Comments on: Problematisk misstanke om jäv

By: Maria Rensfelt

Maria Rensfelt — Tue, 05 Jan 2010 18:32:53 +0000

Grunden i den rättsociologiska diskursen är relationen mellan samhället och rätten. Vem som påverkar vem och hur då. För mig illustrerar jävsdiskussionen i The Pirate bay målet (TPBmålet) just detta, nämligen samhällets påverkan på rätten. Sällan diskuteras i dagspressen om rättens relation till samhället och vad som egentligen bygger ett rättsväsendet. Istället fokuseras på hur man genom hårdare regler och lagar skall tvinga samhällets medborgare tilllydnad. I och med, den för mig uppenbara, jävssituationen i TPBmålet har dock denna viktiga diskussion tvingats upp på bordet.
Henrik Brändén skriver i SvD 090604 om hur samhällets förtroende för rättsväsendet påverkas negativt av den uppkommna TPB diskussionen, något som även andra kommentatorer nämnt bla SJ. Han berör det som enligt mig är essensen i ett fungerande rättsystem nämligen samhällets syn på detsamma. En rättsstat fungerar inte tackvare sina regler, som många tycks tro, utan tackvare dess medborgares respekt för dessa regler. Svenskt rättsväsende är beroende av dess medborgares respekt och de har i och med detta spektakel i alla fall förlorat mitt. Låt oss hoppa att inte fler blir lika uppgivna för då kanske det svenska rättsväsendet verkligen får se hur lätt ett rättsväsende utan stöd från dess medborgare faller. Eller mer korrekt hur tungt det faller!

För god läsning i rättsociologins grund rekommenderas Rätten i samhället av Mathiesen

By: PM

PM — Sat, 29 Aug 2009 14:05:06 +0000

Fallet med Norströms eventuella jäv är enligt min mening ett tydligt exempel på hur rättstillämpningen i princip kan påverkas av samhällsopinionen. Här har målets förlorande sida valt att lägga fokus på hans medlemskap i en upphovsrättslig förening. Viket i sak är rimligt då jäv kan anses föreligga om särskilda omständigheter riskerar att rubba förtroendet för domarens opartiskhet. Samtidigt bör dock noteras att det naturligtvis ligger i den förlorande partens intresse att få domen omprövad pga jäv. Sett i samband med den fildelnings- och integritetsdebatt som varit aktuell under senare tid är inte oväntat att reaktionerna har blivit starka. Kanske har Althin därför haft förhoppningar om att nyhetsrapportering och media ska kunna påverka fallets utgång. I en annan kontext hade sannolikt inte Norströms medlemskap upprört lika mycket. Att en domare har tillräckliga kunskaper för att kunna medverka till en korrekt dom torde snarare vara mer önskvärt. Helt kan inte risken för jäv bortses från, men samtidigt måste man vara uppmärksam på anledningen till att frågan överhuvudtaget har lyfts i detta sammanhang. Lyfts den alltför lättvindigt kan i förlängningen mycket stora delar av domstolarnas kunskaper ifrågasättas.

By: EE

EE — Fri, 10 Jul 2009 07:02:09 +0000

När domaren Tomas Norström påpekar för andra att de kan vara försatta i en jävsituation men inte reflekterar kring sitt eget förhållande till målsägarsidans företrädare visar han på ett mycket dåligt omdöme. Det problematiska är inte, menar jag i detta inlägg, om domaren är jävig eller inte, utan att han underlåter att lyfta frågan och därmed visar på en oförståelse för den eventuella problematiken. Denna problematiks utbredning som vi dessutom fått ytterligare förklarat för oss i medierna efter att frågan uppmärksammats, nämligen att denna situation är så vanlig att en mycket stor del av domarna i svenska domstolar skulle ha betrakats som ogiltiga ifall slutsatsen är att Norström var jävig i rättegången mot TPB. Norström visar på en djup oförståelse för den makt som han besitter och det inflytande som domen får på området och framtiden. Konsekvensen blir inte bara att fildelare förlorar förtroendet för rättsväsendet, utan även att fildelningen fortsätter eftersom den avkunnade domen inte har legitimitet vare som rättskälla eller som en korrekt avkunnad dom – för fildelarna. För att få fildelarna att sluta fildela måste inte bara anledningen i sig verka rimlig, utan också omständigheterna kring de som fattar beslut i frågan. Sådan var inte situationen i TPB rättegången, anser de unga fildelarna, och domslutet är lätt att vifta bort som ett dåligt skämt från en föråldrad generation. Domen kommer få lika litet genomslag hos gemeneman som om det visat sig att Tomas Norström själv är en fildelare av rang.

By: JP

JP — Sun, 21 Jun 2009 19:20:00 +0000

Vissa av kommentarerna tycks inrikta sig mot att sociala strukturer och rättsliga modeller möjliggör att makten, i domstolar, inte utövas under lagarna. Så kan det säkerligen vara men intressant i sammanhanget är att svensk rätt ingår i kategorin romersk-germansk rätt där den främsta rättskällan är lagarna som i sin tur är skrivna av (demokratiskt vald) en författningssamling. Detta att jämföra med anglosaxisk rätt där prejudikat utgör den främsta rättskällan och lagar och förordningar alltid tolkas mycket snävt då dessa endast är förtydning/inskränkning av den domarskapta rätten. En domstol kan således sätta sig till doms över lagtexten på ett helt annat sätt än i länder med en romersk-germansk rättstradition. Det är inte helt ovanligt att stöta på ord som ”politiska aktivister” syftat till domare i ex USA: s (anglosaxiskt rättssystem) högsta domstol. I diskursen om vilket av de två systemen som är att föredra så är det allmänt vedertaget att den största styrkan i ”vårt” system samtidigt är dess största svaghet; en domare har inget annat val än att döma efter det som den lagstiftande församlingen (våra politiker) har beslutat om – rätten utövas i demokratisk ordning. Emellanåt kan det dock vara så att normer förändras och dömande under lag kan ge – för majoriteten – absurda konsekvenser. I anglosaxisk rätt så kan en domare ”rätta” till föråldrad lagstiftning på ett annat sätt. Med detta sagt så tror inte jag att det går, för domaren, att lämna subjektiva uppfattningar bortom yrkesrollen. Det är dock fullt möjligt att ha ett system som, mer eller mindre, inte tillåter domarens personliga uppfattning färga dennes domslut. Frågan är om detta alltid är önskvärt.
I Sverige har dilemmat, möjligtvis oavsiktligt, någorlunda lösts av nämndemansinstitutet; vanliga medborgare som skall representera det sunda förnuftet när domarens förlitning på lagen skenar iväg – eller nämndemän som skall väga upp domarens subjektiva intressen (maktens?) med sina egna? Jag ställer mig dock frågande till varför deras ”personliga normer” är att föredra framför domarens dito eller för all del, varför de skulle kunna uppvisa mer sunt förnuft än domaren. Sammantaget torde det – åtminstone i teorin – finnas mindre utrymme för en domare att utnyttja sin jävsställning i ett system som det svenska. I övrigt håller jag med signaturen ALC om att rösterna om jäv i det aktuella fallet kan förklaras av politiska intressen och inte det objektiva förhållandet.

By: ED

ED — Sun, 21 Jun 2009 18:56:39 +0000

Enligt rättegångsbalken regler är domare jävig när det föreligger en omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ett mål. För att jäv inte ska anses föreligga krävs dels att domaren verkligen är opartisk, dels att han uppfattas som opartisk utåt sett. Regeln är en nödvändighet för att upprätthålla rättssäkerheten och förtroendet för rättstillämpningen. Domaren ska bortse från personliga åsikter och inressen men det är även av vikt att betona att det för domstolarnas legitimitet krävs att de tilltalade och samhället i övrigt upplever rättegången som rättvis. Att domaren som i Pirate-Bay målet är medlem i en organisation som arbetar för starkare upphovsrätt och på så sätt känner större tillhörighet med ena sidan i ett mål, anser jag absolut ska ses som jäv!

Frågan är dock om full objektivitet verkligen kan uppnås. Domare påverkas liksom alla andra människor av sin bakgrund, erfarenheter och värderingar, om inte medvetet så i alla fall kanske omedvetet. Clas Engström pekar på detta problem i sin bok “Den obeskedlige domaren” och menar att vilken samhällsklass man tillhör har en avgörande betydelse för utgången i ett mål. En domare känner större tillhörighet till “sina egna” dvs. män av högre medelklass och har därför en benägenhet att döma människor redan på förhand. Likabehandlingsprincipen är fundamental i rättssystemet och en förutsättning för dess legitimitet. Vad som försegår i domarens huvud vet bara domaren själv, men detta är ett problem som måste uppmärksammas då alla ska vara lika inför lagen oavsett ras, kön och klasstillhörighet!

By: HJ

HJ — Sun, 21 Jun 2009 18:51:59 +0000

Tomas Norström borde nog ha uppmärksammat rätten om sina medlemskap innan han tog på sig ansvaret för Pirate Bay-målet. Detta för att så att säga lägga korten på bordet och undvika de diskussioner som nu uppstått. Jag anser dock inte att Norström varit jävig. Att han är medlem i både Upphovsrättsföreningen och Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd visar bara hans intresse och engagemang för frågorna. Många domare är medlemmar i kriminalpolitiska intresseorganisationer. Innebär det att dessa domare inte får döma i brottmål? Knappast. Medlemskap i kriminalpolitiska organisationer verka inte sticka någon i ögonen. Vad är det då egentligen för skillnad på kriminalpolitiska intresseorganisationer och upphovsrättsliga sådana?

Jag tycker det är viktigt att våra domare har en önskvärd kontakt med verkligheten. Jag ser därför Norströms medlemskap som någonting positivt – det är bra att domarna intresserar sig för aktuella frågor. Om jag förstått det rätt är det just därför som Norström fick ordförandeskapet för målet i fråga. Med tanke på alla teknikaliteter vore det onekligen svårt för en domare utan specialistkunskaper att döma i målet. Som nämnts ovan anser jag dock att Norström, för att undvika att allmänheten skulle ifrågasätta domen precis som man nu gör, bör ha uppmärksammat sina medlemskap.

By: AK

AK — Sun, 21 Jun 2009 18:20:38 +0000

Att samhället har förtroende för rättsväsendets opartiskhet och rätten till en rättvis rättegång är extremt viktigt. Om människor ser att domare är partiska när de dömer, så kan de förlora detta förtroende vilket till slut skulle kunna leda till att människor alienerar sig mot polis och rättsväsende och rättsfunktionerna i samhället skadas.

Det är dock så att gränsen för vad en domare kan göra innan det handlar om jäv måste gå någonstans. Om gränsen är för låg kommer det innebära kostnader och tidsförluster när omlottningar av domare till mål måste göras om efter att misstankar uppkommit – sådana tidsförluster inverkar också negativt på rättssäkerheten. Det är även viktigt för rättssäkerheten att domare fortbildas så att de kan förstå de fall de ska döma i. I min mening bör därför inte denna gräns sättas allt för lågt. Att anse att en domare som är medlem i en organisation som propagerar för starkare upphovsrätt för att fortbilda sig är jävig, är att sänka den nuvarande gränsen markant (som jämförelse är det i dagsläget tillåtet för nämndemän från Sverigedemokraterna att döma i asylmål). En sådan kraftig sänkning skulle i min mening innebära en större skada än nytta på rättssäkerheten.

By: AP

AP — Sun, 21 Jun 2009 15:07:25 +0000

Jävsreglerna i rättegångsbalken fyller en otroligt viktig funktion. Krav på opartiskhet inom rättssystemet är ett måste för att ens kunna tala om rätt och rättvisa. Allmänhetens upprörda reaktioner på informationen om Pirate Bay-domarens medlemskap i intresseförening för upphovsrätt visar hur viktigt det är att rättsväsendet förknippas med objektivitet. För att rättssystemet överhuvud taget ska vara legitimt i samhället anser jag att en sträng tolkning av jävsreglerna är nödvändig. Domaren i Pirate Bay-målet borde helt klart anses vara jävig!

Det kan även vara intressant att föra diskussioner om jäv steget längre och fundera på i vilken utsträckning domare, trots att de inte faller under rättegångsbalkens bestämmelser om jäv, är subjektivt påverkade. Då alla människor färgas av sin bakgrund är fullkomlig objektivitet omöjligt att uppnå. Man kan då fråga sig vilken betydelse det har att en domare kanske omedvetet känner större gemenskap och förståelse för en part av samma kön eller från samma samhällsklass. Clas Engström tar i sin bok, ”Den obeskedlige domaren”, upp flera fall där han menar att framförallt tillhörigheten till viss samhällsklass har påverkat utgången av målet. Då majoriteten av de professionella aktörerna inom rättssystemet är män tillhörande övre medelklass utgör subjektiviteten ett problem. Att många människor känner ett utanförskap och en distans till de personer som ska försvara, åtala och döma dem gör att de redan när de tar första steget in i rättssalen hamnar i underläge. Detta är ett problem som jag anser att man bör uppmärksamma mer än vad man gör idag.

By: A-L C

A-L C — Sun, 21 Jun 2009 14:03:56 +0000

Det handlar om en uppmärksammad rättegång där den fällande domen går emot starka strömningar i dagens samhälle. Likabehandlingsprincipen är en av rättstatens vikigaste principer och innebär att en domstol ska vara opartisk och att ingen ska särbehandlas. Här finns ett påfallande tryck mot domen varför det nästan känns som att jävs-situationen i det här sammanhanget är satt ur proportion. Mina fråga är; skulle jävsanmälan ha tagits upp om inte så pass starka krafter i samhället var emot utgången? Det känns som att motståndarna greppar desperat efter ett sista strå. En domare ska i första hand själv avgöra huruvida han eller hon anser sig vara jävig. I det här fallet har Nordstöm ansett sig kunna vara opartisk i målet, att han t.o.m avsatt en nämndeman pga jäv kan även visa på en angeläget om att domen skulle bli objektiv. Bara för att vissa grupper i samhället inte ser det som något olagligt att fildela trots att det faktiskt är det, ska inte vårat rättssystem nedsmutsas, Nordström sattes som domare i det här målet på grund av sin expertkunskap och som jag ser det har han varken visat ställning för eller emot fildelning. Rubriker säljer och skrämselproagande likaså. Rubrikerna kan dock ha en långt värre konsekvens än att domen ogiltigförklaras, dess påverkan kan nämligen också leda till en misstro inför våra domstolar och därmed leda till ineffektivitet och onödig nogrannhet. För att rättssamhället ska kunna fungera måste en viss mån av effektivitet få användas. Låt domen bli överklagad och angrip utgången och nuvarande lagstiftning istället för att styra in disskussionen på banor som inte har med saken att göra.

By: L.O.

L.O. — Sun, 21 Jun 2009 12:17:57 +0000

I mitt inlägg vill jag särskilt kommentera tre aspekter, nämligen användandet av begreppet ”personlig integritet” som argument, professor Håkan Hydéns uttalande om nämndemännens påverkan av domaren samt domares kompetens.

Jag instämmer med L.L. om att det faktum att fildelarna använder sig av begreppet ”personlig integritet” är intressant. ”Personlig integritet” har ofta en stark laddning hos människor i allmänhet och genom att använda sig av detta finns en möjlighet att locka sympatisörer från grupper som värderar detta högt, trots att frågan om fildelning enligt mig i första hand inte handlar om någons personliga integritet, utan om äganderätt, förfoganderätt och förvärv av egendom.

Vidare menar Håkan Hydén att domaren har ett särskilt övertag i överläggningen när domen ska beslutas. Genom sin juridiska grund har denne ett särskilt ethos, som kan påverka nämndemännen. Av denna anledning förefaller det särskilt förvånande att Norström inte ansett sina egna omständigheter som jäviga, utan endast den bakgrund som en av nämndemännen hade.

Slutligen vill jag lyfta frågan om kompetenta och uppdaterade domare, som S.K. och C.J. diskuterar. Samtidigt som det ligger i allas intresse att domare känner till förhållanden som kan vara relevanta i målen som ska dömas, bör man ha i åtanke den allmänna rättsprincip som säger att domar ska grundas på den information som kommer fram vid huvudförhandlingen. För att rättssäkerheten ska kunna uppfyllas krävs att domar inte beror på ledamöternas specialkunskaper.