Sopa gör Internet svart
Idag är flera stora nätsidor i olika grad svarta. Engelska Wikipedia är kanske det största och mest kända exemplet på det. Utan en hel del trixande går det inte att använda sidan över huvudtaget. En del kanske blir lite fundersamma över det här, men det finns en poäng.
I USA har under den senaste tiden en rätt hätsk debatt om de två lagförslagen SOPA och PIPA ägt rum. Vi på Cybernormer hade nosat på dem lite tidigt i höstas, men blev egentligen inte varse om lagförslagens betydelse förrän vi i november var i San Fransisco och där träffade nätfrihetsorganisationen EFF. Där var SOPA högsta prioritet, och det av flera olika anledningar. Stefan är inne på en viktig aspekt i en tidigare post här på Cybernormer.
Först, i väldigt korta ordalag. SOPA och systerlagstiftningen PIPA är upphovsrättslagstiftning. Målet är att minska nätrelaterade upphovsrättsbrott av alla de slag. Tanken är att det ska vara en effektiv lagstiftning som gynnar upphovsrättsinnehavare. De verktyg som man framför som främsta vapen mot piratism är att man tillgriper åtgärder fort nog för att hantera Internets snabbhet och dessutom hyfsat intrusiva förslag på vilka dessa åtgärder ska vara. Effektivitet alltså.
Stefan nämner i sin post ett faktum som EFF var väldigt noga med att påpeka: De liggande lagförslagen är som gjorda för att hålla processen kort. Tiden mellan att en klagan lämnats in till domstol och åtgärd utförs föreslås vara fem dagar. Fem dagar är knappt vad ett besked om att man råkar vara part i rättslig tvist med vanlig postgång tar för att komma någon tillhands. Och det är verkligen ingen tid att tala om om man dessutom förväntas aktivera (eller bygga upp) ett rättsligt försvar. I själva verket riskerar därför SOPA döda hemsidor innan hemsidesägaren ens hinner reagera. Först därefter, när skadan så att säga redan är skedd, kan man eventuellt få möjlighet att överklaga.
Jag har i en del intervjuer kallat det cowboy-lagstiftning. Och det tycker jag fortfarande att det är. SOPA är typisk lagstiftning som skjuter först och därefter eventuellt frågar om vad det egentligen var som hände. SOPA skjuter dessutom brett.
Den fråga som upprört de flesta på Internet, och som nog också är anledningen att en del sidor nu är svarta, är att SOPA innehåller väldigt tydliga skrivningar om olika former av domänblockeringar. Dels att sidor som sägs strida mot SOPA helt sonika kan bli av med sina domäner, men också att man i särskilda DNS-filter ska kunna blockera “olagliga hemsidor”. Det är en väldigt drastisk och konstig väg att gå.
Det här med DNS har jag pratat om tidigare, och jag tänkte sno vissa delar därifrån för att illustrera. För något år sedan, när Wikileaks var i ropet, skrev jag den här förklaringen på Svt Debatt:
För att hitta rätt på Internet krävs bra kartor. För att en hemsida ska hittas kopplar man på ett lättförståeligt domännamn och pekar namnet till en mångsiffrig IP-adress. Även utan domännamnet kan servern hittas, men då krävs att man känner till IP-adressen som är betydligt svårare att komma ihåg och skicka vidare. En vanlig anledning till de farthinder och felledningar vi upplever som ”långsamt Internet” beror på glapp i någon del av kopplingskedjan mellan vår uppkoppling och den domän och server vi försökt hitta fram till. Domännamnsystemet är olyckligtvis en av nätets mest sårbara punkter.
Att använda sig av DNS-filter är att mecka med Internet kartor. Genom att filtrera bort sidor ur DNS-systemet kan man göra dem oåtkomliga. Man tar bort kartpekaren och det blir klart mycket svårare att hitta. För de flesta verkar det vara en bra lösning. Det är samma system vi i Sverige har för att filtrera bort sidor som polisens barnpornografigrupp kategoriserat som övergreppsmaterial, för att vi vanliga nätanvändare inte ska snubba in på barnporr. Men, det finns vissa problem. Dels de generella invändningar som jag tycker bör föras fram så fort filtrering kommer på tal, och som kan ses på bilden om i min post om “Tema Trippel-kontroll“. Alltså risken att man blockerar för mycket, inte tillräckligt eller kanske sådant som egentligen inte borde filtreras. Men dels också det argument som faktiskt först framfördes i en senat-debatt om just SOPA och som jag återanvänder i en intervju om nyliga filterförsök av The Pirate Bay.
Vill du bli av med en knarkarkvart i ditt kvarter ringer du polisen. Du byter inte plats på skyltar med förhoppningen att kunderna inte ska hitta dit. Sådant löser inga problem. Istället blir det svårare även för dem som av högst legitima skäl vill besöka kvarteret att hitta rätt.
För visst är det så. Även om det i SOPA-fallet är rättsväsendet som bestämmer om de digitala skyltpekarna löser filtrering och blockering väldigt sällan problem. Det är snabba lösningar på klart mer invecklade bekymmer. Genom att försöka filtrera bort fildelningssidor, som sker på flera håll i Europa just nu och som också är en del av SOPA, krånglar man till det för användarna – men de som vill hitta dit kommer ändå kunna göra det (se tydligt exempel från Belgien här, ca 17m27s in). Men resultatet blir med tiden allt fler svarta hål på Internet, och det är något som försvårar även för gemene man. Särskilt när SOPA då är tänkt att agera fort. Risken är att det blir fler hål än vad man hinner laga.
Utifrån ett nätperspektiv är det förstås väldigt dåligt.
(Som talande exempel här kan man ta den Svt Debatt-artikel jag citerar ovan. Av någon oförklarlig anledning har Svt bytt publiceringssystem och därmed gjort en hel massa innehåll otillgängligt. Det handlar förstås inte om filter, men illustrerar ändå problemet med de svarta hålen. För att kunna länka in artikeln måste jag gå via omvägar för att lyckas hitta lagrade kopior någon helt annanstans på Internet. Svårt att hitta, men inte omöjligt.)
Som avslutning klipper jag in en pedagogisk och förklarande film om SOPA. Vill man ha snabbvarianten kan man titta på den här bilden (som innehåller vattenskotrar, Oprah Winfrey och ledsna kattungar).
Cybernorms featuring Roger Cotterrell
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, and the gap problem in a digital context.
In this third episode we meet Roger Cotterrell, the Anniversary Professor of Legal Theory at Queen Mary, University of London and a Fellow of the British Academy.
This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.
The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.
Episode 3: Roger Cotterrell (Cybernorms on Sociology of Law)
Podcast: Play in new window | Download
Upphovsrättsligt stigberoende och kolonisering: SOPA och EUs skyddstider
Tänkte puffa för en artikel of mine som publicerades i decembernumret av den nordiska rättsvetenskapliga tidskriften Retfærd. Artikeln översätter begreppet “path dependence” till “stigberoende” och förklarar hur den upphovsrättsliga trenden kommit att bli så inlåst, och anger en rad delvis bistra konsekvenser av detta. Titeln är Den stigberoende upphovsrätten. Om konsekvenserna av rättslig inlåsning i en digital tid och det är ett tema jag behandlat här på cybernormer innan, och hos torrentfreak, men även som engelskspråkig artikel i en skotsk rättsvetenskaplig tidskrift (Script:ed). Eftersom tidskriften är lite obskyr, i betydelsen att man varken kan köpa lösnummer eller hitta enskilda artiklar efter 2008 online, så kan du hitta min artikel här [pdf].
Jag konstaterar i artikeln exempelvis att det upphovsrättsliga stigberoendet leder till en kolonisering av en rad andra värden och rättigheter. Det är bredden av lagstiftningsinstrument som skapar trenden, och visar på koloniseringen:
“När berörda intressen strävar efter att upprätthålla sin position, riskerar andra skyddsvärden att blir sekundära. När stigberoendet leder till en utvidgad kriminalisering påverkar det också hur hierarkierna ser ut rättigheter emellan. Här kan kriminaliseringen av kringgående av tekniska skydd – som Infosoc introducerade – eller konsumentskyddets försvagande i och med IPRED, utgöra exempel. Dessutom, om datalagringsdirektivet beskriver hur upprätthållande av copyright kan bli indragna i rättsliga åtgärder mot terrorism, visar reformen av telekommarknaden hur upphovsrätten kan komma att knytas till frågor som rör telemarknaden, vilket inte minst inkluderar internetoperatörernas roll, och ACTA hur upphovsrätten kan förstås i termer av handel och därmed vara en del av handelsavtal som kan kringgå mer demokratiskt lagstiftande processer på nationell eller överstatlig nivå.” (s. 139)
Att fokusera mellanhändernas som ansvariga har pågått länge, men kan ändå ses som ha intensifierats med det senast tydliga exemplet i den amerikanska SOPA, dvs Stop Online Piracy Act. SOPA kan man såklart kan läsa om i stormedia som SvD, SvD, DN, SR, men lagförslaget har kanske ändå inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Maktmedlena är oerhört starka, och kan påverka många. NyTeknik förklarar så här:
Lagförslagen SOPA och PIPA innebär att det skulle räcka att det på något enda ställe på Ny Teknik.se, kanske bara i en läsarkommentar, finns en länk till piratkopierat material, för att amerikanska myndigheter ska kunna tvinga internetföretag att blockera hela Nyteknik.se för amerikanska användare.
Inom fem dagar. Utan rättegång.
Lessig är starkt kritisk, nästan med en suck:
SOPA is just the latest, but in many ways, the most absurd campaign in the endless saga of America’s copyright wars. It will be yet another failed attempt in a failed war, and I obviously believe it should be opposed.
Något om skyddstiderna
En annan konsekvens av den upphovsrättsliga inlåsningen är naturligtvis de bisarrt långa skyddstiderna. Den senaste utökningen inom EU skedde i en omröstning i september 2011 och rör skyddet för inspelningarna, som nu förlängs från 50 till 70 år. Detta var jag med och kommenterade i P2:s musikmagasin Mitt i Musiken.
Beslutet motiveras bl a med:
”Artister börjar generellt sett sina karriärer som unga och dagens 50-åriga skyddstid skyddar oftast inte deras framföranden genom hela deras livstid. Därför har vissa artister ett inkomstbortfall i slutet av deras levnad. Dessa kan heller inte alltid förlita sig på sin rätt att undvika eller begränsa stötande användning av deras framförande under deras levnad” (Europeiska unionens råd, 12 september 2011).
Här tycks upphovsrätten ses som ett slags pensionssystem, som på något sätt tycks anta att musikers och producenters viktigaste och mest inkomstbringande tid sker mycket tidigt i deras karriärer och att de även på ålderns höst har rätt att tjäna på vad de gjorde på exempelvis en inspelning för 60 år sedan. Detta är problematiskt, dels för att antagandet är gjort på lösa grunder, det finns inget som hindrar att även äldre artister är aktiva och kreativa, och dels för att påståendet om en förlängning av skyddet från 50 till 70 år efter framförandet skulle ”öka artister produktivitetsnivå” är helt evidensbefriat. Man kan med samma grad av trovärdighet föreslå en diametralt motsatt ståndpunkt, dvs att en kortare skyddstid skulle stimulera även äldre artister att fortsätta skapa istället för att förlita sig på inkomster för något de gjort för mer än ett halvsekel sedan.
Det nya direktivets argument kan ses som en återanvändning av argumentet för ”skapandets bästa”, oaktat det faktum att det snarare hindrar nytt skapande än stimulerar detta, dvs väljer det gamla existerande framför det nya och kommande, till favör för de som äger de flesta inspelningar, dvs skivbolagen.
Upphovsrätten tuffar på och brer ut sig.
Övrigt:
Alexandra Petri om SOPA.
Tema trippel-kontroll
När man pratar om nät och -lagstiftning är det ofta mycket som är svårt att greppa. Vilka lagar och regleringar är relevanta att ta ställning till, vilka är viktiga, hur hänger de ihop? Det finns här vissa bekymmer; 1) det finns förstås en uppsjö av olika typer av lagstiftning som berör Internet, 2) det är ofta väldigt komplicerade processer och 3) det ser inte så himla ljust ut så det blir lätt tungjobbat. Emellanåt får jag därför i uppdrag att lätta upp resonemangen och förklara hur läget ligger.
Låt mig först vara ärlig, jag är inte direkt allvetande på nätlagstiftningsområdet. De tre punkterna gäller i allra högsta grad även mig. Samtidigt som tror jag att man genom att dra upp lite grova skisser över läget kan få en förståelse för hur situationen ser ut idag och hur den kan tänkas utvecklas.
I senaste numret av Magasinet Neo blev jag förärad med ett uppslag i deras serie “Manualen”. Tanken är att förklara mer eller mindre krångliga saker med hjälp av korta texter, rutor, bluppar och pedagogiska pilar. Lite som Bamses skola, även om Neo nog av politiska skäl kanske skulle vara lite tveksamma till en sådan liknelse. Tidningen är sån här betaltidning som inte finns på Internet, så för att inte bråka för mycket lägger jag bara in en blänkare för att visa på konceptet. Vill man läsa hela uppslaget får man köpa tidningen.
Jag hårddrar här hela nätlagstiftningspaketet och fokuserar på Datalagringsdirektivet, Ipred och det system av nätfilter som används i Sverige och andra europeiska länder. Med ovanstående disclaimer i bakhuvudet tycker jag att det är en god och illustrativ trojka som förklarar problemet rätt gott. Tre olika typer av processer – nätfiltren är inte ens lagstyrda – som på olika sätt försöker hantera sådant som upplevs som problematiskt med internet. Och tre processer som kan ses på väldigt många problematiserande vis.
Ungefär samma resonemang, fast i mer lättsam diskussionsmiljö, framförde jag som ett led i Datamuseet i Linköpings samtalsserie “Digitala revolutioner“.
Mitt framförande heter “Kampen om nätet” och handlar just om vilka processer som pågår just nu för att hantera och kontrollera det Internet som fortfarande är rätt öppet. Jag illustrerar det här genom att lite kort först prata om den så kallade Arabiska våren, där Mubaraks totala nedsläckning av det egyptiska nätet ur nätsynpunkt är det mest drastiska – och går sedan över på ungefär samma resonemang som i Neo-artikeln ovan.
Ungefär samma stuk körde jag för övrigt på fackförbundet DIK:s förkonferens “Hållplats 2011″, där jag bjöd på en resa från Pragvåren 1968 via gröna revolutionen i Iran 2009 till en väldigt luddig och eh… frisinnad diskussion om olika typer av nätfilter och -övervakning.
Foto: Brita Wessinger, DIK
På Hållplats 2011 hann vi med ett väldigt givande samtal som jag tycker man borde föra på fler håll. Alltså hur sådant som vi ser i vår omvärld kanske kan tyda på problem som även finns i vår närhet. Jämförelser som jag drar, exvis mellan Mubarak eller regimen i Iran och mer aktuella svenska företeelser är inte värderande jämförelser – men jag tänker mig att det finns många poänger att tjäna på att utifrån sådana handfasta och konkreta långtbortistan-exempel resonera om frågor som vikten av fri information och hur vi hanterar det i en vardag som inte alltid är lika enkel som sådana principer.
Arbetet och nätet: Luiis första konferenssession
Innan det går för lång tid måste rapporteras från vad som kan beskrivas som Luiis (Lund University Internet Institute) första konferenssession. I Lunds bjöds det in till det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet, som för året helt relevant hade uppmärksammat att även det digitala har kommit att påverka stora delar arbetslivet på ett alltmer grundläggande sätt. Vi samlade en session som ett led i att snacka om, formera runt, förstå frågorna med hur relevant det är att bygga något tvärvetenskapligt i stil med Luii.
Efter att ha disputerat på fredagen (14/10), legat i koma över helgen, landade jag på måndagen (17/10) ner som chair för vår dubbelsession. Vi snackade både om konsekvenserna av digitalisiering/internet och samverkande/utvecklande/invecklande/påverkande faktorer överlag men även såklart också med en väldigt relevant inriktning mot arbete och arbetsliv.
Vår session hade namnet:
Labour and the digital: What does the Internet, social networks and digitalised communication change in society and work-life?
Jag skriver mer om detta på FALF’s blogg (Forum för ArbetsLivsForskning), och bland annat en längre logg över de 12 inläggen under dagen.
Cybernorms featuring Reza Banakar
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, and the gap problem in a digital context.
In this second episode we meet Reza Banakar, Professor of Socio-Legal Studies at the Department of Advanced Legal Studies at the University of Westminster, London.
This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.
The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.
Episode 2: Reza Banakar (Cybernorms on Sociology of Law)
Podcast: Play in new window | Download
Metaforernas makt
Jag har idag en understreckare i dagens SvD om metaforernas makt och ofrånkomliga plats i språk och tanke. Den rubrik som gavs fokuserar maktaspekten i första hand, som såklart är betydande och på något sätt ständigt närvarande. Det finns ju något väsentligt relevant i att den som kan etablera en specifik metafor också kan styra hur vi tänker och talar kring ett fenomen.
Den kanske lite dolda baksidan av detta är att meningsskapandet just är ett skapande. Det kunde se annorlunda ut, och den som har tillträdet till att välja begrepp och metaforer att vara betydande, tillåts också att styra tanken i någon mening. Vilket blir extra intressant i förhållande till lag och rätt. Och under ligger en tankestruktur och styr vilka metaforer som skall uppfattas som meningsfulla. Den som kan styra metaforerna besitter en typ av makt. Och etablerade metaforer är svåra att flytta på.
Och då närmar vi oss rätten och rättssystemet. Och de rättsligt etablerade metaforerna är också därmed upphöjda till en oerhört förfördelad position med ett uttalat tolkningsföreträde. För tro inte att det rättsliga på något sätt skulle vara fritt från metaforer. Läs gärna mer i SvD.
Jag drar naturligtvis växlar från upphovsrätten i det digitala samhället, som jag cirkulerar kring i min rättssociologiska avhandling som jag disputerade på den 14 oktober i år.
Uppdatering: Missa inte Torrentfreaks artikel på liknande upphovsrättsligt metaforiska tema.
Avhandlingen
Samtidigt skrivs det om min avhandling idag på lite olika ställen, gärna ihop med en bild på en mycket skäggig variant av mig själv. Under rubriken “Otidsenliga metaforer förvirrar i fildelningsmål” fokuserar Lunds universitets nyhetsflöde på lite olika delar av min avhandling, som normkonflikter mellan rätt och sociala normer, metaforer och underliggande tankestrukturer som delvis förklaringsgrund, m.m. Se även skäggapan reproduceras i PC för alla.
Övrigt
Karin Englund om metaforer i nyheterna (och min understreckare)
Ladda avhandlingen [pdf]: Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society.
Beställ den på Lunds universitets tryckeri, hos Adlibris eller hos Bokus.
Har skrivit om metaforer i andra poster här på cybernormer, bland annat om boken Framtiden, om kategoriseringens makt i TPB-fallet, mm.
Hack-snack, tack?
Tidigare i veckan läckte en rätt stor textfil med hackade lösenord ut på nätet. Det var återstoden efter ett hack mot Bloggtoppen för några veckor sedan som plötsligt flöt upp och började spridas kring nätet. Illa nog kanske, men dessutom hade en hel drös journalister och politiker tydligen registrerat sig på siten med sina arbetsadresser, och dessutom haft samma kackiga lösen där.
På tisdagskvällen körde Svt ett rätt informativt inslag om det här, där jag poängterade att det handlade klantiga journalister som helt missat det här med datasäkerhet.
På fredagen fick jag så chansen att fördjupa de här resonemangen en del i en artikel på SvD Brännpunkt, under rubriken “Slarv ger hackarna öppet mål“. Det börjar som en hyfsat pedagogisk sak där jag förklarar vikten av att sköta sina lösenord bättre, och slutar med en känga åt de journalister som inte tänker sig för hur de hanterar källskyddat material och de tidningshus som outsourcat sin e-post till Google:
Källskyddet riskeras på grund av hackerattack, kunde man läsa för några dagar sedan. Men egentligen är det inte hackarna som gjort detta. I stället är det våra politiker och journalister som med sina officiella arbetsadresser – med samma lösenord som på e-posten – registrerat sig på en högst icke jobb-relaterad hemsida.
Svenska journalisters slarv med datasäkerhet är den stora svagheten här. Inte hackarna eller de sidor som utsätts för intrång. Det är otroligt upprörande att ingen tar de slarviga journalisterna i örat. De sätter själva källskyddet i gungning och i stället för att skylla på arga unga hackare borde de se sig själva i spegeln. Man blir, eller borde bli, mållös över detta oansvariga förhållningssätt till en så viktigt grundbult i vårt öppna och fria samhälle.
För visst är det så. Hackerattacker är så lätta att genomföra att de är klart mycket vanligare än vi känner till. Med lite otur står vår e-post och därmed våra digitala (och med ännu mer otur även våra köttsliga) liv vidöppna. Samtidigt är det flerbottnat. Journalisterna och författarna Linus Larsson och Daniel Goldberg har i både sin bok “Svenska Hackare” och för några dagar sedan på samma Brännpunkt skrivit om att det “inte [är] pengarna som driver hackarna” utan istället en jakt på skoj, spänning och kanske i förlängningen status. Och det är säkert i många fall med sanningen överensstämmande. Även min bild och insikt i hackerkretsar bekräftar detta. Men det finns också mörkare sidor.
Häromsistens snubblade jag under en rätt ordinär forskarrunda på Internet över en hacker-butik som erbjuder intrångsförsök och stulna kreditkort till klart överkomliga priser. Det är för ingen direkt nyhet att sådant existerar, men det är ändå ett intressant tecken. Dessutom ett tecken som faktiskt (!) bekräftar mycket av det jag skrivit ovan.
Prissättningen i hacker-butiken menar jag innebär i princip samma sak som det faktum att folk hackar sidor för skojs skull, eller kanske med enda mål att få jävlas lite med någon. Det är väldigt låga insatser i det här spelet. Alltså kan man anta att det inte är något unikt att en webbsida eller portal av något slag hackas.
Jag vidhåller att det här fortfarande inte är en anledning att vara rädd för nätet i allmänhet eller ens hackare i synnerhet. De flesta hackare jag har kontakt med är väldigt hyvens. Istället måste vi själva fundera på hur vi använder nätet och hur vi hanterar sådant som är känsligt, hemligt, privat eller som vi bara inte vill ska spridas.
Den stora faran vad gäller journalisters källskyddade material är i mina ögon inte hackare. Det är journalisterna själva. Hackarna gör ju det de ska, hackar. Journalisterna däremot, måste lära sig att till varje pris skydda sina källor.
En glad doktor
Tänkte bara kort rapportera från min disputation i fredags. Kort sagt: betygsnämnden godkände min insats och min avhandling. Ingen av ledamöterna flikade in någon erinran om att något annat borde vara fallet.
Allt gott, således.
Och plötsligt, efter ca 2,5 timmars utfrågning och diskuterande förvandlades jag från en för stunden först rätt så stressad doktorand, till en alltmer utåtriktat engagerad och avslappnat diskuterande doktorand, för att slutligen avluta metamorfosen som en glad doktor i rättssociologi.
Här är de mest centrala för hela föreställningen. Från vänster: Pelle Snickars (betygsnämnd), Jan Ljungberg (opponent), Reza Banakar (betygsnämnd), Håkan Hydén (handledare och disputationens ordf.), Karsten Åström (betygsnämndens ordf., meddelade beslutet), Måns Svensson (handledare) och Stefan Larsson (segerrusig, nybliven filosofie doktor i rättssociologi). Foto: Kari Rönkkö.
Foto: Ulla Larsson
Forskargruppen Cybernormer har med andra ord producerat sin första avhandling, även om jag förvisso påbörjade avhandlingsarbetet innan vi startade forskargruppen. Trots att mycket såklart är mina tankar och mina val av ord för avhandlingen, så går det inte att komma ifrån att mycket är format i den tankekontext som är Cybernormer. Så, i vart fall delvis, är det vår avhandling. Vilket inte minst befästs av att Måns Svensson och Håkan Hydén varit mina handledare och därtill är medförfattare på tre av fyra i avhandlingen ingående artiklar.
Detta betyder inte bara att jag har cybernormer som grupp, som kontext, som tankekatalysator, att tacka för en hel del, utan även att det inte bara var jag som var under prövning i fredags. Vi prövades.
Med framgång.
Det känns bra.
Opponent Ljungberg slipar knivarna. Foto: Peter Mezei.
“Å ena sidan och å andra sidan”. Foto: Peter Mezei.
“It wasn’t me”. Foto: Peter Mezei.
AVHANDLING:
Metaphors and Norms – Understanding Copyright Law in a Digital Society
Ladda ner avhandlingen här [pdf].
Beställ boken på Lunds universitets tryckeri.
Beställ boken hos Adlibris eller hos Bokus.
En ljudinspelning av disputationen har smygit fram på nätet. Ljudkvalitén är dock inte tiptop.
Läs gärna den ungerska upphovsrättsexperten Peter Mezeis recension av både avhandling och disputation.
Cybernorms featuring David Nelken
[This is a post from the Cybernorms.net blog, which is the English equivalent to Cybernormer.se. You can follow this link to read this post at its original URL.]
Cybernorms.net at Lund University proudly presents a brand new series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociologists of law, in search of answers for questions about socio-legal theory, social norms and legal rules in the creation of Europe, the gap problem in a digital context.
In this first episode we meet David Nelken, PhD, Distinguished Professor of Legal Institutions and Social Change at the University of Macerata, Visiting Professor of Criminology at Oxford Law Faculty (from October 2010 till September 2013).
This series of lectures is the Cybernorms research group’s contribution to the web-based distance-learning masters program “Sociology of European Law” (SELA) at the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. A new episode will be released once a month featuring a new interview.
The whole series of lectures will be possible to find on iTunesU, using the search term “Cybernorms” in the search field in the upper right corner. Or watch them here on the Cybernorms blog.
Episode 1: David Nelken (Cybernorms on Sociology of Law)
Podcast: Play in new window | Download
Cybernorms.net- Cybernorms featuring Roger Cotterrell 15 January 2012Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Hungarian conference on Human rights v. Copyright in Feb 2012 10 December 2011We have during the last few years heard arguments for treating internet access with a rights-based approach, and we have seen national legislative examples of it (i.e. Finland, Costa Rica). That the internet and access to it, means so much for so many in terms of how we lead our lives, education, information, banking etc, […]
- Copyright and metaphors 5 November 2011Don’t miss the TorrentFreak article on my PhD thesis Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society (download thesis here [pdf]). TorrentFreak writes: When talking about piracy the entertainment industry and politicians often use the term “theft.” This is a huge problem according to the Swedish sociologist of law Stefan Larsson. In [. […]
- Cybernorms featuring Reza Banakar 4 November 2011Cybernorms.net at Lund University proudly presents a series of lectures on Sociology of Law hosted on iTunesU. The series display interviews with some of the worlds most prominent scholars in the field today. Håkan Hydén, professor at the sociology of law department, Lund university, has traveled around Europe in this first season, talking to famous sociolog […]
- Understanding copyright law in a digital society 14 October 2011Stefan Larsson, member of the Cybernorms research group, is today defending his doctoral thesis at the department of Sociology of Law, Lund University. The titel of the thesis is Metaphors and Norms – Understanding copyright law in a digital society Abstract: This is a compilation thesis in the sociology of law, which analyses copyright law […]
- Cybernorms featuring Roger Cotterrell 15 January 2012
