Cybernormpublikationer 2014b – Tillit och digitalisering

Jag fortsätter här på inslagen bana att lista cybernormpublikationer för 2014. Denna kategori har jag lite löst kallat “Tillit och digitalisering”. Publikationerna här kommer framförallt från DigiTrustprojektet som jag höll i tillsammans med mjukvaruteknikprofessor Per Runeson under 2013 och 2014, där bland annat Calle Rosengren var med. Jag och Calle är därmed mest länken till cybernormer, för att det är i linje med saker vi gör även inom cybernormer.

Cybernormer publikationer 2014__2

 

(Artikel) Digitaliseringens Rättssociologi. Om mätbarhetens behov av teori och den digitala arkitekturens normativa relevans

I den här artikeln diskuterar jag det metodologiska löfte som ansamlingen av stora mängder digital data ger. Jag vill även visa på hur några av de klassiska rättssociologiska teoretikerna kunde användas i ljuset av detta. I abstract skriver jag:

Artikeln lyfter fram tre aspekter som det argumenteras för är av särskild vikt att adressera: 1.) de stora datamängdernas och mätbarhetens metodologiska löfte; 2.) huruvida detta även medför ett behov av samhällsvetenskaplig teori, inklusive teoriutveckling; och 3.) i så fall i vilken grad fokus därmed kan eller bör läggas på den digitala infrastrukturens styrande funktioner eller normativa relevans, dvs. när designen, ”koden” och protokollen – i någon mån – får rättsliga attribut.

Jag konstaterar även avslutningsvis att den digitala samhällsutvecklingen rimligen också leder till ett ökat behov av tvärvetenskapliga samarbeten även för studier som syftar till att teckna rättssociologiska frågeställningar, inte minst som en följd av metodologiska överväganden i relation till de enorma och komplexa datamängder som livet i det digitala samhället genererar.

Info: Av Stefan Larsson. Publicerade i juni 2014 i den rättsvetenskapliga tidskriften Retfærd. Nordic Journal of Law and Justice 37(2): p.77-96. Tidskriften tillåter dock inte open access, och bad mig rentav ta ner fulltextartikeln när jag publicerade den i universitetets katalog LUP. Man kan läsa OM den där, och höra av sig till mig om man vill kika närmre.

Om artikeln i LUP.

(Antologirapport) DigiTrust: Tillit i det digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt

DigiTrust är namnet på den tvärvetenskapliga forskargrupp vid Lunds universitets Pufendorfinstitut som mellan september 2013 och juni 2014 ägnat sig åt just tillitsfrågor ur ett digitalt perspektiv. Gruppen består av 10 forskare från 5 fakulteter och har letts av Per Runeson och Stefan Larsson. Forskningen i digitrustgruppen har i korthet berört tre huvudsakliga områden: 1) Säkerhet och integritet – vilka tjänster och aktörer litar vi på och varför?; 2) Vilka kunskapsinstitutioner litar vi på eller litar vi inte på i en digital kontext? 3) Övervakning och datalagring som rättslig och offentlig trend, i vilken riktning går den? Denna bok bjuder på en del av de analyser som gruppen har gjort, presenterar både forskningsperspektiven och forskarna, och inte minst resultat från den enkätstudie om digital tillit med 1100 svenskar som gruppen genomfört under 2014.

Ladda ner: Larsson & Runeson, red. (2014) DigiTrust: Tillit i det Digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt, Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.

(Kapitel) Tillit i det digitala samhället – en kartläggning
Det här kapitlet redovisar resultat från den enkätstudie om tillit i det digitala samhället som genomfördes i DigiTrustprojektet i januari, 2014. Den internetbaserade enkätstudien innehöll 1118 svenska respondenter med en jämn fördelning avseende kön och ålder. Enkäten omfattade ca 35 frågor som i huvudsak kunde sorteras under någon av följande fem kategorier: 1) Övervakning, 2) Bank 3) Hälsa, 4) Arbetsliv, och 5) Medier.

Ladda ner kapitlet här: Olsson, Rosengren, Runeson, Bill & Larsson (2014)

I förlängningen av den del som handlar om övervakning skrev vi även en debattartikel i SvD, “Övervakning tär på medborgarnas tillit”, 19 april 2014.

(Kapitel) Ett rättsligt perspektiv på övervakningstrenden: Datalagringsdirektivets underkännande
Följande kapitel är skrivet av Jonas Ledendal och Stefan Larsson och riktar in sig mot rättens roll i relation till tillit och det digitala. Kapitlet introducerar området och analyserar sedan det s.k. Datalagringsdirektivet i ljuset av att det i april 2014 underkändes av EU-domstolen, efter att ha implementerats i medlemsstaterna. Direktivet handlar i stort om att ålägga internetoperatörer en massiv lagring av data kring telefonsamtal, sms, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner i 6–24 månader, i syfte att kunna bekämpa allvarlig brottslighet.

Ladda ner fulltext [pdf]