Cybernormpublikationer 2014d – Rätten, kränkningar och korruption

Och så, slutligen, tar vi en fjärde post med cybernormerpublikationer från 2014, med ytterligare en rätt bred och insamlande kategori: Rätten, kränkningar och korruption. Föregående har behandlat 1. upphovsrätt och fildelning, 2. tillit och digitalisering, och 3. arbetsliv, innovation och legitimitet. Det är ytterligare några publikationer på gång som vi får återkomma till senare. Jag har dessutom dragit gränsen lite löst vid vetenskapliga publikationer, och därmed skippat debattartiklar och annat, men inkluderat rapporter och antologikapitel, till exempel. Syftet är här inte att diskutera var man bäst drar gränser för vad som borde kallas vetenskap utan för att visa upp vad forskarna i gruppen cybernormer publicerar åt det hållet. Vi behöver vara duktiga inte bara på att vetenskapa, utan även på meta-arbetet att berätta om vad vi gör och arkivera i LUP och annat.

Cybernormer publikationer 2014__4

 

(Rapport) Nätkränkningar: en studie av svenska ungdomars normer och beteenden
Måns Svensson och Karl Dahlstrand släppte i mars 2014 en oerhört aktuell rapport som bygger på empirisk data som samlats in inom ramen för forskningsprojektet Kränkningar i en digital kontext som finansieras av Brottsofferfonden. Bearbetningen har genomförts av Måns Svensson (projektansvarig) och Karl Dahlstrand, båda verksamma vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet och LUii. På Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kan man läsa om rapporten, och även ladda ner:

Rapporten Nätkränkningar visar att nätkränkningar är ett reellt problem för unga människor som samhället ännu inte har hittat några bra former för att hantera. Potentiella kränkningar på nätet är en källa till oro bland unga människor. Bland de unga kvinnorna uttrycker nära var fjärde att de är ganska eller mycket oroliga för att personer kan få en negativ bild av dem utifrån vad som finns på nätet.

Rapporten har sammanställts på uppdrag av Ungdomsstyrelsen och skall utgöra ett kunskapsunderlag till myndighetens regeringsuppdrag (U2013/4492/UC) Uppdrag att genomföra insatser mot kränkningar, trakasserier och hot via internet och andra interaktiva medier.

(Recension) THERESE ENARSSON, Brottsoffer i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter, 258 s.
Här gör Karl Dahlstrand en läsning av Therese Enarssons avhandling (varför är den så dyr?), för Svensk juristtidning.

(Kapitel) Rättens transcendens. Om skälighet inom avtalsrätten och relevansen av Rawls rättviseteori
Här gör Karl Dahlstrand en rättsvetenskaplig analys av den avtalsrättens centrala generalklausul som gör det möjligt att jämka eller ogiltigförklara oskäliga avtalsvillkor. Paragrafen är omstridd och har tilldragit sig intresse då den öppnar upp för rättstillämparens skönsmässiga avgöranden – att det inte finns några riktlinjer för vad som kan betecknas som oskäligt utöver den domstolspraxis som utvecklats. Det kan därmed vara svårt att förutse effekterna av ett avtal och generalklausulen har även tillämpats analogt inom andra rättsområden än avtalsrätten. Generalklausulen är därtill intressant ur flera moralfilosofiska, samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga perspektiv. I kapitlet lyfts särskilt den analytiska filosofin och John Rawls rättviseteori fram och diskuteras utifrån denna generalklausul.

(Kapitel) Rethinking Corruption in Post-Soviet Uzbekistan: Ethnography of “Living Law”
Det här kapitlet av Rustam Urinboyev och Måns Svensson studerar Uzbekisk korruption genom etnografiska studier vid bröllop, vilka analyseras genom att använda sig av Eugen Ehrlichs begrepp kring Levande rätt. Kapitlet förkommer i boken Eugen Ehrlich‘s Sociology of Law (LIT Verlag), med Papendorf, Machura och Hellum som redaktörer.

(artikel) Justice ‘Under’ Law: The Bodily Incarnation of Legal Conceptions Over Time
Den här artikeln publicerades i veckan i issue 4 av tidskriften International Journal for the Semiotics of Law. Artikeln utgår från kognitionsvetenskaplig teori om förtingligande och analyserar hur vi förstår och har förstått rätten som något förtingligat genom århundradena. Titeln antyder en av vinklarna – den spatiala, dvs i det här fallet att rättvisan befinner sig eller ska spelas ut under lagarna. Jag utvecklar det som jag publicerade förra året i en svenskspråkig artikel om rätten som rum, kropp och kontext. Jag fokuserar tre kategorier som jag ställer upp: rätten som objekt, rätten som en vertikal relation, och rätten som en areal.

Det som ger lite extra krydda, tycker jag, till den här artikeln är att jag använt mig av Google Ngram Viewer för att empiriskt studera hur ett urval av begrepp har använts i de miljontals böcker som Google scannat. Jag valde att studera utvecklingen mellan 1800 till 2000, och då kan man exv se saker som det här:

Exv. “body of law” är även idag ett vanligt sätt att tala om rätten, på engelska, men man kan se en intressant skillnad i bruket av “corpus juris” och “body of law” som troligen har med en mer övergripande trend där latinet minskar i användning överlag – se figuren och skillnaden mellan röd och gul linje. Det finns naturligtvis en rad vanskligheter både med att göra bryggan mellan vad som skrivits och hur man “förstår” ett fenomen, och även med vilka generaliseringar man kan göra baserat på Googles bokscanningsprojekt. Jag utvecklar det i artikeln, och tycker ändå att bokscanningen har en otrolig potential för vetenskapen och behöver användas mer som metod för att se hur den gör sig bäst.

Artikeln är skriven av Stefan Larsson, finns publicerad i International Journal for the Semiotics of Law.