Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen?
Under det senaste halvåret har grafer över datatrafik från Netnod Internet exchange AB diskuterats livligt. Netnod driver sex centrala knutpunkter för internettrafik i Sverige och redovisar statistik för den trafik som passerar deras knutpunkter på sin hemsida.
I grafen ovan ser man en kraftig nedgång i trafiken den 1 april – samma dag som Ipredlagen trädde ikraft i Sverige. Kurt Erik Lindqvist, VD på Netnod var noga med att poängtera att det inte går att dra några generella slutsatser avseende svensk internettrafik utifrån den statistik som Netnod presenterar.
Idag kan man se att trafiken via Netnod i det närmaste är tillbaka på samma nivåer som före nedgången den 1 april. Det är frestande att dra slutsatsen att fildelningen nu är tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagens ikraftträdande. Jag ringde därför upp Kurt Erik Lindkvist på Netnod och frågade om det är en rimlig slutsats.
Föga förvånande är han lika skeptisk idag till att man drar några som helst slutsatser avseende svensk internettrafik eller fildelningens omfattning utifrån den statistik som företaget presenterar.
- Jag tror inte att man som forskare skall dra några slutsatser alls. För det första är hälften av våra kunder utländska operatörer, många i Ryssland. För det andra tar internettrafiken andra vägar än via oss. Bland annat går en hel del trafik direkt mellan operatörerna.
Med andra ord kan man om man får tro Kurt Erik Lindqvist inte bevisa vare sig att fildelningen minskade när Ipredlagen trädde ikraft, eller att den nu är tillbaka på samma nivåer.
Men man kan givetvis vända på kuttingen och ställa sig frågan om det finns något i den statistik som Netnod redovisar som talar emot att Ipredlagen resulterade i en omedelbar minskning av fildelningen och därefter en stadig återgång till de nivåer som rådde före Ipred.
Man kan konstatera att en kraftig nedgång (ökad regelefterlevnad) följt av en långsammare återgång (minskad regelefterlevnad) är förväntad. Det har att göra med att vi på förhand visste att den repressiva utvecklingen (ökad övervakning och strängare straff) saknar stöd i samhällets sociala normer. Repressiva reformer utan samhällelig acceptens brukar generera förändringar av regelefterlevnaden som följer det mönstret.
Om man till det läggar att vi idag, genom vår färska undersökning, vet att de sociala normerna inte har förändrats sedan det att Ipredlagen trädde i kraft så förefaller Netnods statistik än mer naturlig. Man hade kunnat tänka sig att rättsliga förändringar under det senaste halvåret och debatten kring dem hade förändrat människors syn på fildelning. Men det är inte fallet – ungdomar ser fortfarande inget fel i att fildela och känner inget socialt tryck från människor i sin omgivning (vare sig från vuxna eller jämnåriga) att låta bli.
Vår undersökning ger dock anledning att ifrågasätta om hela återhämtningen, vad gäller trafiken via Netnod, kan förklaras med att människor åter fildelar olagligt i samma utsträckning som tidigare. Vår undersökning visar att andelen 15-25 åringar som aldrig fildelar har ökat från 20 procent i januari till närmare 40 procent i september. De som fortfarande fildelar gör det dessutom mer sällan idag än i januari. Men det är viktigt att hålla i minnet att minskningen inte beror på förändrad inställning (vare sig hos ungdomarna eller människor i deras omgivning) utan på rädsla för att åka fast. Så vad kan då förklara den återhämtning vad gäller trafik som Netnod upplever?
Kurt Erik Lindqvist påpekar att deras mätningar i princip alltid har visat på en uppgång under hösten för att sedan plana ut under våren och sommaren – så ser den historiska utvecklingen ut. Måhända ser man en kombination av naturlig tillväxt och ökad fildelning.
En annan intressant fråga är om fildelarna har bytt metoder. Gruppen unga som fildelar dagligen är enligt vår undersökning nästan lika stor i dag som före Ipred (strax under tio procent av de tillfrågade). Dessutom kan vi se att den här gruppen i ökande utsträckning använder sig av anonymiseringstjänster (20 procent i januari och 30 procent i september). Man kan spekulera kring att det bland unga finns en kärna som laddar ner upphovsrättsskyddat material över internet och som sedan sprider musik och filmer till sin vänkrets via usb, msn etc. Mer om det vet vi sannolikt när vi gjort våra gruppintervjuer med niondeklassarna vid Lunds skolor.
Läs mer i artikel i Sydsvenskan
Kommentarer
7 kommentarer to “Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen?”
Lämna gärna en kommentar!
Cybernorms.net- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- Cybernorms featuring Roger Cotterrell 15 January 2012Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Hungarian conference on Human rights v. Copyright in Feb 2012 10 December 2011We have during the last few years heard arguments for treating internet access with a rights-based approach, and we have seen national legislative examples of it (i.e. Finland, Costa Rica). That the internet and access to it, means so much for so many in terms of how we lead our lives, education, information, banking etc, […]
- Copyright and metaphors 5 November 2011Don’t miss the TorrentFreak article on my PhD thesis Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society (download thesis here [pdf]). TorrentFreak writes: When talking about piracy the entertainment industry and politicians often use the term “theft.” This is a huge problem according to the Swedish sociologist of law Stefan Larsson. In [. […]
- Cybernorms featuring Reza Banakar 4 November 2011Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Conference on norms in April 6 February 2012
Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen?: http://bit.ly/14wiip
Oklar Ipredeffekt. RT @cybernormer Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen? http://bit.ly/7IFlJ
RT @dekaminski Oklar Ipredeffekt. RT @cybernormer Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen? http://bit.ly/7IFlJ
Påståendet att Ipred minskar netnods trafik är kontingent, det går varken att bevisa eller motbevisa.
Just precis – men det går att resonera kring.
Inte konstigt att folk börjar fildela igen. Människor i stort har inga moraliska incitament att låta bli att fildela. De vet själva att det snarare hjälper än stjälper att fildela, och de vet att många andra tycker det. Då sitter de där med ett enda argument för att inte fildela: Den repressiva lagstiftningen. Det incitamentet som enda incitament hindrar sällan människor från att göra vad som både är rätt och de själva tjänar på. Och det blir knappast bättre av att, som Måns påpekar, så få blir bestraffade. Jag tror visserligen inte att fler häxbränningar hade fått stopp på den illegala fildelningen, men marginellt hade det nog hjälpt… en stund iallafall.
Huruvida antalet fildelare minskat eller inte så har beteendet kring fildelning åtminstone förändrats något med Ipred. Som texten ovan visar är det fler som använder sig av anonymiseringstjänster. Det visar sig också att det finns en större rädsla bland ungdomar att fildela efter att Ipred trädde i kraft. Ett stort problem som jag ser med Ipred är inte i första hand att människor struntar i lagen och fortsätter fildela utan bristen på information kring Ipred och dess nödvändighet. Det är sällan det diskuteras utförligt av vilken anledning Ipred behövs. Om man vänder på diskussionen och visar på hur nedladdning ställer till de för konstnärerna bakom exempelvis musiken som laddas ner så att det blir en större förståelse för konstutövaren situation tror jag att fler kommer att avstå från nedladdning. Tror dock inte att ökad information är lösningen på fildelningens problem men jag tror fler kommer att påverkas och tänka om om informationen kring fildelning, Ipred, konstutövarna ökas och nyanseras.
Det behövs en större diskussion king värdet på kultur för att öka förståelsen för att fildelning kan vara fel.