jag skriver den här artikeln sägs Julian Assange ha överlämnat sig till brittisk polis. Historien fortsätter…

Töllborgs Sorg 2.1 En nyttig idiot fabulerar

Dennis Töllborg är allmänt väl känd och synnerligen känd i rättssociologiska kretsar. Omstridd och stridbar professor i rättsvetenskap, från Göteborg och med fäbless för det marina. För

den som eventuellt har missat hans bok Sorg 2.1 En nyttig idiot fabulerar (SPC Swedlaw stella-bianca.se open source 2009) så finns det möjlighet att hämta hem den här.

Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi beskriver på FALF-bloggen sin upplevelse av boken:

Sverige beskrivs i många sammanhang, särskilt i internationella jämförelser som ett öppet, demokratiskt och okorrumperat samhälle. I Sorg ges en helt annan bild, med hycklande politiker, korrumperade jurister och inkompetenta och arroganta poliser. Det återkommande temat är i boken är att de som har makt inte vill bli granskade, att de är beredda att betala för att få tyst på kritik och yrkesutövare på olika nivåer blundar för oegentligheter i syfte att inte dra på sig ilska och för att erhålla belöningar. Töllborg som mer bryr sig om vad som är rätt och hedersamt snarare än vad som är taktiskt och opportunt och visar prov på en osviklig förmåga att göra sig obekväm för politiker (särskilt S-märkta sådana!), höga jurister och polisbefäl. Kritiken är hård inte bara mot dessa utan även mot alla som av feghet och opportunism väljer att inte engagera sig för det rätta.

Töllborg beskriver i sin bok ett samhälle tämligen väsenskilt från den gängse förmedlade bilden av en rättskaffens makt vilande på demokratiska och allmänt goda principer. Nyttig läsning även för cybernormare…

Cybernormer förgrenas – Finja Five är här

Cybernormer och den miljö som växt fram kring projektet har genererat många idéer. Några av dem tar vi med oss och bygger på riktigt när nu företaget Finja Five blir verklighet. I samarbete med riktigt spännande ak

törer på området är första målet att erbjuda internet åt skolbarn som tidigare haft svårt att få tillgång till det som är så självklart här. Allt med en större tanke i ryggen, där internet och FN:s konvention om barns rättigheter går hand i hand.

Företaget Finja Five AB har vuxit fram ur det rättssociologiska forskningsprojektet Cybernormer. Rättssociologiska enheten vid Lunds Universitet har unik kompetens vad gäller barns rättigheter och hur de bäst hanteras i en internetmiljö. Utifrån FNs konvention om barns rättigheter arbetar Finja Five med att, i nära samarbete med internationella partners, utforma en barnsäker internetmiljö. En ny typ av lösning baserat på en skärm och ett tangentbord uppkopplat mot internet, där den reella datorkraften är lokaliserad till centrala servrar, innebär många fördelar: datorn åldras inte, kan inte drabbas av virus, har en minimal starttid och ger bra möjligheter att styra innehållet så att det passar för barn. I miljöer där det finns en utbredd skepsis mot att låta barn få tillgång till internet medger Finja Fives lösning en åldersanpassad tillgång till information som öppnar möjligheten för barn att tryggt kunna använda nätet.

Läs gärna mer i LUABs pressrelease. Allt eftersom arbetet med Finja Five fortskrider kommer även det synliggöras här via Cybernormbloggen.