Wikileaks ett tecken i tiden
Vi har inte pratat något om Wikileaks alls här på Cybernormer, samtidigt som diskussionerna gått heta på nästan alla andra håll. Det är dock inget vi missat i grubbleriet. Idag skriver jag dock om Wikileaks på Aftonbladet Debatt, under rubriken “Wikileaks visar att kejsaren är naken”. Här är slutklämmen:
“Vi lever i en tid när vi förväntas lägga alla kort på bordet. Jämt. För att inte låta det alarmistiska resonemanget dra iväg: vi lever i ett jämförelsevis öppet samhälle. Men även här finns orosmoln. Sociala styrsystem sammankopplas, våra kommunikationer övervakas. Och det förväntas vi acceptera, eftersom vi väl alla har rent mjöl i påsen. Spiralen vi befinner oss i lutar just nu brant utför.
Wikileaks försöker göra det omvända. Frågan om rent mjöl skickas tillbaka, direkt till dem som tidigare trott att de varit oantastliga. Myndigheter, makthavare och andra magnater blir av med sina gamla kläder och kläs av. Det är ovant att se världen så naken, men är något som engagerar många.
Att Wikileaks avslöjanden skapar sådan oro och upprördhet sätter fingret på problemet. Plötsligt är det någon annans mjöl som tycks vara orent. Däri ligger nyckeln till Wikileaks framgång.”
Läs gärna hela artikeln, kommentera och diskutera!
Uppdatering: Wikileaks frontman Julian Assange blir 2010 års Holme (ännu inte uppe på hemsidan), ett pris som “utdelas varje år i december månad, första gången 2008, fyrtio år efter Jan Fridegårds död (mannen som skapade hjälten Holme i trilogin Trägudars land, Gryningsfolket & Offerrök). Priset utdelas den 1 december varje år, samma datum som Rosa Parks i handling visade sitt motstånd mot rasismen, då hon den 1 december 1955 i Montgomery, Alabama, vägrade lämna sin sittplats till en vit man.”
Domen mot The Pirate Bay: fortfarande fängelse och skadestånd
Nyss kom så hovrättens dom mot The Pirate Bay. Domen mot The Pirate Bay kan läsas i sin helhet här som PDF och här som Google Docs. Ett sammandrag kan också återfinnas på Svea Hovrätts hemsida. I korthet döms alla de åtalade till fängelse och skadestånd. Kortare fängelsestraff men högre skadestånd.
Intressant vid en första anblick är att man väljer att, vilket ter sig korrekt, göra en tydligare avgränsning vad gäller de åtalades roller kring The Pirate Bay. Tingsrätten gjorde en väldigt kollektiviserande bedömning och dömde alla fyra (Gottfrid Swartholm Varg, Fredrik Neij, Peter Sunde och Carl Lundström) till en och samma påföljd. Hovrättens dom är att Neij döms till tio månaders fängelse, Sunde till åtta och Lundström till fyra månaders fängelse. Swartholm Varg har ännu inte hörts, då han av hälsoskäl inte deltog vid rättegången. Ur hovrättens kommentar:
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att man kan göra en sådan kollektiv bedömning som innebär att alla bär ansvar för allt som gjorts inom ramen för The Pirate Bay. Hovrätten gör i stället en mer individualiserad bedömning. Detta innebär att var och en bara ansvarar för de handlingar som han själv har utfört.
Samtidigt väljer man att höja skadeståndsbeloppet, och utdöma det kollektivt solidariskt.
Skadeståndsbeloppen höjs däremot från cirka 32 miljoner kr till omkring 46 miljoner kr. Detta beror på att hovrätten i större utsträckning än tingsrätten godtagit målsägandebolagens bevisning om sina förluster till följd av den fildelning som åtalet avser.
Jag misstänker att det här kräver en översyn av de skadeståndstariffer som målsägandebolagen använt sig av, ett ämne Stefan Larsson grottar ner sig i i sitt avsnitt av (den mycket läsvärda) antologin “Efter The Pirate Bay” som tagits upp hos oss flera gånger.
Vad innebär Jan Roséns förslag egentligen…?
Vid ett första ögonkast förefaller regeringens utredare Jan Rosén att i en artikel från TT presentera ett rimligt förslag – det går att ta del av inehållet bla här: SVD, DN, Sydsvenskan, HD, SVT. Man kan dessutom lyssna till en kortare intervju med Jan Rosén i Sveriges Radio här och läsa mer exempelvis hos Copyriot och Farmor Gun.
Roséns utgångspunkt, att upphovsrätten behöver reformeras för att fungera bättre i det nya medialandskap som vuxit fram under de senaste årtiondena, är givetvis korrekt. Att Rosén dessutom talar om ökad frivillighet förefaller ju sympatiskt.
Men det är när man skärskådar Roséns förslag mer ingående som frågetecknen växer sig allt större. I artikeln från TT kan man läsa följande:
– De vill inte ha något som liknar den gamla kassettavgiften eller en lag som tvingar fram ett tarifftänkande. De vill ha frivillighet och det är ju vad avtal är, säger Jan Rosén.
Han tänker sig att avgiften kan bli en tia extra i månaden, eventuellt mer för storkonsumenten. Hans förslag innebär dock inte att den som betalar en liten avgift köper sig fri från förbudet mot illegal nedladdning.
– Vi börjar i helt andra änden och försöker få upphovsmännen att erbjuda sina repertoarer. Det vill de inte i dag eftersom de blir robbade på allting, säger Jan Rosén.
Vad är det Rosén säger här egentligen? Han tänker sig en extra avgift på omkring en tia i månaden som skall läggas ovanpå bredbandsoperatörernas avgifter för internetuppkopplingen. Men den avgiften kommer inte innebära att konsumenten köper sig fri från illegal nedladdning. I stället menar Rosén att ”storkonsumenten” kommer att få betala mer.
I praktiken innebär förslaget med andra ord att Rosén vill att bredbandsoperatörerna skall administrera det som upphovsrättsinnehavarna och deras representanter finner vara en skälig ersättning för den media som konsumeras.
Den tänkta affärsmodellen förefaller att ha mycket gemensamt med det sätt på vilket kabel-tv-operatörerna fungerar idag. En del av utbudet kommer förmodligen att vara reklamfinansierat och annat kommer att avgiftsbeläggas och erbjudas av operatörerna som en del av det utbud som de skapar tillsammans med producenterna.
Förmodligen har Rosén insett att det är svårt att klara av övervakningen av internet om man inte har operatörerna på sin sida. Den nuvarande affärsmodellen har snarast inneburit att internetoperatörer förlorar kunder och inkomster om de anpassar sig efter upphovsrättsinnehavare och deras representanters önskemål. Med Roséns nya modell kommer det att ligga ett ekonomiskt intresse hos operatörerna att “slussa” sina kunder mot de avtalslösningar som operatörerna skapar tillsammans med producenterna.
Frågan kvarstår dock: vilket blir konsumenternas incitament att betala för något som med stor sannolikhet även i fortsättningen kommer att vara tillgängligt gratis för den som så önskar? Övervakning och sanktioner? Hur skall övervakningen gå till och hur kommer eventuella sanktioner att hanteras? Innebär internetoperatörernas tilltänkta inblandning i utbudshanteringen att dom får ett incitament att ta övervakningen på ett större allvar? Kommer det att öppna sig en marknad för de internetoperatörer som väljer att inte göra affärer inom ramen för Roséns nya lösningar?
Hovrätten och domen mot The Pirate Bay
Idag kommer så hovrättsdomen mot The Pirate Bay. De flesta rapportörer gör idag arkivsökningar och presenterar det som tidigare skrivits om The Pirate Bay, och så kan ju även vi göra. Det finns mycket matnyttigt i arkivet. En mer konkret vägvisare som också kan visa vidare är inlägget från när hovrättsförhandlingarna inleddes, “Fortsatt splittring i fildelningsdiskussionen“. Den handlar om olika sätt att se på TPB-målet och dess eventuella följder. Observera dock att det inte handlar särskilt mycket om juridik, utan snarare om vilken roll målet och domen kan spela för fildelningsfrågan överlag. Än viktigare fråga är vad som egentligen blir dömt.
Vi berör det i posten “Två Ipredfall i en smäll” där vi redogör för skillnaden mellan sökmotor, torrentlagring och trackerfunktion – alltså de tre delar som tidigare konstituerat det vi känner som The Pirate Bay, men som i nuläget tycks vara alltmer åtskilda. Till det kommer också en diskussion om magnet-länkar som jag tror kan vara viktig att ha i åtanke. Jag beskriver tekniken i en artikel i DN från förra året och benämner då torrent-filen som en karta, medan magnetlänken snarare är en vägvisare som visserligen pekar åt samma håll men utan krav på digital papperslapp.
I övrigt är det som sagt var mest upprepning av vad som hänt. DN har en blänkare med kort tidslinje, medan SvD har en fjuttis. DN kompletterar dock med en lång och riktigt bra intervju med Daniel Westman, forskare i it-rätt på Stockholms universitet. Liksom han sagt tidigare handlar frågan inte främst om lagligheten i den tjänst The Pirate Bay erbjuder, utan snarare om dess uppsåt. Konsekvenserna kan däremot definitivt bli oanade och röra mer än enbart The Pirate Bay:
Han menar att det finns en principiell problematik kring att alla nättjänster som tillhandahåller eller förmedlar information på något sätt kan användas för att begå intrång. Mot bakgrund av det skulle man i tingsrättsdomen kunna ha önskat en mer utvecklad diskussion som visade att det finns omständigheter i TPB-fallet som gör att de dömda har haft ett kvalificerat syfte till att tjänsten ska användas för att begå intrång. – Då finns det kanske ett utrymme för ett medverkansansvar, men annars måste man generellt kanske vara restriktiv att döma för tjänster som kan användas för både lagliga och olagliga ändamål, säger Daniel Westman.
Man bör i sammanhanget också ta sig en funderare på hur fildelningsrörelserna sett ut. Nu talar jag inte om rörelser som organisatoriska enheter, utan snarare om hur fildelningstrender rört sig. Jag och Stefan nämnde en tänkbar utveckling i vår SVT Debatt häromsistens, relaterat till skärpta fildelningslagar:
Forskarna kom fram till framförallt tre slutsatser: 1) väldigt få “pirater” har helt slutat använda traditionella p2p-nätverk; 2) “pirater” använder i ökad utsträckning streamade tjänster (olagliga och lagliga) och s. k. one-click host-tjänster som RapidShare och Megaupload, troligen för att dessa inte täcks av hadopi; 3) 50 % av de lagliga konsumenterna fildelar också samtidigt illegalt.
Jag tror det är viktigt att fundera på. Vi har hela tiden sett en förändring av fildelningsmönster. Det är knappast någon som idag använder Audiogalaxy eller Kazaa, och inte heller någon som sörjer. Det finns inte någon självskriven poäng i att hålla fast i det som varit, men väldigt svårt att se vartåt det barkar. Jonas Birgersson uttrycker i P3 Nyheter att han tror att anonymiseringen kommer öka. Det ligger i fas med sådant vi tidigare framfört. Samtidigt tycks inte The Pirate Bay särskilt påverkat av den hets som varit…
Uppdatering: Missa inte heller dagens andra stora bittorrent-relaterade nyhet, “U.S. Government Seizes BitTorrent Search Engine Domain and More“.
Mellan träd och nät
Kan man dra paralleller mellan nedhuggna träd och Internet. Ja, utifrån ett normperspektiv borde det vara möjligt. Cybernormers Måns Svensson intervjuades om det här i Studio Ett under gårdagen. Frågan som ställs är hur man ska se på normer idag, och om man är mer individualist idag än tidigare.
Måns driver tesen att den centrala frågan är var man söker social uppskattning. Tidigare har man varit beroende av goda kontakter med den närmaste omgivningen, typ grannar. I en tid när vårt sociala liv är mer utspritt och inte beroende av en direkt fysisk närhet förändras rimligtvis också synen på vilka vi bryr oss om och sätter i första rummet. Samtidigt är det viktigt att se att vi – även om omgivning, utveckling och systemvillkor har förändrats – fortfarande är sociala varelser.
Lyssna gärna på Studio Ett, som inleds med en bakgrund om den trädfällning diskussionen utgår från.
Samtal om digital folkbildning
Inte direktkopplat till Cybernormer, men måhända relaterat, är ett onlinesamtal om digital folkbildning som äger rum imorgon tisdag. Det är Tankesmedjan OmBildning som arrangerar samtalet, som beskrivs enligt följande:
Det är inte givet att nätet och de digitala medierna förändrar samhället i en positiv riktning. Demokratin, kulturen, lärandet och den gemensamma kunskapsutvecklingen kan främjas eller begränsas. Allt beror på hur vi tänker, reflekterar och handlar, och vilka politiska beslut som fattas. Därför är det viktigt att vi alla försöker förstå hur dagens möjligheter och utmaningar ser ut, och att vi tillsammans kan föra en öppen och konstruktiv diskussion som för utvecklingen framåt.
Medverkande är Karin Ajaxon och Geraldine Juárez, båda nätaktivister från olika håll. Geraldine Juárez har tidigare bland annat gästbloggat hos oss på Cybernormer, då under rubriken “Cyber-Democratization of Democracy“.
Samtalet sker på nätet, och man får gärna passa in som deltagande publik. Mer info finns på OmBildnings infosida.
Lunds universitet spärrar trådlös fildelning
Idag skriver Sydsvenskan och studenttidningen Lundagård om att Lunds universitets internetleverantör LDC har börjat blockera fildelningsprogram i sitt nät. Eftersom Cybernormer är ett LU-projekt kändes det rätt relevant att vi kikade på vad som händer.
Sydsvenskan: När anmälningar om fildelning ökade kraftigt gick universitetet till attack. Sedan tre veckor hindras internetkontakt för alla användare som har fildelarprogram i gång.
Halvrätt. Blockeringen stämmer, men bara för användare på det trådlösa campus-nätet. Här illustrerar vi det genom att försöka ladda ner egen (helt laglig) Ubuntu-skiva:

Det är bra fart på det trådlösa Lunda-nätet, som synes. Men efter bara en liten stund bryts allt som har med internet att göra på datorn, och vi får istället upp en informationssida (som bara går att nå inifrån nätet):

Lite ofint, men kanske godtagbart. Lunds universitet menar själva att det beror på att de får så många automatiserade anmälningar om misstänkta upphovsrättsbrott att de inte har tid att utreda alla, något de enligt lag är skyldiga att göra. Varenda anmälan kräver ett rätt omfattande arbete, man måste spåra användarna via radiusservrarna (de som håller koll på de trådlösa inloggningarna), kontakta dem, få svar, åtgärda, argumentera…
Vad man än tycker om det kan det här också vara på sin plats att påminna om det avtal gällande användande av LDC:s datanät som alla studenter undertecknat i samband med att man får ut inloggning till nätet.
Det är inte tillåtet att förtala andra, uppvigla, bedriva hets mot folkgrupp, förolämpa eller förnedra andra, göra intrång i andra människors privatliv, skildra olaga våld, förfalska information, lagra och publicera pornografiskt material samt att bryta mot upphovsrättslagar och sekretesslagar.
(…)
Vid misstänkt missbruk av datornäten äger driftsansvariga för LUNET rätt att stänga av enskild användare, enstaka utrustning eller, om missbrukaren inte direkt kan identifieras, delar av datornäten. Sådan avstängning kan ske utan föregående varning. Driftsansvariga för LUNET bedömer varaktigheten av avstängningen utifrån kriterier såsom säkerheten för nätet och annan utrustning samt säkerheten för andra användare inom och utanför LUNET.
(…)
Universitetet äger rätt att avlyssna och registrera datatrafik på LUNET.
Bara för att förtydliga att det här rimligtvis inte borde komma som någon överraskning för någon alltså…
Update: Lunds universitet har också fått upp en egen informationssida om det här. Och så har Skånskan skrivit om det också.
Cybernormare på QDAY
Imorgon (idag) onsdag är både jag och Håkan Hydén med på ett evenemang i Lund som heter QDAY. Evenemanget verkar delvis ha inspirerats av amerikanska TED, som blandar design, teknologi, underhållning och vetenskap i lite mer lättillgängliga presentationer.

Årets QDAY går under det mycket brett tolkningsbara temat Human Interface. Man kan väl inte säga att QDAY är speciellt transparent, då programmet inte helt offentliggörs innan, och platserna är dyra. Evenemanget marknadsförs med:
Q-day 2010 – The Human Interface går av stapeln den 10 november och belyser frågor som:
Hur sociala är de sociala medierna – egentligen?
Var går gränserna mellan det mänskliga och det virtuella – och vart är de på väg?
Vad händer med jaget, när vi kan byta skepnad med en knapptryckning?
Q-day 2010 vänder sig till dig som har nyfikenheten i behåll, ett brinnande intresse för framtiden och tycker om att bli överraskad.
Och jag gör ett snabbt inhopp på 5 minuter kl 16.15 i något som kallas Stand-up Science, och kommer snacka om vårt oundvikligen metaforiska tänkande, sen dyker exempelvis Andreas Ekström upp. Håkan snackar runt 17.55 och vid 18.20 kommer ett panelsamtal att ledas av Elisif Elvinsdotter, där förutom Håkan och jag även Peter Gärdenfors och Anne-Lise Kjaer deltar. Får se till att sprida lite rörliga bilder om det hela blir bra.
Hursomhelst: “välkommen till gränslandet”.
Antipirat ute och seglar
UPPDATERING: Härligt nog puffade vi samtidigt för vårt debattinlägg, jag och Marcin. Nåt som kan hända på en flerpersonsblogg. Men läs hellre Marcins, den är bättre! /ste
Den välbekante fildelningsbekämparen Henrik Pontén, jurist anställd av Svenska Antipiratbyrån, var häromdagen i radio och pratade om franska HADOPI-lagstiftningen som ett föredöme i att arbeta mot illegal fildelning. Han framhåller framförallt att skicka varningsbrev till de som “bryter mot lagen” som något mycket effektivt och eftersträvansvärt. Detta ser Pontén som ett mycket bättre sätt än att behöva inleda “en dyr rättslig process”.
Modellen med varningsbrev är dock problematisk på flera sätt, gällande rättssäkerhetsfrågan, internetoperatörernas roll i det hela, och inte minst huruvida förfarandet ens uppnår det syftar till att uppnå. Jag och Marcin de Kaminski kommenterar på SVT Debatt.
Läs mer hos
Kullenberg Swartz SR
Hotbrev fungerar inte mot fildelning
I förra veckan fick Antipiratbyråns Henrik Pontén utrymme i P3 Nyheter att ventilera sin förhoppning om att Sverige skulle kunna få nya lagar att använda mot personer som fildelar upphovsrättsskyddat material. Som förebild ser han det franska systemet, kallat Hadopi (det är här oklart om man menar Hadopi eller Hadopi2). Det här är något Pontén pratat om länge, senast i början av året. Till P3 Nyheter säger han nu:
– Det går i stort sett ut på att den som bryter mot lagen, i stället för att det blir rättslig process som här i Sverige, får ett informationsbrev hem där den som bryter mot lagen uppmanas att upphöra med det. Det har visat sig vara oerhört effektivt.
Är det här något som du tycker att Sverige bör ta efter?
– Ja, det tycker jag absolut. Som det ser ut i Sverige i dag måste vi ju stämma de här personerna och inleda en dyr rättslig process. Då är det ju oerhört mycket bättre för alla inblandade att det skickas ett brev.
Idag svarar jag och Stefan honom på Svt Debatt, under rubriken “Fildelare låter sig inte skrämmas av hotbrev”. Vårt svar fokuserar på två saker. Dels att Hadopi inte fungerar, och därför är en dålig förebild. Och dels att det system Pontén förespråkar är långt ifrån rättssäkert. Här är vår slutkläm:
Det finns stora rättsliga risker med att outsourca rättsskipning till privata aktörer. Det vi idag känner som rättssäkerhet eller mer slarvigt rättvisa försvinner i samma stund som man försöker finta den rättsapparat som är tänkt att hålla ordning. Pontén är jurist, så detta borde inte vara honom okänt. Att land ska med lag byggas är själva grundvalen i rättsstaten. Just därför är det direkt olustigt att Pontén menar att detta vore en framkomlig väg.
Läs gärna hela debattartikeln på Svt Debatt! Läs också mer om det här hos Christopher Kullenberg Oscar Swartz.

