Upp och ner, ner och upp. Om upphovsrättsjuridikens ofrånkomligt politiska syskon
Olika medier berättar idag om hur Piratpartiet tagit över att härbärgera The Pirate Bay på sina servrar i Stockholm leverera bandbredden till Pirate Bay. Bakgrunden är att domstolen Landgericht Hamburg nyligen beslutade att gå på sex stora Hollywoodbolags linje och utdöma ett direkt gällande förbud för operatören CB3ROB/CyberBunker mot att leverera bandbredd till The Pirate Baysajten. Piratpartiet har i sin tur sett ett politisk värde i att ta sig an frågan, tala om händelserna i termer av yttrandefrihet, och låta sajtens trafik gå via deras bandbredd. Sydsvenskan skriver exempelvis att
”Piratpartiet levererar bandbredd till hemsidan och sökmotorn, däremot inte till själva torrentfilerna. Och inte heller till någon tracker, eftersom The Pirate Bay inte längre har någon egen tracker.”
Kolla exempelvis copyriot för skillnaden mellan att ha en bittorrenttracker och en sökmotor för torrentfiler. Den är, inte minst rättsligt, väldigt viktig.
För att rekapitulera frågan något, och sätta den i ett händelsesammanhang. En annan väg än att gå rakt på de som driver en sajt man inte gillar är att försöka strypa deras bandbredd genom att angripa deras operatör. Operatörerna, eller ISPerna, är ju väktare av internets infrastruktur, de kan härbärgera webbsajter åt kunder och de ser till att trafiken når dessa när folk surfar runt på internet. Eftersom ISPerna sitter på en sådan nyckelposition skyddas de från attacker och sig själva genom lagstiftning som poängterar att de skall förhålla sig neutralt till innehållet på sajter och att de t ex inte ska spara information om surfares identiteter längre än nödvändigt.
Det är också därför det är extra intressant när en ISP utsätts för påtryckningar från någon part. Ipredlagen handlar om detta, i sin praktik, och utgör alltså ett undantag mot den neutrala principen. Vi har sett det i fallet med Ephone, Telia och vi hör om lagstiftning som börjar rucka på principen som direktivet om trafikdata. ISPn Black Internet stängde ju ner sina leveranser av TPBsajten när de riskerade vite. Och nu är det The Pirate Bay revisited – igen.
Bandbreddsleverantören CB3ROB/CyberBunker levererar levererade bandbredd till The Pirate Bay, och har alltså nyligen belagts med ett preliminärt eller interimistiskt förbud mot att göra så av en domstol i Hamburg, rapporterar TorrentFreak. Hitta domen här (pdf) (från TorrentFreak).
Bakom förbudet står sex stycken Hollywoodjättar: 1) Columbia Pictures Industries Inc., 2) Disney Enterprises Inc., 3) Paramount Pictures Corporation, 4) Twentieth Century Fox Film Corporation, 5) Universal City Studios Productions, 6) Warner Bros. Entertainment Inc. Och de har rättigheterna till var sin film som de menar sprids med hjälp av TPB-sajten på ett olagligt vis (förutom nr 3, som det verkar som inte har lyckats visa detta för någon av sina filmer? Vad gör dom i sammanhanget? ”Hänger” med?).
Operatören CB3ROBs företrädare, Sven Kamphuis, vänder på det rättsligt sanktionerade perspektivet på ett ganska frispråkigt sätt:
“Now don’t get me wrong, I’m all for removing MPA content, as it’s crap anyway, and gives free promotion to criminal cartels that corrupt our governments, engage in unfair competition, and act [with hostility] against ISPs [which] is not the way to go, but as we believe in an open Internet, we’ll even let them stay around for a while”.
Trots denna kaxighet stängdes alltså leveranserna av. Vilket ledde till att PiratPartiet såg en chans att höja sin medianärvaro igen. Här träder upphovsrättsjuridiken ånyo in i den politiska sfären. Peter Sunde, denna gång som “Pirate Bays tidigare talesman”, ser den politiska sammankopplingen på ett väldigt konkret sätt som något som kommer att skydda sajten.
SVT: Om Piratpartiets it-operatörer har några synpunkter på att The Pirate Bay ligger hos Piratpartiet så blir det svårt för dem att göra något åt det. Om de klipper bandbredden så blir det ju faktiskt politisk censur – då klipper de ju även Piratpartiets nät.
Det här berättar också om rättens geografiska bundenhet. Kaliforniska mediaföretag går till en tysk domstol under tysk lag för att tvinga ett hollandbaserat tyskt företag att strypa bandbredden till en sajt som har svenska grundare. Och det ställer återigen upphovsrättens reglerade kontrollsystem i fokus. Upphovsrätten har otidsenliga element i sig, och en konsekvens av detta har gett en flora av skrivande kring TPB men även PiratPartiets plats i den politiska etern.
Nu är det ju inte så att Piratpartiet är den enda lösningen på vare sig bandbredd eller härbärgeringsproblem. Aktörer i andra länder, med annan politik, eller snarare andra juridiska råmärken, erbjuder naturligtvis sina tjänster. Man kan fråga sig vad följderna egentligen blir, mer än att man möjligen jagar bort härbärgerandet, riktar om flödena till länder som inte står under kalifornisk kontroll – i sin mest extensiva mening – och att man tummar på neutralitetsprinciper för infrastruktur för upphovsrättsliga mellanhänders skull.
svt om PP som operatör
svt och Sunde
SvD om att TPB är uppe igen
Nyhetskanalen.se
SR1 SR2 SR3
Mathias Klang
Kommentarer
10 kommentarer to “Upp och ner, ner och upp. Om upphovsrättsjuridikens ofrånkomligt politiska syskon”
Lämna gärna en kommentar!










Upp och ner, ner och upp. Om TPBs nätloopar: http://bit.ly/9y5nli
[...] This post was mentioned on Twitter by Marcin de Kaminski and Martin Sunnerdahl, Cybernormer. Cybernormer said: Upp och ner, ner och upp. Om TPBs nätloopar: http://bit.ly/9y5nli [...]
Leder inte uttryck som “härbärgera sajten på sina servrar” tanken fel om det bara handlar om att hjälpa till med bandbredd?
Härbärgera innebär ju att någon form av inkvartering eller att någonting innesluts i något annat, medan det här väl mer handlar om en ström data som passerar en viss punkt.
[...] verkar blogga om detta idag: TPB, Christian Engström, Copyriot, Ravenna, Ravenna igen å igen, Cybernormer, PiratJanne, Farmor Gun, projo, projo igen, Stefan Flod, Yamiko, Anne Kekki Forshaga, Mattias [...]
Tor: Jo, du har rätt. Att “härbärgera” leder tanken till andra, och i viss mån kanske större åtaganden än att leverera bandbredd. Var sajten “härbärgeras” i sig behöver inte alls ha med det att göra. Jag ändrar lite i texten. Tack för påpekandet, bättre nu?
Men både vem och var som levererandet sker OCH var själva sajten lagras är i sig intressant ur perspektivet med det oerhört geografisk fokuserade rättsliga systemet, men bara det ena är relevant här.
Tor har givetvis rätt i sak, men samtidigt är jag inte helt säker på hur teknisk förklaringen ska behöva bli. Det Piratpartiet gjort tycker jag helt klart kan beskrivas som att man ser till att The Pirate Bay kan nå nätet.
Problemet har varit att det därefter försökts förstå vad det _egentligen_ innebär, det är väl därför det skrivits lite slarvigt om att “PP vill ta över TPB” eller att man “hostar (delar) av TPB”, när det i själva verket är att man levererar bandbredd. Copyriot snuddar, som Stefan skriver, vid ämnet – men ger inga direkta svar. Och för att inte fastna i en teknisk diskussion tycker jag att man kan tolka det som skrivs ett varv extra istället för att hänga upp sig på formuleringar.
[...] drift att göra. Man har även tidigare lyckats pressa Black Internet till att klippa bandbredden som man nu gjort mot [...]
Det är givetvis så att det finns ett stort medialt värde för Piratpartiet att på det här sättet lyfta fram problematiken med dagens upphovsrättslagstiftning och visa på vilken längd som innehållsindustrin är beredda att gå för att behålla sin kontroll. Det värdet sammanfaller dock med ett allmänt samhällsintresse av att diskutera ett immaterialrättsligt regelverk som fått allt större betydelse för den generation som är uppvuxen på nätet. Det är därför glädjande att se projekt så som Cybernormer som granskar den rådande konflikten kring vilka värden som ska gälla på nätet. Att en sådan granskning enbart är positiv torde alla kunna enas om oavsett vad man tycker i själva sakfrågan.
[...] är här inte helt långsökt att koppla til Stefan Larssons post om upp- och nerladdning som ett återkommande bekymmer för upphovsrättsjuridiken. Här finns en parallell som nog kan anses vara klar, och som är det Victor Möller refererar [...]
Marcin:
Ska man vara petig så är inte nätet en entitet, något man köper en sladd till. Att “nå internet” är något man säger slarvigt. I verkligheten kan man bara nå sina peers.
Det en konsument köper tillgång till när denne köper Telia ADSL är Telias nät, inget annat, men tack vare Internet kan (i stort sett) hela den uppkopplade världen nås den vägen.
Oftast är det en användbar förenkling, men när man är inne på juridikens ordmärkeri kan skillnaden bli viktig. För den som driver lite större tjänster är det en realitet då man funderar i banor kring peeringavtal etc.