Gästblogg: Vad är en cybernorm, egentligen?
Ibland bjuder vi på Cybernormer.se in skribenter utifrån att gästblogga hos oss. Det kan då röra sig om kommentarer kring aktuella och brännande ämnen. Författarna till gästblogginläggen står själva för sitt innehåll, men vi på Cybernormer.se har som förhoppning att inläggen kan väcka diskussion och eftertanke – oavsett innehåll och position.
Vad är en cybernorm, egentligen?
1. Begreppet norm
Vad är en cybernorm egentligen? Det är en fråga som är minst lika intressant som att utreda till exempel vad cyberspace, cyberkrig, eller cyberterrorism kan tänkas betyda. Om vi för en stund lägger förledet “cyber” åt sidan, återstår ett för sociologin mycket intressant, omdiskuterat och i praktiken ganska ungt begrepp: norm.
Om man spårar normbegreppet baklänges i tiden, närmare bestämt i lite mer än hundra år, hamnar man i sekelskiftets Paris. I slutet av artonhundratalet var sociologin en “ny vetenskap”, som utlovade ett vetenskapligt förhållningssätt på det som tidigare hade fallit under de klassiska humanvetenskapernas domäner, exempelvis etnologin, litteraturen och andra filologiska discipliner.
Det är svårt att underskatta det inflytande som Emile Durkheim hade på sociologin i allmänhet, och studier av normer i synnerhet. Det var flera saker som samverkade för att hans fotavtryck i sociologins gyttja skulle stelna och påverka hela disciplinen under nittonhundratalet. Dels var Durkheim i fas med samtidens statistiska tekniker och kunde dra nytta av de datamängder som samlades in, men det fanns också ett växande behov i de industrialiserade nationalstaterna att skapa kunskap om befolkningens sociala liv. Dessutom hade Durkheim lärjungar, som förvaltade hans teorier och metoder, och kanske (med en försiktig reservation) var de de första sociologerna som arbetade i grupp, snarare än reflekterade på sina kammare.
Vad har då detta med normbegreppet att göra? Jo, man skulle kunna säga att det fick sin vetenskapliga innebörd först med Durkheims metodologiska klädedräkt. Ur Sociologins Metodregler läser vi:
“De sociala fenomenen är emellertid ting och bör behandlas som sådana. För att bevisa detta påstående är det inte nödvändigt att filosofera över deras natur, eller att diskutera vilka likheter de har med fenomen inom tillvarons lägre skikt. Det räcker med att konstatera att de utgör de enda data som står till buds för sociologen. Ting är i själva verket allt som är givna fakta, allt som går att eller snarare måste observeras. Att behandla fenomen som ting är att behandla dem i egenskap av data, vilka bildar utgångspunkt för vetenskapen.” (Durkheim 1895: 37)
Normer, tillsammans med andra fenomen som räknas som sociala, blir för Durkheim mät- och studerbara. Men de förvandlas också till sociala ting, det sociala livets “byggstenar”, vilka ligger utanför individen och strukturerar hennes tillvaro.
Hoppar vi ett femtiotal år framåt till den första systematiska svenska sociologin är detta arv väl förvaltat. Torgny Segerstedt, vår första sociologiprofessor skriver 1956 i den programmatiska skriften The Uppsala School of sociology:
“By norm speaker we mean one or several persons (a social institution) who pronounce norms and see to it that they are observed by means of punishment and reward. The father of a family, the board of an organization, the management, all of these are norm speakers pronouncing particular social norms, and the government (the king, the government, the parliament) who pronounce general norms.” (Segerstedt 1956: 87-88)
2. Normer och medieteknologiska innovationer
I våra samhällen finns alltså normer, som ger oss människor de grundläggande sanktionerna för socialt handlande. Om vi bryter mot normer följer bestraffningar, som kan vara uttalade i informella såväl som i formella sammanhang. Normer uttalas och definieras alltid av en normkälla, och vilka av de många normkällor som är mest betydelsefulla kan variera. Men, det är här vi måste ställa oss en kritisk fråga som kopplar specifikt till ”cyber” i sammansättningen cybernormer.
Kan normer finnas i allmänhet, eller formas de även av det medium som de uttalas genom?
Med andra ord – är normer om exempelvis artighet, sex, pengar, lögner etc. funderade på samma sätt oberoende av hur de förmedlas, sprids och diskuteras? Befinner de sig verkligen “där ute” som stabila enheter vilka när som helst låter sig mätas?
Samtidigt som Durkheim verkade en annan Parisisk sociolog vid namnet Gabriel de Tarde, som ger oss viktiga ledtrådar till hur det sociala uppstår i relation till nya innovationer, teknologier och vardagliga bruksföremål. I hans magnum opus The Laws of Imitation skriver han så här om hur “begär” uppstår i förhållande till det sena artonhundratalets nya uppfinningar:
” I answer by suggesting in the first place that, since the desire for cannot precede the notion of an object, no social desire can be prior to the invention by which the conception of the commodity, or article, or service able to satisfy it, was made possible. It is true that the invention was the response to a vague desire, that, for example, the idea of the electric telegraph solved the long-standing problem of a more rapid epistolary form of communication. But it is in becoming specific in this way that such a desire is spread and strengthened, that it is born into the social world. Besides, was it not developed itself by some past, or series of past, inventions, as in the given example, by the establishment of a postal service and, later, of the aerial telegraph?” (Tarde 1903:93).
Tardes formulering pekar på hur vårt sociala liv (där normer spelar en central roll) både förändras på ett kvalitativt sätt då nya innovationer framträder, men samtidigt hur analoga innovationer har likheter med varandra. Om vi byter ut telegrafen, som ju faktiskt liknar ett primitivt internet, kan vi föra ett resonemang liknande Tardes även för cybernormerna. Före internet fanns det givetvis inga normer för vad internet skulle “vara”. Normerna måste istället formas immanent till nätet som praktisk tillämpning och utvecklingslinje (som snarare består av flera utvecklingslinjer). Samtida fenomen som “netikett”, bloggares normer för att länka varandra – till och med språkliga konventioner som exempelvis att 
betyder “glad” – är normer som uppstår, förändras och smittar av sig på nätet.
Men, det finns även saker i cybernormer som kan spåras till långt före det att nätet uppfanns. I de nätpolitiska diskussioner som kokar i Sverige just nu hänvisas ofta till brevhemligheten och nätneutralitet som grundläggande förutsättningar för ett friare internet. Dessa ekar av våra tidigare medieteknologiska genombrott, och deras karaktär som normer får så att säga ett nytt, men ändå igenkännbart ansikte.
3. Normförändringar i samtiden
Det finns en tes om att det speciellt inom upphovsrättens områden pågår en genomgripande normförändring bland den generation som växer upp med internet. Denna fråga ser jag som mycket viktig för samhällsvetenskaperna att besvara, inte bara ur ett inomvetenskapligt perspektiv. Det är även en fråga med politisk sprängkraft, där flera aktörer, till och med från företag och näringsliv, vill ha ett finger med i spelet i att besvara den.
Men frågan måste även formuleras i termer av hur en sådan normförändring ser ut, och vilka konsekvenser detta har för hur våra samhällen sätts samman ur ett större perspektiv. För att flytta fram forskningshorisonten från artonhundratalet till den historiska minut (för vetenskaperna kan minuter vara väldigt långa) precis innan internet slår igenom som ett vardagligt kommunikationsmedium, eller, innan det föds som en arena för normbildning. Torgny Segerstedt skriver 1980 i boken Ordens makt över verkligheten:
“Det är småtidningarnas, väggtidningarnas och torgmötenas marknad. På sextiotalet var det först och främst politiska frågor av Vietnam-typen med FNL, men nur har intresset glidit över till kärnkrafts- och miljöfrågor. Det är visst inte utan makt – det var sådana oidentifierbara grupper som stoppade eller fördröjde DNA-laboratoriets byggande i Uppsala. De nya normkällorna sker ge ord bestämt innehåll och därmed styra våra handlingar och bygga upp både vår verklighetsbild och våra personligheter. Det stora problemet är om vi genom dem ska få en ny världsbild!” (Segerstedt, 1980: 14) *
Segerstedt argumenterar att nya politiska frågor gror och växer till opinioner genom hemmasnickrade palmfletter, anslag och möten. Istället för att komma från de stora tidningarnas ledarsidor eller televisionens reportage, kan nya idéer gro i dessa mindre rumsrena sätt att utbyta idéer medborgare emellan.
Segerstedt frågade med ett utropstecken om det är dessa nya normkällor som ska tillåtas forma vår världsbild. Frågan går dock inte att ställa på ett så pass grovt sätt. På både lyktstolpar och anslagstavlor, precis som i det som ibland kallas för “bloggkloaken”, frodas både bra och dåliga idéer. Men det föreligger en väsentlig skillnad: Det som står på en digital anslagstavla i Mexico kan på under en sekund flimra till på en skärm i Sverige, två personer som vill diskutera med varandra kan befinna sig på två olika torg i två olika världsdelar och det finns i praktiken ingen merkostnad för att starta ytterligare en blogg, ett till Twitterkonto eller en ny chatkanal när nätet väl är på plats.
Exakt vad internet gör med normbildningen i våra samhällen är en öppen fråga, för samhällsvetenskaperna, men minst lika mycket för alla de som deltar, påverkas av och lever sina liv genom, inuti och utanför de kablar som förgrenar sig, likt skogar, spindelnät, eller varför inte svärmar av maneter i havet. Frågan “Vad säger internet till dig idag?” försvinner endast om nätet stängs av, eller den dag vi glömmer bort att det ständigt finns närvarande, så att frågan längre inte är relevant att ställa.
Christopher M. Kullenberg
Doktorand i vetenskapshistoria vid Göteborgs universitet. Bloggar på Intensifier, Resistance Studies och Panspectroism.org.
- Durkheim, Emile (1978) Sociologins Metodregler, Stockholm: Bokförlaget Korpen.
- Tarde, Gabriel, The Laws of Imitation, (New York: H Holt and Company, 1903)
- Torgny T. Segerstedt: “Ordens makt över verkligheten“, 1980, i Tankar som styr Sverige 1980, Torgny T. Segerstedt (red), Stockholm: Ratio
- Torgny T. Segerstedt 1956 The Uppsala School of Sociology, in Acta Sociologica 1/1, 1956
Andra bloggar om: normer, norm, cybernormer, sociologi, tarde, durkheim, segerstedt, förändring
Kommentarer
5 kommentarer to “Gästblogg: Vad är en cybernorm, egentligen?”
Lämna gärna en kommentar!
Cybernorms.net- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012At 0900 o’clock Saturday morning local time we closed the survey that we have had promoted on The Pirate Bay, called The Research Bay. After 72 hours we’ve got almost 100 000 answers – covering people of all ages from all over the world! This gives the research community a great pool of data and […]
- The Research Bay, reloaded 9 May 2012Welcome to Cybernorms.net, the blog of the Cybernorms Research Group. We are a group of researchers mainly based at the Department of Sociology of Law at Lund University, Sweden, affiliated with the Lund University Internet Institute. During three days in April last year the Cybernorms Research Group conducted a big survey study called The Research […]
- Releasing data on online anonymity 3 May 2012The week has been a good week in the media for the LUii affiliated Cybernorms research project. With Måns Svensson, head of the research group, in the lead, we released data from our latest follow up survey on file sharing and online anonymity. We found that when compared to figures from late 2009, 40% more […]
- Conference on norms: session on law, language and the mind 25 April 2012The international conference on norms in Lund, Sweden, is now in its second of two days. The official name is The Normative Anatomy of Society – Relations Between Norms and Law in the 21st Century. Its is arranged by the Department for Sociology of Law at Lund University. Picture from the morning plenary. From the […]
- Conference on norms in April 6 February 2012There is a conference coming up 24-25 April at Lund University in Sweden. If you are academically into norms from any perspective, you should probably check it out. The name of the conference is The Normative Anatomy of Society. Relations Between Norms and Law in the 21st Century and it deals with “to promote an […]
- The Research Bay closed, for this time 12 May 2012
Christopher: “I våra samhällen finns alltså normer, som ger oss människor de grundläggande sanktionerna för socialt handlande”
Jag gillar att det inte står “i samhället”!!! Samhället finns inte som en storhet runt om oss. Men däremot finns det massa samhällen (repetitioner och förtätningar som cirkulerar runt torg) kring oss. Vi kan koppla oss, koppla ur, koppla om. Men vi kan inte befinns oss inuti samhällena, lika lite som vi befinner oss inuti internet. Vi kopplar upp oss repetitivt (puls). Och vi producerar rytmer kring pulsen vilket vi känner igen som samhällen, communities, societies.
Istället för att betona att normer “finns” kan man väl snarare tänka sig att de cirkulerar som innovationer vilka behöver aktiveras, ex genom en moderator som filtrerar bort normbrott som ex personangrepp.
Per: Samtidigt finns det väl normer vilka inte är beroende av en “moderator” eller ett “rättsväsende”. Normer vilka är sprungna ur en social gemenskap och som upprätthålls av den specifika gemenskapens sociala kontroll. Jag gillar att se på normer som samhällets DNA. Koder vilka skapar kontinuitet oberoende av att individer kommer och går. Individer kan givetvis bryta mot normer och till och med omforma dem. Men bara om de får acceptens i den omgivande gemenskapen. Det är för övrigt inte alldeles enkelt att “koppla ur” – särskilt inte när det gäller de rättsliga normerna. Men jag håller med dig om att normer är dynamiska och rörliga – om än med en viss inbyggd tröghet. I tider av omvälvning är normbrytarna förmodligen ofta steget före in i nästa normstruktur.
Samhällsanalys:
http://newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-svenska-samhallet
Måns: “Samtidigt finns det väl normer vilka inte är beroende av en “moderator” eller ett “rättsväsende”.
Det finns också den “specifika gemenskapens sociala kontroll”
Jo, du har självklart rätt. Normer kan aktiveras av en mobb, eller av enskilda vanligtvis en själv, eller av någon som fått i uppdrag att underlätta normen, eller av institutioner.
Normer som är informella är svåra att göra motstånd mot. De drivs då vanligtvis av självvalda normledare och bestraffare. Vanligtvis döljs de självvalda normledarna genom att påstå att vår organisation inte har ledare, att den är platt, att vi jobbar i kaos och informellt.
Valda ledare kan istället roteras eller avsättas demokratiskt. Det var för att bryta med bilden av normer som något spontant som jag valde exemplet med moderator för mailinglista eller blogg.
Se vidare min text om Strukturlöshetens tyranni där jag skriver mer utförligt om detta.
http://ickevald.net/perherngren/strukturloshetenstyranni.htm
[...] man lägger i normbegreppet, men också utifrån vilket perspektiv man väljer att se på det hela. Måns Svensson gav en tydlig fler-liner när han svarade på en av våra första gästbloggar: Normer är sprungna ur en social gemenskap och upprätthålls av den specifika gemenskapens [...]