Mer diskussion om jäv och upphovsrättsproblematik
I en artikel på Infotorg Juridik sätter Mikael Kindbom idag fingret på flera av de punkter vi diskuterat här på Cybernormer under den senaste tiden. Artikeln handlar främst om hur de som engagerat sig kring rättegången mot The Pirate Bay möjligtvis inte kommer vara särskilt intresserade av sakfrågan när slutgiltig dom väl faller. Dessutom berör Kindbom några andra intressanta punkter, som säkert kan må bra av en vidare diskussion.
Först och främst, jävsfrågan. Vi har på Cybernormer kommenterat jävskarusellen kring TPB-rättegången flera gånger (1 2 3 4 5 6 7). Kindbom menar att det kan vara svårt att hitta domare helt utan jävsrelaterade kopplingar som kan tolkas som känsliga:
Men har inte den senaste tidens processande dragit ett löjets skimmer över juridiken? Domare engagerar sig i kampen för upphovsrätten och anklagas för att gå industrins ärenden. (…) Ska den domare som engagerar sig i grannsamverkan mot inbrott i sitt villakvarter anses diskvalificerad att döma i stöldmål? Kanske den som stöder Non Fighting Generation ska hållas borta från misshandelsmål?
I posten “Är upphovsrätten opartisk?” problematiserar Stefan Larsson det hela och diskuterar just vilka kopplingar man som lagstiftare kan och bör ha utan att det kan ses som ofördelaktigt.
Om man betraktar jävsfrågan från ett strikt rättsdogmatiskt perspektiv så ligger det ju såklart inom rättens ramar att ha upphovsrättsligt kompetenta domare och opartiska nämndemän. Och här kommer gränsdragningsfrågan att spela den stora rollen, dvs mer exakt var gränsen skall dras utifrån den rätt som föreligger. Om man däremot lyfter blicken och betraktar jävsfrågan från ett mer samhälleligt perspektiv kan andra, mycket större problem skönjas.
Mer intressant kan kanske Kindboms påstående om att “upphovsrätten är väl lagligen reglerad och förankrad hos svenska folket genom riksdagsbeslut”. Kindbom leverar två påståenden, varav det första kan konstateras vara direkt sant. Upphovsrätten är lagligen reglerad genom riksdagbeslut. Det andra, att upphovsrätten är väl förankrad hos svenska folket är inte lika entydigt.
Precis som Håkan Hydén, Måns Svensson och Stefan Larsson från Cybernormer skrivit på Newsmill visar den senaste undersökningen att acceptensen för fildelarjakt inte alls är särskilt stark. Även om lagstiftningen är tydlig är de sociala normerna inte i linje med denna. Hur man kan tolka detta beskriver Måns Svensson i en tidigare post här på bloggen:
Å den ena sidan finns det en syn inom rättssociologin som hävdar att lagen är sprungen ur samhällets sociala strukturer och att lagens möjligheter att påverka sociala normer (via exempelvis övervakning och straff) är ytterligt begränsade. Lagen är i det här perspektivet sociala normer vilka av samhället har getts en särskild status såsom rättsregler.
Å den andra sidan finns det de som hävdar att rätten omfattar egenskaper vilka möjliggör för lagstiftaren att i betydande utsträckning “designa” de sociala strukturer som avgör hur människor påverkar varandra i det dagliga livet. Lagen är i det perspektivet sprungen ur en “kunskap” om vad som är den bästa (eller mest moraliska) lösningen på varje givet samhällsproblem. Legitimitet uppstår i det att människor anpassar sig till lagstiftningen och tillslut delar den grundsyn som en gång gav upphov till lagen.
Oavsett vilken sida man själv ställer sig på kan det vara intressant att notera och diskutera konflikten mellan att ha en tydlig lagstiftning som så tydligen står i motsättning till de sociala normer man har för avsikt att hantera. Den delen av diskussionen tycks (tyvärr) ha försvunnit i mediabruset kring fildelningens vara eller icke vara.
Fildelarjakt har svag acceptens i samhället
Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson skriver på Newsmill om att Jakten på fildelare har svag acceptens i samhället.
Det rättssociologiska projektet Cybernormer vid Lunds universitet undersöker normbildningsprocesser (rättsliga och sociala) som uppstår i informationsteknologins kölvatten. Forskarna Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson redovisar resultat från en färsk undersökning och menar att vare sig rättegången mot The Pirate Bay eller införandet av Ipredlagen har förändrat de tillåtande sociala normerna i förhållande till olaglig fildelning. Däremot avstår fler unga människor idag än vad som var fallet i början av året från att fildela. Det gör de på grund av rädslan att åka fast och straffas. Lagar som inte backas upp av sociala normer har små möjligheter att bli långsiktigt framgångsrika, menar forskarna.
Läs gärna artikeln på Newsmill.
Dags att hala flaggan och hissa …vadå? Om att gå från motståndets estetik till skapandets och nybyggandets
Jag vill lyfta fram en trend som har att göra med identitetsbeskrivningar av nätets aktörer. Visst finns det många trender, och som i alla trendbeskrivningar beror det ju på vad man väljer att ta fasta på. Likväl vill jag greppa om senaste årets tendens. Får se om ni håller med.
Talande för många av de nätburna initiativen under millenniets första år var motståndet, rebelliskheten och söndrandet. Det handlade om att hacka sig in, knäcka spärrar och räcka fingret åt befintliga strukturer. Piratflagg restes och vajade upproriskt stickande i ögonen på upphovsrättsindustri och politiskt etablissemang. Lagstiftningen var fortfarande lagstiftningen, politiken var fortfarande politiken, och båda något väsentligt annat än de olika nätcommunities som blommade upp.
På tidningen Fokus arrangemang i förra veckan ”När tekniken förändrar politiken” bytte jag några ord med Isobel Hadley kamptz, bland annat medlem i Juliagruppen , och Piratpartiets Rickard Falkvinge om identiteter och nätet. I bakhuvudet surrade Castells begrepp om motståndsidentiteter respektive projektidentiteter (som Måns Svensson tagit upp tidigare och Blay kommenterat) när jag la ut texten om att det tycks komma fler uppbyggande inslag i nätkulturerna nu, dvs kluster som snarare konstruerar eget än försöker rasera något redan etablerat. Något mer för än emot.
Både Juliagruppen och Piratpartiet är intressanta aktörer i det här sammanhanget, eftersom de utgår från så olika estetik. Kanske är de få åren som skiljer dem åt en viktig aspekt, de har uppstått ur delvis olika kontexter, identitetsmässigt.
Kort prolog: Även om Internets första decennier var en lekfull barndom, när lärandet och skapandet fortfarande var motorn så kan man tala om en period när striden om internet utvecklades. Kanske kan man säga att nånstans runt 2002 till 2008 därmed blev nätaktivismens trotsålder, tonårsperioden när man skulle bråka med etablissemanget, med de regler som fanns, bryta mot utegångsförbud och svära i kyrkan. Tiden när internet var punk. Detta var tiden när segare strukturer bjöd upp till kamp och estetiken här var tydlig: piraterna började segla: i bukter, byråer och partier. Men nu, när det bubblande tonårstrotsiga varit med ett tag förändras spelplanen, i takt med några av dess aktörer.
Rebellestetiken är tilltalande. Alla vill vara utmanaren, the underdog som reser sig på 5 och vinner matchen. Även Jan Guillou (delägare av Piratförlaget – som nyligen inte fick ut ip-nummer från server med talböcker i Hovrättsdom).
Samtidigt växer den regleringsmässiga överbyggnaden åt ett håll som inbegriper mer statlig och upphovsrättslig kontroll, fildelningssiternas fildelningssite ur ovan nämnda tidsålder The Pirate Bay, ett tydligt uttryck för protesten, trotset och brytandet mot etablissemangets normer, är hårt pressat av den dömande makten, sitens operatör dras in i målet, frågor om integritet i relation till övervakning samsas i samhällsdebatten med kreatörernas och kulturindustrins bevarande. Och här händer något. Som kan vara tecken på en mognadsprocess.
Men är det bara estetiken som förändras, eller är det även något mer grundläggande och identitetsmässigt? Några exempel på det senare: Med begrepp som fraktalpolitik och medborgarjournalism kan man beskriva hur nätaktivismen påverkat, exv. telekompaketet. Här kan man placera den redan nämnda nätverkande Juliagruppen (”internets vänförening”!) som till och med nämns av biståndsminister Gunilla Carlsson på newsmill som verkande ”för ett fritt och öppet internet”. Vi har sett en kamp för mänskliga rättigheter i iran med förgreningar till svenska nätneutralitarianer (som man skulle kunna kalla dom), WeRebuilds öppenhetsutredning, den franska gruppen La Quadrature du Net, bloggarnas seglivade påverkan i FRA-debatten när traditionell medias pansarkryssare både la till sent vid frågan och sedan för snabbt stövade vidare (fyll gärna på med fler exempel).
En fråga är naturligtvis om det hela är toppen på isberget, eller bara själva isberget? Mycket talar för det förra. Även om klustrena är små så tycks deras förgreningar vara större och i viss mån deras effekter stora. Och det ser ut som en föregångstrend för vad som komma skall, i större mått. När medvetenheten väl är planterad finns det väl ingen rimlig återvändo? Det finns med andra ord tecken på att utvecklingen går åt ett annat håll än vad Måns Svensson befarade i det sköna maj, efter både TPD-dom och införande av ipred:
Omfattningen vad gäller de attacker på unga nätkulturer som upphovsrättsindustrin via EU just nu formerar är av en sådan dignitet att man får förmoda att nätkulturerna kommer att tvingas allt längre in i en motståndsidentitet. Om man till det lägger att upphovsrättsindutrin förmodligen backas upp i sina ambitioner att bygga en central kontroll och övervakning av nätet, av ett säkerhetstänkande som uppstått i kölvattnet av bland annat “nine-eleven”, så förstår man att det är starka krafter som är i rörelse.
Det finns en aktivism som på ett annat sätt vill bygga, på ett annat sätt vill skapa nya strukturer baserat på en etik som har fötts ur nätverkets förutsättningar, ur internets möjligheter snarare än risker. Kort sagt, som att en gryende våg har börjat rulla där fröet är sått för en trovärdig övergång från en motståndsidentiteten i en projektidentitet. En förståelse i att det går att delta, det går att påverka, och det går att förändra – lagarna är inte huggna i sten. Politiken är inte till enbart för professionella. EU är inte en ointaglig borg långt bort. Grupper som kämpar för en ideologi som inkluderar förändringar för kollektivet, inte bara deras egen roll i förhållande till en gammal, traditionell logik.
Och Piratpartiet då? Den politiska kropp som anammat det vajande seglet, och i så mycket motståndets estetik. Hur når de nästa steg? När blir estetiken en black om foten för ett nödvändigt identitetsbyte? Lars Ilshammar och Kajsa Klein har på newsmill varnat för att underskatta partiet med hänvisning till att de bygger på en ”bestående samhälls- och värderingsförändring”. Kan partiet stå på egna ben, som en trovärdig projektör och byggare av framtiden?
Det intressanta och svåra året inför riksdagsvalet 2010 kommer att få utvisa detta. Eller som Falkvinge sa, när jag tog upp frågan om detta svåra år: – ”Alla år är svåra”.
Om piratpartiet och riksdagsval: sr nyheter24 dn
Om “när tekniken förändrar politiken”
Presentationen på När tekniken förändrar politiken var bra, tackar för frågor och kommentarer som vi fick. Den som vill läsa ett längre referat om dagen kan göra det hos Daniel Risberg här, och se filmer hos Makthavare.se här. Det skall absolut tilläggas att det, bilden till trots, var Henrik Pålsson från Ericsson som drog det tunga lasset vid presentationen. Han delade med sig inte bara av sina erfarenheter från projekt i Indien, men också de sk Millennium Villages i Afrika. Längst ner i hörnet ser du George Joseph som också presenterade kort. Han är vår direkta samarbetspartner på plats, genom att han är principal of the District Institute of Education and Training (DIET), i distriktet Kasaragod, delstaten Kerala, Indien.
Stefan in action. Bild: Tack till Jonatan Walck
Arbetet med att formera networking@school och få projektet att flyga fortgår såklart oförtrutet.
Cybernormer på Fokus temadag
För er som råkar befinna er på Fokus temadag “När tekniken förändrar politiken” på Södra Teatern i Stockholm under torsdagen den 15 oktober så vill jag flagga för presentationen av det pilotprojekt som cybernormer försöker jaga igång. Vi kallar det Networking@Schools och har skrivit om det i bloggen tidigare. På temadagen skickar vi fram vår samarbetsparter på Ericsson, Henrik Pålsson, som kommer att presentera projektet i en session kl 10 med namnet “Digital demokratisering“ som hålls av Juliagruppen. Jag och George Joseph, vår kontaktman i skolväsendet i Kerala, Indien, kommer att finnas på plats. I samma session hittar du även även Wireless Africa, som arbetar med att bygga lättskött infrastruktur för internet i ännu ouppkopplade delas av Afrika.
Holy Family School, Kasaragod, Kerala, Indien.
Uppdatering: kolla med fördel in biståndsminister Gunilla Carlssons inlägg på Newsmill idag, där hon talar om e-bistånd och digital demokratisering.
Kinesiskt upprop för digitala rättigheter
Internet som mänsklig rättighet är en fråga som vi på Cybernormer tidigare berört som hastigast. Då gällde det projektet Networking@Schools som Cybernormer driver ihop med Ericsson AB, och som ämnar tillhandahålla internettillgång till ett antal skolor i den indiska delstaten Kerala. Frågan är dock något som diskuteras även i andra forum.
Igår var det årsdagen av bildandet av Republiken Kina, den statsbildning som genom Xinhairevolutionen år 1911 innebar slutet för den sedan länge regerande Qing-dynastin. För att uppmärksamma dagen presenterade igår en grupp kinesiska intellektuella ett upprop som de kallar Deklarationen om Mänskliga Rättigheter på Internet [engelsk länk] (Declaration of Internet Human Rights [kinesisk länk]). Att uppropet kommer just från Kina, och att det släpptes just igår, kan nog ses som en kommentar till den censur av kommunikationsvägar som Kina gjort sig känt för.
Man skriver bland annat:
Vi ser och förstår hur den tekniska revolutionen [som internet fört med sig] har medfört vad gäller utveckling och social förändring. Vi ser dess potential vad gäller att stärka basala mänskliga rättigheter och friheter för det kinesiska folket. Vad internet tillfört till civilisationen kan liknas vid historiska upptäckter som såväl järnet och elden, som uppfinnande av plogen och hjulet.
Sedan följer ett tio punkters upprop som inleds med:
1. Yttrandefrihet på Internet är en del av den medborgerliga yttrandefriheten. Det är vår mest basala mänskliga rättighet och en något totalt grundläggande som bör vara värnat, högt värderat och skyddat.
Att Internet hör till något som bör värderas högt är alltså något som diskuteras även i klart mer tillslutna delar av världen. Nyttan med projekt som Networking@School aktualiseras än mer när man ser vidden av de strävanden och ställningstaganden som görs runt om i världen.
Cybernormer och Networking@Schools kommer göra en presentation på Fokus temadag “När tekniken förändrar politiken” ihop med projektet Wireless Africa, som arbetar med att bygga lättskött infrastruktur för internet i ännu ouppkopplade delas av Afrika. Juliagruppen håller i samtalet som går under namnet “Digital demokratisering“.
The Pirate Bay får inte synas i Google
Idag upptäcktes det att The Pirate Bay slutat synas i Google-sökningar. Inte helt och fullt, men tillräckligt mycket för att man ska dra ögonen åt sig. Först ut var snacket på Twitter, därefter bloggar, och sedan hakade såväl Svenska Dagbladet, Idg, bloggar, utländsk press och Sydsvenskan på.
Gör man en sökning på “The Pirate Bay” dyker det upp några nyheter och Wikipedia-sidor om TPB, sedan en regelrätt scam-site som utnyttjar The Pirate Bays goda namn och först därefter kommer en undersida till TPB-index upp. En av nyhetssidorna handlar just nu dessutom om avstängningen, vilket blir lite ironiskt.
Anledningen till avstängningen tycks vara ett krav från någon rättighetsinnehavare enligt den amerikanska datalagen Digital Millenium Copyright Act – DMCA. Någon har alltså klagat på verksamheten som The Pirate Bay bedriver och därigenom fått den borttagen från Googles register. Några frågetecken börjar genast fladdra.
Det är klart problematiskt om en nationell lag som DMCA används för att påverka tillgång av tjänster på global basis. Internet är helt klart en global företeelse, och därmed blir det svårt att motivera att på grundval av nationell lagstiftning begränsa sökresultat för användare från hela världen.
Dessutom är inte hela The Pirate Bay avstängt från Google. Som synes på bilden dyker sökresultat upp som pekar på vissa undersidor. Det som tycks vara borttaget är förstasidan, som i sig inte innehåller något annat än en sökmotor. Om det nu gäller ett krav enligt DMCA så är det tokigt om det som försvinner ur sökresultaten är en av få sidor på sajten som inte ens pekar till något som skulle kunna tolkas som upphovsrättskränkande.
Uppdatering: Under kvällen har tydligen sökspärren tagits bort, och The Pirate Bay är åter sökbart på Google.
Är fildelningen tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagen?
Under det senaste halvåret har grafer över datatrafik från Netnod Internet exchange AB diskuterats livligt. Netnod driver sex centrala knutpunkter för internettrafik i Sverige och redovisar statistik för den trafik som passerar deras knutpunkter på sin hemsida.
I grafen ovan ser man en kraftig nedgång i trafiken den 1 april – samma dag som Ipredlagen trädde ikraft i Sverige. Kurt Erik Lindqvist, VD på Netnod var noga med att poängtera att det inte går att dra några generella slutsatser avseende svensk internettrafik utifrån den statistik som Netnod presenterar.
Idag kan man se att trafiken via Netnod i det närmaste är tillbaka på samma nivåer som före nedgången den 1 april. Det är frestande att dra slutsatsen att fildelningen nu är tillbaka på samma nivåer som före Ipredlagens ikraftträdande. Jag ringde därför upp Kurt Erik Lindkvist på Netnod och frågade om det är en rimlig slutsats.
Föga förvånande är han lika skeptisk idag till att man drar några som helst slutsatser avseende svensk internettrafik eller fildelningens omfattning utifrån den statistik som företaget presenterar.
- Jag tror inte att man som forskare skall dra några slutsatser alls. För det första är hälften av våra kunder utländska operatörer, många i Ryssland. För det andra tar internettrafiken andra vägar än via oss. Bland annat går en hel del trafik direkt mellan operatörerna.
Med andra ord kan man om man får tro Kurt Erik Lindqvist inte bevisa vare sig att fildelningen minskade när Ipredlagen trädde ikraft, eller att den nu är tillbaka på samma nivåer.
Men man kan givetvis vända på kuttingen och ställa sig frågan om det finns något i den statistik som Netnod redovisar som talar emot att Ipredlagen resulterade i en omedelbar minskning av fildelningen och därefter en stadig återgång till de nivåer som rådde före Ipred.
Man kan konstatera att en kraftig nedgång (ökad regelefterlevnad) följt av en långsammare återgång (minskad regelefterlevnad) är förväntad. Det har att göra med att vi på förhand visste att den repressiva utvecklingen (ökad övervakning och strängare straff) saknar stöd i samhällets sociala normer. Repressiva reformer utan samhällelig acceptens brukar generera förändringar av regelefterlevnaden som följer det mönstret.
Om man till det läggar att vi idag, genom vår färska undersökning, vet att de sociala normerna inte har förändrats sedan det att Ipredlagen trädde i kraft så förefaller Netnods statistik än mer naturlig. Man hade kunnat tänka sig att rättsliga förändringar under det senaste halvåret och debatten kring dem hade förändrat människors syn på fildelning. Men det är inte fallet – ungdomar ser fortfarande inget fel i att fildela och känner inget socialt tryck från människor i sin omgivning (vare sig från vuxna eller jämnåriga) att låta bli.
Vår undersökning ger dock anledning att ifrågasätta om hela återhämtningen, vad gäller trafiken via Netnod, kan förklaras med att människor åter fildelar olagligt i samma utsträckning som tidigare. Vår undersökning visar att andelen 15-25 åringar som aldrig fildelar har ökat från 20 procent i januari till närmare 40 procent i september. De som fortfarande fildelar gör det dessutom mer sällan idag än i januari. Men det är viktigt att hålla i minnet att minskningen inte beror på förändrad inställning (vare sig hos ungdomarna eller människor i deras omgivning) utan på rädsla för att åka fast. Så vad kan då förklara den återhämtning vad gäller trafik som Netnod upplever?
Kurt Erik Lindqvist påpekar att deras mätningar i princip alltid har visat på en uppgång under hösten för att sedan plana ut under våren och sommaren – så ser den historiska utvecklingen ut. Måhända ser man en kombination av naturlig tillväxt och ökad fildelning.
En annan intressant fråga är om fildelarna har bytt metoder. Gruppen unga som fildelar dagligen är enligt vår undersökning nästan lika stor i dag som före Ipred (strax under tio procent av de tillfrågade). Dessutom kan vi se att den här gruppen i ökande utsträckning använder sig av anonymiseringstjänster (20 procent i januari och 30 procent i september). Man kan spekulera kring att det bland unga finns en kärna som laddar ner upphovsrättsskyddat material över internet och som sedan sprider musik och filmer till sin vänkrets via usb, msn etc. Mer om det vet vi sannolikt när vi gjort våra gruppintervjuer med niondeklassarna vid Lunds skolor.
Läs mer i artikel i Sydsvenskan
Twitterförbud under basketmatcher
Såg i svd idag att twittrande förbjuds under basketmatcher i NBA i USA. Vadå? – tänkte jag – hur ska man kunna upprätthålla det? Störsändare? Astronomiska böter? Mobilpoliser? Så jag fick kolla upp nyheten lite mer grundligt.
Och insåg att det framförallt gällde spelarna. Och då hamnade saken i ett annat läge, fast fortfarande intressant – twittrande spelare under match måste alltså vara något man har problem med…? NBA news rapporterar :
“The league sent a memo to teams on Wednesday telling them that cell phones and other communication devices can’t be used from 45 minutes before game time until after players have finished their responsibilities after games. That includes halftime.”
Så, inget twittrande i periodvilan, mr Bryant. Ok, det kan röra någon typ av mediaöverenskommelse att inget skall avslöjas innan traditionell media fått intervjuat spelarna efter match. Men ändå – varför förtydligandet om att det även gäller periodvilan? Det får en att undra, när får vi se samma våg av användning av sociala medier i sport-sverige?
Kanske något för bänknötarna för att hålla humöret uppe?
SvD svt NBA news The Buffalo News Associated Press Readwriteweb SportsIllustrated Lista med NBA-spelare på twitter
Läs- och länktips
Jonas Andersson & Pelle Snickars (red.): EFTER THE PIRATE BAY
Måns Svensson and Stefan Larsson: Social Norms and Intellectual Property – Online norms and the European legal development
Paul Przemyslaw Polanski: Customary Law of the Internet (Volume 13)
Håkan Hydén, Stefan Larsson, Dennis Töllborg: FRAMTIDSBOKEN: Volym 1.0 - 'The Darling Conceptions of Your Time'
Matthias Baier, Måns Svensson: Om normer
Projektets Facebookgrupp: Gå gärna med!
